2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
En del av de naturresurser som vi människor förbrukar för att producera energi kommer en dag att ta slut. Bland dessa tillhör olja, kol och naturgas som vi använder som bränslen. Dessa bildades i jordskorpan för miljontals år sedan och när vi har använt upp de så kommer det inte skapas mer på extremt lång tid. Detta innebär att resurserna är ändliga, och har ett slut.
Det finns också de naturresurser som vi använder som ständigt återkommer och inte har något slut. Bland dessa är de största vind- och vattenkraft som ger oss ström. Detta gäller även jordbruksmarken vartifrån vi får våra grödor, och skogen där vi får virke och papper, samt biobränslen som ved och flis. Alla dessa resurser är sådant som återkommer. Dock måste man använda bl.a skogen med måtta, men situationen är ändå helt annorlunda än den med de ändliga resurserna.
Skillnaden på de båda är alltså att den ena sorten (ändliga naturresurser) är en som det endast finns ett exemplar av och som vi inte kan använda hur som helst då det kommer ta slut. Medan den andra (förnybara naturresurser) finns det obegränsat av och vi kan använda den på ett helt annat sätt.
4. a)Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
När man pratar om hållbar utveckling menar man en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra med kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Alltså hur vi i dagens generation ska fortsätta utvecklas samtidigt som nästkommande generationer ska ges samma möjligheter som vi har fått. En bra mall för hållbar utveckling är att man på ett bra sätt ska kombinera ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
För att kunna ha en hållbar utveckling tvingas man ta hänsyn till flera olika saker. De är ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Ekologisk hållbarhet är att ta hänsyn till naturen, och ta bra beslut för att spara naturen och ta hänsyn till miljön.
Ekonomisk hållbarhet är att hushålla med resurser på lång sikt.
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och jämställt samhälle där de mänskliga behoven uppfylls. Bl.a mat, hushåll och utbildning.
Dessa tre perspektiven kolliderar ibland med varandra. T.ex om man har en urskog som man vill spara från avverkning för att inte riskera utrotning av vissa arter som lever i skogen. Detta gör att skogsägaren inte kan avverka och därav inte tjäna pengar på det. Dock kan det vara ekonomiskt positivt i längden då avverkning kan leda till att djur som äter skadedjur försvinner och skadedjur måste tas hand om.
Socialt kan det dock bli problem med att arbetstillfällen försvinner. Å andra sidan kan skogen bli naturreservat som lockar turister.
Alltså finns det många olika aspekter att ta hänsyn till.
En kombination av de tre olika perspektiven utgör hållbar utveckling.
Ett annat exempel är ifall man ska fiska ur en sjö där man länge fiskat, men fisken i sjön börjar ta slut. För att tänka på den ekologiska hållbarheten så borde man inte fiska ur sjön längre då det kan leda till att vissa arter i sjön samt arter i närheten av sjön dör ut helt och därav mindre mångfald i framtiden vilket aldrig är bra i naturen.
Dock kan detta också leda till att de som fiskar åker någon annanstans och fiskar extra mycket där så att samma problem uppstår där. Om man håller de från att göra det blir det extra svårt för de som ska fiska då de inte har någonstans att fiska och därav inget att sälja vilket är vad deras företag lever på. Vid detta momentet måste man till viss del ta hänsyn till den ekonomiska hållbarheten.
Skulle deras företag lägga ner skulle det försvinna en hel den arbetstillfällen, vilket skulle leda till högre arbetslöshet.
Det skulle också kunna leda till att sjön fick alldeles för mycket fiskar då fiskarna föddes i samma takt som tidigare men att ingen fiskade upp de.
Det kan också leda till en bättre ekonomi ifall man håller sig ifrån sjön ett tag för att låta fler fiskar födas och växa till sig så att man sedan kan fiska upp stora mängder frisk fisk.
Samtidigt behöver människor fisk för att må bra samt att det är en naturlig tillgång hos de flesta som skulle bli svår att ersätta.
Samma resonemang kan gälla i vissa delar av hav runt om i världen där fisken börjat utrotas.
Ett annat exempel är en fabrik som producerar någon vara, fabriken har extremt mycket koldioxidutsläpp och förbrukar mycket energi. För att fabriken ska få ha fortsatt produktion måste de sänka sin energiförbrukning avsevärt. Detta för att den ekologiska hållbarheten ska fungera. Men fabriken har inte råd att göra detta då en förändring av deras produktion skulle kosta extremt mycket pengar och produktionen skulle inte bli lika effektiv som den är nu. Men ifall fabriken skulle stänga så skulle det förloras uppemot 300 arbetstillfällen och lika alla de skulle bli arbetslösa. Dessutom skulle varan som de producerade sluta produceras och det skulle bli en brist på varan i samhället då alla de fabriker som producerar varan fått samma ultimatum som just denna då produkten kräver så pass mycket utsläpp som det gör.
5. a)Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket yta en människa eller ett land behöver för att förse sina behov. Det är ett sätt att förklara hur mycket naturresurser som vårt sätt att leva kräver. Då blir det samtidigt ett sätt att synliggöra hur mycket av jordens resurser vi faktiskt använder och en påminnelse om att resurserna är begränsade.
Det är också ett sätt att jämföra länder och tydligare se vilka länder som är har störst ekologiskt fotavtryck. Detta gör det enklare att göra åtgärder då man vet bättre vilka problem som orsakar det ekologiska fotavtrycket.
b)Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Det ekologiska fotavtrycket är storleken på den yta som ett land eller en individ behöver för att förses med mat, bostad, transporter och bränsle samt för att ta om hand avfall och utsläpp.
Det ekologiska fotavtrycket räknar man fram genom ha (hektar). Det finns 12 miljarder ha på jorden och de 7,5 miljarder människor som lever nu har därför mindre än 2 hektar var till sitt förfogande.
c)En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.
Vi i Sverige köper mycket varor som är importerade från andra länder så som frukt, grönsaker och kött. En sjättedel av den jordbruksmark vi använder ligger utanför Sveriges gränser. Alltså är en del av det fotavtryck som en vanlig svensk gör inte i Sverige.
Detta kan också gälla andra saker. Ett annat exempel är bl.a USA och Kina som står för extremt mycket av världens koldioxidutsläpp. Deras utsläpp påverkar inte bara det egna landet i fråga utan också alla andra länder i hela världen. Detta då koldioxidutsläpp i världen påverkar mer än det egna landet eftersom det bidrar till växthuseffekten och att temperaturen på jorden ökar. Detta i sin tur bidrar till översvämningar, orkaner mm, och dessa naturkatastrofer kan drabba vilket land som helst, men konsekvenserna blir mest förärande för fattiga u-länder. Dessa länderna har själv inte gjort något för att bidra till växthuseffekten, men får ändå ta den tyngsta och värsta smällen. Detta är ett tydligt exempel på att vårt land påverkar andra länder.
Detsamma gäller Sverige bara att mängderna utsläpp inte är i närheten lika stora som i den två nämnda landen.
En annan sak jag gör som bidrar till konsekvenser utanför Sveriges gränser är min konsumtion av kläder. Produktionen av den största delen av de kläder jag köper görs i u-länder i Sydostasien. Kläderna sys i fabriker av arbetare som får extremt dåligt betalat och utsätts dagligen för dåliga arbetsförhållanden. Bl.a kommer de i kontakt med giftiga ämnen som gör de sjuka, deras kroppar får ta extremt mycket smärta då deras arbetsdagar är ovanligt långa och intensiva. Blandat med detta är deras dåliga lön som gör det svårt för de att försörja sig själv med mat och liknande som är super viktigt för att orka med ett så krävande jobb. Allt detta leder till att dessa personer blir sjuka och i vissa fall dör av det.
I fabrikerna så finns det ett stort energibehov och används mycket el samt finns mycket utsläpp som är dåliga för naturen. Farliga ämnen släpps ut inte bara i luften där de bidrar till växthuseffekten, utan även i sjöar och hav och bidrar till försurning av sjöarna och därav mindre friskt vatten till de som bor i områdena. Dessutom kan fiskar och andra djur som ever i vattnet bli sjuka vilket inte är bra då de är en mycket viktig matkälla för de boende i områdena. Konsekvenserna av utsläpp i luften är rätt tydliga, men utsläppen i sjöar och hav har lite andra konsekvenser. Just i de här fattiga områden där fabrikerna ligger är det en brist på vatten och invånarna tvingas dricka och tvätta sig i smutsiga sjöar. Desto mer farliga ämnen som sprider sig i vattnet desto fler sjukdomar sprider sig, och desto svårare blir det att få tag i vatten. Detta kan i två led leda till dödsfall.
7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Då de icke förnybara energikällorna precis som uttryckt är ändliga är de inte bra. Man kan inte förlita sig på de i längden då de inom snar framtid kommer ta slut ifall vi använder de i den takt vi gör idag. Hade en energikälla som olja, som nästan alla människor förlitar sig på extremt mycket idag försvunnit, vilket den kommer göra snart, hade det blivit ett enormt problem. Oljan är bl.a en extremt stor och viktig del i fartyg- och transport branschen vilket är en väldigt stor bransch och används dessutom lite till uppvärmning av bl.a bostäder.
När oljan försvinner kommer det bli en enorm skillnad mot hur vi lever idag då oljan är en så pass stor och viktig del i så pass många människors liv.
Däremot är de förnybara källorna mer pålitliga. Vi vet att vi kan lita på bl.a vatten- och vindkraft så länge som solen skiner, alltså så länge vi människor lever, detta då vinden alltid kommer fortsätta existera och detsamma med vattnet.
Dessutom är de icke förnybara energikällorna så som kol och olja extremt dåliga mot miljön till skillnad från de förnybara källorna. Detta då de bidrar till växthuseffekten och att ozonskiktet förstörs.
Fortsätter vi med användningen av de fossila bränslena så som vi gör idag kommer det skapas ännu fler och större hål i ozonlagret. Det innebär en stor risk för både djur, växter och människoliv på jorden.
Detsamma gäller växthuseffekten där utsläppen av de fossila bränslena bidrar till att temperaturen på jorden går upp. Detta leder till att isar smälter vilket i sin tur leder till att havsnivån höjs och skapar översvämningar och platser som ligger på en låg nivå riskerar att sjunka och försvinna. Dessutom är risken för naturkatastrofer som orkaner större vid den ökade temperaturen. Sådana katastrofer kan i sin tur skövla byar och städer och göra extremt många människor hemlösa, sjuka och döda. Alltså är konsekvenserna av människans användning av de icke förnybara energikällorna/ fossila bränslena extremt omfattande och livshotande för många.
Alltså desto mer vi använder oss av förnybar energi istället för det motsatta, desto bättre kommer det bli för miljön, och desto lättare kommer förändringen och övergången bli när de icke förnybara energikällorna en dag tar slut.
Hade vi idag endast haft förnybara energikällor hade vi varken haft problem med miljön eller att de skull ta slut inom snar framtid vilket hade förenklat användandet av energi. Problemet är dock att det krävs extremt mycket mer av den förnybara energin än av den icke förnybara energin. Men trots det vet jag att en större satsning på den förnybara energin hade lönat sig i slutändan.
8. Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.
a)Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
Grunden i att de förnybara energikällorna är så bra och omtyckta är eftersom de kan användas åter igen så länge solen skiner och ger energi till solpaneler, vattnets kretslopp och vindarna. De är därför väldigt pålitliga. Dessa energikällor kan användas utan att behöva tänka på nästkommande generationers möjligheter att använda de, vilket vi ständigt behöver göra med bl.a de fossila bränslena. Om vi fortsätter använder de förnuftigt kommer den förnybara energin kunna användas under en mycket lång framtid utan större komplikationer.
En fördel med vindkraftverk är att det är en billig energikälla och den med lägst rörliga kostnader efter det att vindkraftverket är byggt. Det blir inga kostnader för utvinningen av råmaterial, hantering av avfallsprodukter eller utsläpp i miljön. Livslängden på ett vindkraftverk är ungefär 30 år och vid avveckling så lämnar det inga spår efter sig, detta då i stort sett allt material som ett vindkraftverk är byggt av kan återvinnas och marken där vindkraftverket stått kan återställas.
En fördel med vattenkraft är att den inte heller medför sig några klimat-eller miljöpåverkande utsläpp samtidigt som det ger en stabil och storskalig elproduktion. Bränslekostnaderna för att driva en vattenkraftanläggning är inga alls, detta då det som driver all produktion och anledningen till att det faktiskt är en bra energikälla är vattnet och strömmarna. En välbyggd och fungerande vattenkraftanläggning har en mycket lång livslängd vilket gör att den energi som förbrukas vid byggandet av verket återtas och fördubblas extremt många gånger. Då verket inte heller kräver i princip ingen energi efter installationen är helt klar innebär att vattenkraft är nödvändigt och bidrar till mycket mer energi än vad det tar.
Användningen av de icke förnybara energikällorna så som olja, uran och kol är negativ eftersom de bidrar till utsläpp av bl.a koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider i atmosfären som i sin tur skapar växthuseffekten. Detta leder till att temperaturen på jorden ökar och bidrar till växthuseffekten samt att svaveldioxidutsläpp bidrar till försurning av mark och vattendrag. Försurning av mark och vattendrag leder till att fler djur dör, och i vissa fall hela arter utrotas. Ett exempel på detta är försurningen av sjöar. När sjön i fråga blir försurad så dör plankton ut då de inte klarar av det sura Ph-värdet. Plankton utgör basen för näringskedjan i haven, som föda för både djurplankton och större djur. Djurplankton är i sin tur basen för mindre djur som kräftdjur och småfisk, som i sin tur är basen för ännu större djur osv. Detta betyder att en utrotning av plankton kan rubba hela sjöns näringspyramidsystem. Ifall de som äter plankton inte har någon föda dör de, vilket leder till att de som skulle äta de inte heller har någon föda och att de också dör, och så fortsätter det. Det finns även många andra negativa konsekvenser av växthuseffekten och försurningen av sjöar och mark, och ingen av dessa konsekvenser uppstår till följd av användningen av de förnybara energikällorna utan endast av förbränningen av fossila bränslen.
Det är också negativt då vi kommer använda upp de ändliga resurserna inom en kort framtid och det kommer bli en svår förändring för oss människor då vi förlitar oss extremt mycket på de. Detta kommer bl.a bli ett problem inom transportindustrin. Det finns redan idag bilar drivna på el, dessa är självklart mycket bättre för naturen, men har ändå sina nackdelar. De är varken lika snabba, effektiva eller enkla som de bränsledrivna bilarna och kommer därför göra transporterna mycket jobbigare för oss.
Ett annat problem med detta är att man inte har kommit på någon lösning för att flyga flygplan utan användningen av de fossila bränslena. Om man inte hittar en lösning på detta så kommer det leda till att vi inte längre kommer kunna flyga runt över jorden och resor utomlands kommer ta mycket längre tid och bli mycket mindre effektiva. Detta kommer skapa stora problem för bl.a städer eller länder som förlitar sig på turism då turismen kommer minskas. Det kan göra att dessa städer samt länder får det tufft ekonomiskt och kanske hamnar i någon slags finanskris. Det kommer också bli ett problem för arbetande som har mycket arbete utomlands då de kommer få svårt att nå andra platser på jorden. Dessutom kommer handeln mellan länder i världen bli svårare och mer transporter kommer få ske på marknivå vilket är ett mycket långsammare tillvägagångssätt än via flygplan. Det finns oerhört många fler konsekvenser av detta.
Detta är en del av de anledningar till att vi redan nu borde använda oss mer av och fokusera mer på de förnybara energikällorna och hur vi på bästa sätt ska lösa alla problem som kommer uppstå i samband med att de fossila bränslena tar slut. Om vi börjar med att fundera ut lösningar till problemen samtidigt som de icke förnybara källorna helt börjar försvinna kommer övergången bli mycket tuffare och ta längre tid än om vi redan har kommit på och börjat använda oss av lösningarna på bl.a problemet som lär uppstå med flygplanstrafiken.
Användningen av de förnybara energikällorna bidrar till en hållbar utveckling, vilket användandet av de icke förnybara absolut inte gör då de både är dåliga för miljön och kommer ta slut inom en kort framtid. Därför är det bättre att vi så mycket som möjligt fokuserar på att använda oss av förnybara energikällor.
b)Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
Från de förnybara energikällorna krävs det mycket mer energi för att förse samma behov som med de icke förnybara energikällorna. Detta gör att det behövs mycket fler anläggningar för att kunna förse så många som faktiskt behöver förses.
Bland annat solenergi är inte speciellt effektivt i Sverige då solperioderna i här inte är speciellt långa eller intensiva. Dock är solenergi mer effektivt i vissa länder som har fler soltimmar än Sverige och blir därav mer effektivt att bygga där. Men för att man ska anlägga en stor installation någonstans bör man först fundera på om det är värt det och om antalet soltimmar på platsen kommer generera mycket eller lite el, och om det är värt mödan och pengarna det kostar att anlägga. Dock är solpanelerna väldigt hållbara och har en lång livslängd.
Byggandet av en del av de förnybara energikällorna drabbar delar av naturen negativt, bl.a vattenkraft. Vid byggandet av vattenkraft så blir en del djur- och västarter ivägskickade då de inte längre kan leva där de tidigare levt. Detta innebär en påverkan på ekosystemet i de berörda vattendragen. Påverkan av ekosystemet är aldrig bra då ett rubbat ekosystem ofta har svårt att hitta tillbaka samt att det naturliga systemet som en gång varit. Ett rubbat ekosystem kan i sin tur också leda till att en del djur dör, och att kanske vissa arter helt dör ut. Vid vindkraftverk kan det hända att fåglar flyger in i vingarna och dör. Dock är dessa konsekvenser betydligt mindre än de som uppkommer efter t.ex användningen av fossila bränslen.
Dessutom bidrar vindkraftverk med mycket buller och man tvingas därför bygga de långt ut på åkrar, hav och andra platser där människor inte vistas speciellt ofta. Detta leder till att det finns vindkraftverk på stora delar av naturen utanför städer, samt andra platser. Detta kan i vissa fall förstöra naturen på olika sätt, bl.a att det inte blir lika fint i naturen, att djurliv kan bli bortfört och stört av det buller som vindkraftverket ger ifrån sig.
Vindkraftverk och vattenkraft kräver båda stora investeringar vilket kostar mycket pengar och gör att det tar lång tid innan energin som de båda verken producerar, som i och för sig är gratis, är helt ”återbetald” och då gör det lönt över huvud taget att bygga och använda ett vindkraftverk. Dock är hållbarheten lång på båda och det gör att när man passerat tiden det tar för att återbetala utgifterna med energi är värd det.
En annan nackdel med förnybara energikällor är att det finns en del länder som till stor del försörjer sig ekonomiskt på de icke förnybara energikällorna. Dessa länderna har enormt stora och många exporter med bl.a kol och olja, vilket är dyra och unika varor som andra länder i dagsläget är beroende av. De flesta av länderna som har mycket av antingen olja eller kol är väldigt beroende av att sälja varorna till andra länder som själv inte har det, och när de tvingas sluta med det kan det leda till negativa konsekvenser för ländernas ekonomi. Då en av deras viktigaste exportvaror och inkomstkällor har försvunnit kommer de få det mycket svårt att gå ihop med ekonomin, etta i sin tur kan leda till höjda skatter, vilket sällan är omtyckt av folket i landet.
c)Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang.
Vindkraft-
Vindkraftverk ska för att få ut det mesta av energin stå ute mitt på ett fält eller i havet. Detta kan dock blir problem för bl.a djurliv som lever på platserna. Dessutom kan människor som bor på platserna eller i närheten inte tycka om att de placeras där då vindkraftverken bullrar väldigt mycket och är enligt vissa fula och förstör naturen.
Ett annat problem är att de ändliga resurserna i många fall är billigare och mer lättillgängliga. De förnybara resurserna kommer i mindre skalor och blir därför dyrare samt att det är svårare använda de i exempelvis hemmet. Detta beror också på att skatten på de förnybara resurserna är hög och det är få som är villiga att betala så pass mycket pengar på det som man då tvingas göra. Skatterna på de ändliga resurserna är mindre.
Många inser mer och mer att de ändliga och fossila energikällorna är dåliga för våran miljö och påverkar den negativt på flera fronter. För att inte tala om hur den påverkar miljön i hela världen negativt så påverkar den även ekonomin negativt om man tittar på det i en större omfattning. Om man ser på alla de negativa konsekvenser som förbränningen av fossila bränslen bidrar till så ser man tydligare hur det påverkar våran ekonomi. Bl.a orkaner, översvämningar mm skövlar städer och byar i fattiga länder. Detta i sin tur leder till att vi i de rikare länderna skickar stora bidrag och skickar ner bl.a sjukvårdspersonal och andra resurser som vi själv hade behövt i Sverige då det råder brist på just personal inom sjukvården. Detta kan leda till att människor i Sverige blir utan livsnödvändig vård och att kötiderna på sjukhus och akutmottagningar blir mycket längre. Det finns oerhört många fler konsekvenser på underbemannade sjukhus i Sverige. Självklart är våra olika bidrag nödvändiga för att personerna på de utsatta platserna ska överleva, men man kunnat förebygga att vi skulle behöva skicka sådana bidrag över huvud taget. Detta är endast ett exempel men visar tydligt hur våran ekonomi kan påverkas av växthuseffekten i det långa loppet som hade kunnat förminskats med hjälp av utökad användning av förnybar energi.
För att ersätta de icke förnybara energikällorna som olja, kol och uran helt och hållet krävs det mycket mer förnybar energi än vad vi har idag. Detta då den förnybara energin inte generar lika mycket som de icke förnybara energikällorna gör. Detta leder till att vi kommer tvingas bygga mycket fler vind och vattenkraftverk. Konsekvenserna av vatten och vindkraftverk har jag redan beskrivit och desto fler sådana verk som byggs desto värre kommer konsekvenserna bli.
Dessa konsekvenserna är dock inte alls lika grova som de som de fossila bränslena bidrar med och de förnybara energikällorna är därför bättre, trots att de inte bara är positiva.
De som äger kärnkraftverk runt om i Sverige är negativt inställda till utökningen av den förnybara energin. De vill att så många som möjligt skall köpa energin från deras verk och är därför missnöjda med en satsning på alla deras konkurrenter. Det kan leda till att de inte tjänar lika mycket pengar så att de till sist kanske tvingas stänga ner. Deras negativa inställning till utökningen kan förmodligen inte göra någon skillnad då det är staten som bestämmer och staten tar för det allra mesta hänsyn till naturen snarare än små samt stora företags överlevnadsmöjligheter.
Vattenkraft-
Konsekvenserna på miljön av att bygga ett vindkraftverk har jag redan beskrivit.
För att ett vattenkraftverk ska byggas måste det finnas en flod där man har möjlighet att bygga också. Detta måste innebära att man får byggtillstånd och att inget djurliv, bostäder eller andra hinder sätter stopp för det vilket skulle kunna hända. Detta är vanligt vid bygget av vattenkraftverk och då måste de som bestämmer över vattenkraftverken vilket är staten. Staten vill både ta hänsyn till social hållbarhet, alltså i detta fallet att personerna som bor på platsen skall få bo kvar utan komplikationer, ekonomisk hållbarhet, som i detta fallet är att vi i Sverige behöver med förnybar energi och att vi måste bygga fler vattenkraftverk, och ekologisk hållbarhet, att djurlivet på platsen skall få leva utan hot om utrotning som kan uppkomma i samband med att man bygger ett vattenkraftverk. Allt detta måste staten ta hänsyn till i just detta fallet och i vissa fall resulterar det i att man bygger vattenkraftverket iallafall och i andra att det inte blir något av det alls. Detta är något som lätt kan sätta stopp för byggandet av ett vattenkraftverk.
Att bygga vattenkraftverk är ganska dyrt då det kräver mycket utrustning, dock betalas det tillbaka senare när gratis energi kommer. Därför får den som är ansvarig, alltså staten, själva ta beslutet och tänka om det är värt det eller inte. I de flesta fallen är det värt det då vattnet strömmar så pass bra att det man lägger ut på att bygge verket kommer återgäldas flera gånger om fast i form av energi. Men i andra fall är det inte värt det och då måste man redan innan man börjar bygga se detta och inte bygga. Detta kan göra att färre vattenkraftverk byggs, men samtidigt är det bra då vattenkraftverk som byggs på fel platser kan vara onödiga då de inte blir speciellt effektiva.
Vattenkraftverk gör också att vandringsfiskar inte kan ta sig fram. Detta har lett till att flera arter som asp, ål, vimma och flodnejöga är hotade att försvinna. Detta är något man måste ta hänsyn till när man planerar att bygga vattenkraftverk.
Vattenmagasin med stor regleringshöjd får genom den onaturliga nivåskillnaden på vattenytan ett stört ekosystem. Detta beror på att den huvudsakliga produktionen av djur och växter normalt sker på ungefär sex meters djup och upp till stranden. De konstanta svävningarna gör att näringsämnen transporteras bort från den produktiva strandzonen så att till exempel de norrländska vattenmagasinen drabbas av näringsbrist. Alltså kan nivån på vattnet skildra sig enormt mycket och detta kan i sin tur leda till näringsbrist, vilket i sin tur leder till att allt levande i vattnet får det svårare att överleva.
Den meste elektriciteten behövs i Sverige under vintern och vattenkraften är en stor källa till den energin. Detta innebär att mest vatten kommer släppas under vintern. Detta är raka motsatsen till de naturliga flödesmönstren som normalt har lågvatten under vintern och flödestopp på våren. Denna förändringen kan leda till att fisk och bottenlevande djur tappas från botten av av vattenmagasinen eftersom vattnet släpps ofta och därför håller en högre temperatur. Den ökade temperaturen gör att ämnesomsättningen hos organismerna ökar vilket leder till svält då de förbrukar sina vinterreserver i för snabb takt.
Vill man fortsätta använda vattenkraften på samma sätt som man tidigare gjort, alltså under vintern så måste man värdera om ifall det är värt det eller inte eller om man ska börja använda den på ett annat sätt än vad man nu gör.
Solenergi-
Solenergi är en energikälla som man endast kan använda i de delarna av världen som har relativt mycket sol sträckt över hela året, eller i de länder som inte har det, men då endast under den delen av året som solen faktiskt visar sig. Detta gör att man ofta får tänka på om det faktiskt är lönt att skaffa solenergi eller inte beroende på var i världen man befinner sig. Det är dock bra att man tvingas tänka efter så att man inte bygger det på en plats där det genererar mycket lite, då det skulle vara slöseri. På de platserna där solenergi inte är på sin plats, är ofta vindkraftverk istället en mycket bra tillgång.
Det finns en möjlighet att skaffa solpaneler och använda till eget bruk. Detta är dock inget man gärna gör i Sverige eller ett annat land där soltimmarna är så pass få. Man kan göra det i länder där det är fler soltimmar och till stor del försörja sin egen elanvändning av det, beroende på hur stora solpaneler man köper. Detta kan vara en mycket bra tillgång för vissa. Man kan tänka att solpanelerna är ganska dyra, men om man använder de under loppet av flera år så betalas det tillbaka igen genom den gratis energi det ger. Hållbarheten på solpanelerna är lång och det är därför en mycket bra tillgång i soliga länder där det kan generera el genom hela året. Detta kan göra att fattiga familjer kan tjäna mycket pengar över tid och även få tillgång till mer viktig el och energiförbrukning i hemmet. Man kan också installera stora solpanelsinstallationer vid fattiga läger och byar i bl.a Afrika. Där bor det mycket människor som alla är beroende av el, men de har inte så mycket tillgång till det. Däremot har de extremt mycket sol och det vore smart att utnyttja det, vilket man på vissa platser redan gör, men man kan göra ytterligare. Detta hade lett till en ökad levnadsstandard för de fattiga personerna på dessa platserna.
Mängden energi som kan utvinnas från solpaneler är inte lika stor som från de andra förnybara energikällorna, men som jag tidigare sa är de mycket användbara för enskilda familjer eller boende. Alltså kan ett par paneler förse ett hushåll med den elen de behöver.
Miljöpåverkan av solenergi är i princip ingen. Självklart bidrar det med utsläpp och liknande vid produktionen av solpanelerna, men inget alls vid användningen av de. Detta är bra för miljön och om man jämför detta med vad vattenkraft bidrar med är detta mycket bättre, nackdelen är då att det inte genererar lika mycket energi.
d)Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.
Under de senaste åren har vi kommit på en del alternativ till de ändliga resurserna, alltså de mer miljövänliga och hållbara lösningarna. Dessa kommer i framtiden utökas i antal och mer och mer av våran energi kommer vara förnybar energi, vilket är positivt och mycket bättre för miljön än vad vi tidigare utsatt den för.
I Sverige är det staten som bestämmer hur vi ska göra med de förnybara energikällorna, alltså gällande hur å vida de ska byggas och i vilka mängder, skatten på energi och el i Sverige. Vad den svenska staten hade kunnat göra med tanke på att de sitter inne på all denna makten är att sänka skatten på den förnybara energin och höja skatten på den icke förnybara energin. Detta hade med största sannolikhet lett till att fler hade valt att köpa den förnybara energin istället vilket i sin tur hade lett till färre koldioxidutsläpp, minskad växthuseffekt och därav tagit bort en stor del av de konsekvenser som växthuseffekten, hål i ozonlagret samt andra problem med utsläpp medför hade förminskats.
Självklart räcker det inte att Sverige ska göra detta för att det ska bli en så stor skillnad, men det är viktigt att som ett så bra och framgångsrikt land föregå med gott exempel och visa andra länder vilken väg som de bör ta gällande energin. Dessutom kan man inte resonera så att det vi gör i vårt land inte kommer göra någon större skillnad eftersom det trots allt kommer göra en liten förbättring för miljön och desto mindre förändringar vi gör desto större blir problemet med växthuseffekten, ozonlagret, försurning i sjöar och alla liknande problem.
En av de allra största miljöbovarna är bränsleutsläpp vid körning. Detta bidrar till koldioxidutsläpp och därav växthuseffekten, hål i ozonlagret mm. Redan för några år sedan så kom man på elbilen, precis som namnet avslöjar är det en bil driven av el istället för bensin. Dessa bilarna har inga utsläpp i luften. De kräver givetvis energi, men på ett annat sätt, och det är möjligt att använda förnybar energi som exempelvis vindkraft till att driva elbilarna.
Problemet här är att elbilarna är mycket dyrare att köpa och sedan att driva än de vanliga bensindrivna bilarna. Dessutom är det omständigt att ha en elbil då den inte är lika snabb och det är svårt att hitta tank-stationer. Detta gör att inte speciellt många faktiskt utnyttjar den fantastiska möjlighet som öppnat sig i samband med elbilen utan istället stannar vid den vanliga bilen. Hade man jobbat för att kunna sänka priserna på elbilen samt göra det smidigare genom att bygga fler tank-stationer hade det förmodligen blivit en mycket högre värderad och mer använd metod för att minska utsläppen.
Många är nog inte medvetna om hur mycket deras bil faktiskt släpper ut, och bryr sig därför inte om att skaffa en elbil, speciellt inte när priserna är så pass höga. Men skulle man kunna hjälpa till med detta genom att försöka få ner priserna på elbilen skulle fler köpa och använda den, och naturen och miljön skulle mått betydligt mycket bättre om flera länder skulle gjort detta.
Om det fortsätter som det gör idag kommer man kanske om ett antal år tvingas dra till drastiska åtgärder gällande detta för att våran jord inte helt ska kollidera. En av dessa åtgärderna hade kunnat vara att helt skrota den vanliga bilen och ersätta den med elbilen. Detta kräver i nuläget lite ökad forskning då väldigt få skulle vara villiga att gradera ner sig till en elbil om den visade sig vara sämre än den vanliga bilen. Därför är detta något man borde jobba mer med för att utveckla en elbil som är bättre än den bränsledrivna bilen och når man det resultatet ska man införa lagar på att man inte längre får använda den vanliga bilen.
