Fördjupningsuppgift- Kungahuset i Frankrike

Kungahuset i Franrike under Franska revolutionen

Kungafamiljen i Versailles

Det kungliga hovet vistades sedan slutet av 1600-talet i Versailles utanför Paris. Detta var ett stort slott som den tidigare kungen Ludvig XIV hade påbörjat. Han ville att det skulle ses som ett föredöme för alla kungahus i Europa. Det var dock ett dåligt val av plats. Det var ett sumpigt område utan rinnande vatten och febersjukdomar härjade i området.

Där anordnades baler, konserters och skådespel. Det serverades fantastiska måltider nästan dagligen och till maten drack man dyra viner. Man avfyrade fyrverkerier till måltiderna och snart kom den första luftballongen. Det kungliga hovet gjorde allt en människa under denna tiden kunde önska sig, men det var inte billigt.

I andra länder beundrade man den franska kulturen och det franska språket var ett världsspråk. Konststilen från Versailles kopierades överallt och Europas huvudstäder bad om provdockor med det nyaste i kläder och frisyrer. Man kan fortfarande idag se spår från denna tiden i Frankrike.

Såg man bara på det vackra kungahuset så verkade Frankrike vara ett perfekt land utan problem eller oro. Men såg man lite bakom kulisserna så var verkligheten annorlunda.

Ludvig XVI 

Ludvig XVI föddes 23 augusti 1754, redan då på Versailles, han dog 21 januari 1793 då han blev avrättad under giljotinen i Paris. 

Han var son till Ludvig av Frankrike och Maria Josefs av Sachsen. År 1770 gifte han sig med Marie Antoinette av Österrike som var dotter till den tysk-romerska kejsaren Frans I och Maria Teresia av Österrike. 

Innan revolutionen så sågs Ludvig XVI som en bra och aktiv kung. Under hans tid som regent hade Frankrike återvunnit prestige bl.a genom att delta i det Amerikanska frihetskriget. Han hade under denna tiden många politiska och ekonomiska reformer, men var ändå en obeslutsam och viljesvag kung. På utsidan visade han sig stark, men egentligen var han inte alls så.

När revolutionen började så sågs Ludvig inte längre som en bra regent. Under hans tid som kung så var läget i landet extremt tufft och det var en svår situation. Vad man hade behövt i detta fallet var en självsäker, målmedveten och bestämd regent, men vad Ludvig XVI var, var rena motsatsen. Han var osäker, mesig och helt ointresserad av att regera. Han var oinsatt i landets situation och när han fick meddelandet om stormningen av Bastiljen och att det var revolution på väg frågade han ”är det uppror?” och sa sedan inget mer. Det var en av anledningarna till utvecklingen av revolutionen och att han till sist avrättades. 

Först fängslades han och han hade då planer som han med hjälp av kontakter utanför skulle sätta i verk. Planen var att man utan honom skulle leda Frankrike i krig mot Österrike, förlora och sedan inse att man inte kunde klara sig utan en kung. Han trodde att man inte skulle klara av att vinna ett krig utan honom och istället skulle sakna honom när man insåg att det inte var möjligt.

Avrättningen av kungen skedde år 1793 i Paris efter att man kommit fram till att han var skyldig till landsförräderi. Han dömdes dagen därpå till döden med en rösts marginal. 

Marie Antoinette

Maria Antonia Josepha Johanna von Habsburg-Lothringen eller mer igenkänd som Marie Antoinette spenderade större delen av sitt liv som drottning i Frankrike och fru till Ludvig XVI.  Hennes föräldrar var den tysk-romerska kejsaren Frans I och Maria Teresia av Österrike. 

Marie var mer politisk aktiv än sin make, men var ändå ignorant och missade vad som hände i landet. Hon var en levnadsglad människa som sägs ha tagit vare på varje dag på ett eller annat sätt. 

Först var hon populär i hovet. Man gillade hennes personlighet och charm. Men snart blev hon dock impopulär i hovet då hon till skillnad från tidigare drottningar intog en framträdande plats i hovlivet. Detta innebar att hon hade mycket fester, höll i baler och bjöd in mycket gäster. Detta fick hon sedan i nacken då hon blev anklagad för att ha haft ett förhållande utanför äktenskapet. Vilket man inte hade bevis för och det gick aldrig att bevisa. Men att hon hade gjort sig ovän med folk var svårt att ta miste om.

Marie var den som år 1789 tog tag i kungafamiljens flykt vilken maken Ludvig XVI inte hade gjort.

Hon avrättades ett par månader efter kungen, mer bestämt, 16 Oktober 1793. Hon lämnade efter sig två barn, sonen Ludvig XVII och en dotter vid namn Marie Therese, som senare gifte sig med en son till Karl X. 

Ekonomisk kris

Man hade inte bara en dålig ekonomi utan extrema krigsskulder och obetalda lån som man inte hade kapacitet att betala av. 

Man hade inga pengar till att betala tillbaka detta och kungen, Ludvig XVI var inte det minsta lilla intresserad av att lösa problemet. Så fort någon tog upp ämnet med honom så undvek han att prata om det. Det var bara ett av tre stånd i landet som betalade skatter och man fick inte in tillräckligt med intäkter av det. 

Landet rådde av en missväxt som gjorde att man inte heller hade tillräckligt med mat för att mätta alla Frankrikes magar. Folk svälte och befolkningen minskade som en följd av det. Att livsmedelspriserna gick upp så pass mycket gjorde att t.ex de fattiga bönderna inte hade råd till mat. 

Ute på landet och inne i städerna så var det extremt fattigt och eländigt. Det var där det var som värst och folk klarade sig knappt. Man fick knappt ihop mat till sig själv och definitivt inte till en hel familj. Det var många som dog i svält under dessa svåra perioder.

Detta bidrog till ett raseri hos folket och gjorde så att man tog tag i revolutionen snabbare än man 

kanske annars hade gjort. Man kunde ju inte gå runt och svälta.

Man hade också skrivit på dåliga handelsavtal med bland annat USA (dåvarande Nordamerika) och England. Man hade också stor konkurrens med Storbritannien som sålde sina varor billigare och mer effektivt. Det gjorde att man inte heller fick in tillräckligt med pengar från industrin och handeln. Industrin gick så pass dåligt att man fick lägga ner stora fabriker och liknande. Detta i sin tur skapade arbetslöshet och ännu mer fattigdom. 

Befolkningen i Frankrike tröttnade och gjorde nu uppror mot kungahuset. De stormade Bastiljen och gjorde sig redo för strider. Det gick ett kvinnotåg mot Versailles och det var ingen om kunde stoppa den envisa befolkningen.

Kvinnotåget var en händelse under hösten 1789 då flera tusen kvinnor samlades utanför rådhuset i Paris. De var där för att kräva bröd. Ca. 5000 kvinnor fortsatte sedan sin protest mot Versailles. De hade gevär, kvastar och pikar för att beväpna sig. Väl framme så väckte de kungen med höga skrik ”Till Paris”. Och kungen blev senare tvungen att ge med sig. Han gav ut bröd, säd och mjöl.

Befolkningen var trötta på att ha det dåligt och att ingen löste problemen. De försökte inte ens och folket tog saken i egna händer. Detta var startskottet till revolutionen. 

Kungahuset låg nu illa ute då folket blivit irriterade och upprörda, framförallt på kungen och hovet som varit en stor del till de ekonomiska kriserna. Folket stormade slottet och försökte få tag på kungen och drottningen för att avrätta de. Men det skulle ta längre tid än man trodde innan man skulle få hämnas.

Händelseförlopp

Den 21 juni år 1791 försökte Ludvig XVI, Marie Antoinette, kungens syster och två barn fly från Paris i rädsla. De var rädda att folket skulle få tag i de och avrätta de. Man hade i kungahuset gjort sig illa omtyckt och hade mycket att vara rädd för. Man låg illa ute. 

Tyvärr blev de snabbt upptäckta i Varennes där någon kände igen de. De fängslades i staden. Hela flykten hade organiserats av drottningens svenska älskare Axe von Fersen, som själv redan var i Holland och förberedde sig för att ta emot den kungliga familjen. 

Kungen var nu anklagad för landsförräderi och blev med en rösts marginal dömd till döden. Den 21 januari 1793 blev Ludvig XVI dödad under giljotinen. Det sägs att de sista orden han sa var ”Jag dör oskyldig. Jag förlåter mina fiender. Jag önskar att mitt blod måtte blidka Guds vrede”. 

När bödeln sedan visade upp den f.d kungens huvud för åskådarna så utbrast folkmassan i glädje och skrek högt ”Länge leve republiken”.

Efter att kungen och drottningen avrättades och avsattes makten så har man aldrig haft monarki i Frankrike igen.

Reflektera

Jag tycker att detta var ett väldigt roligt ämne och det var anledningen till att jag valde det. Innan vi läste om Franska revolutionen i skolan så hade jag redan varit intresserad av det franska kungahuset. Jag har sett en film som handlar om Marie Antoinette då jag var intresserad och tycker att deras livsstil var väldigt rolig att läsa om. De spelade en viktig och avgörande roll i Frankrikes historia och deras liv har det under många år efter deras död talats om.

Något annat jag tycker är intressant som jag insåg när jag gjorde detta arbetet är hur historien hänger på en lös tråd. Med det menar jag hur historien hade kunnat se helt annorlunda bara ett beslut hade tagits annorlunda. Eller om en person hade agerat annorlunda. T.ex när kungen skulle avrättas så röstades det om det, och att han skulle dömas vann med en rösts marginal. Hade en person röstat annorlunda när det beslutet skulle tagits så hade historien sett helt annorlunda ut. Det är en rolig tanke att det kunde sett helt annorlunda ut. Även att alla de beslut vi tar nu kan förändra historien och hur vårt liv formas. 

Jag tycker att detta var ett roligt och lärorikt arbete. Man fick inrikta sig på något man ville lära sig mer om vilket gör att man har lättare för att lära sig då man tycker om ämnet. Jag valde ett ämne jag tycker är roligt och intressant och jag känner att jag har lärt mig mycket. 

I början hade jag svårt att välja vilket ämne jag skulle skriva om och valde mellan detta och triangelhandeln, men detta vägde tyngre till sist. 

Jag har inte legat efter utan istället utnyttjat lektionstiden så pass bra att jag hela tiden har legat i fas med vad jag ville. Det tycker jag är bra eftersom jag då slipper ha det som en läxa och bli stressad över arbetet. 

Jag blev nöjd med det färdiga resultatet och det var som jag föreställde mig från början. Jag fick med den viktigaste faktan i en lagom lång text. Den var strukturerad och lätt att läsa och förstå. 

Om jag skulle göra om arbetet så skulle jag skriva lite annorlunda. Jag skulle börjat med att skriva händelseförloppet för att först få en förståelse för handlingen innan jag började skriva om avgörande personer så som kungen och drottningen. Nu skrev jag först information om kungen och drottningen innan jag skrev om händelseförloppet och den ekonomiska krisen i Frankrike. Detta kan vara ett bra sätt för vissa att jobba på, men jag insåg att jag själv hellre gör på det andra sättet.

Jag gillar att redovisa i grupp så som vi gjorde. Att vara 3-5 personer och sitta i ett lugnt rum när man redovisar tycker jag är det bästa sättet. Om man sitter i klassrummet med ca 17-20 personer blir det lätt stökigt och svårt att fokusera. Speciellt när man tvingas lyssna på en massa långa redovisningar. Det går inte att göra något åt det och det skulle inte bli en bra redovisning. Men om man istället redovisar i grupp så är det lugnare och mer fokuserat. Det är lättare att fokusera när man bara ska lyssna på ett fåtal redovisningar. Dessutom känner man inte lika mycket press när man ska redovisa för ett fåtal som när man ska redovisa för en större grupp. Man sparar mycket tid på att redovisa i grupper. Det dåliga med det är att det kanske blir svårare för läraren att bedöma då den inte kan lyssna på allas redovisningar. Men denna gången så gick det att lösa genom att vi spelade in våra redovisningar och la in de på ett USB-minne.

Källkritik

SO rummet

Slottet i Versailles- http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/slottet-i-versailles

Kungafamiljen flyr från Paris- http://www.so-rummet.se/aret-runt/kungafamiljen-flyr-fran-paris

SO rummet är en väldigt bra sida när man ska skriva en sådan här text. Man hittar all den information man behöver och faktan är användbar. Då det är en SO sida så är den väldigt inriktad på just de ämnena jag söker efter. Texterna är lätta att förstå och använda. Det är en pålitlig

Wikipedia

Franska revolutionen- https://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen

Ludvig XVI av Frankrike- https://sv.wikipedia.org/wiki/Ludvig_XVI_av_Frankrike

Wikipedia är en källa med mycket bra information och användbar fakta. Det finns ett stort utbud av artiklar på vad man än ska jobba med. Men det är inte alltid en pålitlig källa då det är enkelt att gå in och redigera texter där och nästan vem som helst kan göra det. Den är inte heller så noga granskad. 

När jag använder wikipedia är jag noggrann med den fakta jag använder och jämför den med flera andra källor innan jag använder den.

Ne.se

Ludvig XVI- http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ludvig-xvi

Marie Antoinette- http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/marie-antoinette

Ne är en pålitlig källa med mycket bra information. Man hittar den fakta man behöver och man kan lita på den. Det är nationalencyklopedin som är utgivare vilket gör att man kan lita på den. Den är också noga granskad och kontrollerad. Det är en bra källa på många sätt och jag tycker om att använda den i arbeten som detta och liknande arbeten.

Gleerups - utkik historia

Ett land i kris- https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?refresh=1449145145&id=58

Detta är en pålitlig källa med både utgivare och namn på de som skrivit texterna. Faktan stämmer överens med andra sidor och informationen är relevant. Det är en bra sida med tillräcklig fakta, inte för mycket eller för lite. Den har med det absolut mest relevanta och sådant som är anpassat för en i min ålder. Jag tycker att Utkik Historia är en bra sida eftersom den är lätt att använda, pålitlig, intressant och man förstår lätt innehållet. Det är bra att den är anpassad för ålder eftersom då blir det som en nivåanpassning och man kanske ser och förstår vilken ram man ska skriva inom

Industrialiseringen

1.I den första delen skall du redogöra för de bakomliggande orsakerna till den industriella revolutionen. Här vill jag att du redogör för hur jordbruk, arbetskraft, kapital, råvaror och uppfinningar spelar in.

Över många ställen i världen under 1700-talet så var folk väldigt nytänkande och inventiva. Man uppfann mycket nytt och samhället förändrades och underlättade för många. 

Varför den industriella revolutionen började beror i grunden på att människan utvecklades och man strävade efter nytt. Man tänkte annorlunda och gjorde en hel del åtgärder i samhället. T.ex så uppfann man nya maskiner till jordbruk som skulle underlätta och man kom på att man inte behövde sitta och sy för hand när det faktiskt var möjligt för en maskin att göra det åt en och mycket fler.

-Jordbruket förändrades snabbt under denna period och man producerade mycket mer livsmedel än tidigare. Innan hade bönderna bott i byar med smala remsor av mark utspridda, också kallade tegar. En gård fick en teg i varje åker i byn. Detta var ett rättvist system och alla fick lika mycket jord och ingen hade bättre eller sämre jord än någon annan. Men alla var beroende av varandra eftersom tegarna var så pass smala så alla behövde plöja, och skörda samtidigt. 

Under 1700-talet så beskt man i parlamentet att man skulle göra det annorlunda. Nu fick varje gård ett stort sammanhängande område istället för smala tegar. Detta innebar att gårdarna inte längre låg i byar utan mer utspridda. Man var inte längre beroende av varandra. Efter skiftet så blev det lättare för jordägarna att köpa upp mark och småbönderna hade ingen chans att konkurrera om jorden. Detta var väldigt lönsamt för Storbritannien och man tjänade mycket på att göra denna förändringen.

-Det fanns fler som var intresserade av mark, t.ex rika handelsmän och jordägare. De köpte då upp all jord som var till salu och använde det till bland annat fårskötsel. Ullen de fick användes som en viktig råvara för den framväxande textilindustrin.

-De nya jordägarna ville pröva nya sätt att använda jorden. Innan hade man låtit jorden vila vartannat år då den inte skulle varit bördig annars, men nu hittade man ett annat sätt, man insåg att växter som t.ex klöver skulle göras att jorden alltid var bördig. Och nu kunde man använda jorden varje år och man fick därav större skördar. Man började också odla potatis som snart blev en betydelsefull gröda. Potatisen krävde inte bördig jord och den var mycket näringsrik. Även boskapen förbättrades. Genom avel så fick man mer mjölk och kött. Allt detta hade stor betydelse för utvecklingen och den industriella revolutionen. 

-Storbritannien hade många handelsskepp som fraktade varor över de olika världshaven. Och det var ofta väldigt lönsamma företag, t.ex de skepp som fraktade slavar från Afrika till Amerika. Detta gjorde att det fanns mycket kapital som kapitalägarna var villiga att satsa på nya verksamheter så att fabriksägarna kunde köpa till exempel maskiner. Vinsterna satsade godsägarna i verksamheter och industriföretag.

-Ull blev en viktig råvara och man hade mycket av det. Man spann ullgarn som sedan vävdes till ylletyg. 

I berggrunden fanns det gott om järnmalm, men man behövde bränsle för att kunna utvinna den. Detta var något som man fick genom bl.a Sverige som hade betydligt mer skog är Storbritannien. Senare kom man dock på hur man på annat sätt kunde framställa det.

-Övergången till modernare jordbruk gjorde många småbönder och lantarbetare arbetslösa. Fårskötseln krävde inte mycket arbetskraft och många bönder blev tvungna att lämna sin mark till godsägare som ville ha den till fårskötsel. Tidigare hade man kunnat försörja sig på byarnas allmänningar, alltså allmän jord som man delade på, men vid skiftet så delades den marken upp bland gårdarna. De som blev arbetslösa nu fick skaffa jobb inom stenkolsgruvorna eller industrierna där det fanns gott om arbeten. 

Nya industrilandskap växte fram med stora fabriksanläggningar och höga skorstenar.

-Tidigare så behövde kvinnor sitta och göra garn med hjälp av spinnrock, och sedan väva det till tyg med hjälp av vävstol. Men snart skulle det komma en revolutionerande uppfinning som skulle göra arbetet mycket lättare och mångdubbla produktionen av tyg. Nu8 kom spinnmaskiner och vävmaskiner som producerade mer tyg än någonsin förut. Man hade först vattenkraft för att driva maskinerna på fabrikerna.

Ångmaskiner utvecklades så pass bra att de kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. Sedan satte man ångmaskinen på en vagn och hade skapat lokomotivet. Ångfartygen fick en stor betydelse och kom att förändra samhället nästan lika mycket som dagens datorer förändrat vårt samhälle. Det blev lättare och mer bekvämt att resa.

Men för att det skulle bli en industrialisering så var en marknad något som behövdes. I Storbritannien hade man lätt för att frakta ut varor. Och när jordbruket förbättrades medförde det större mängder livsmedel vilket gjorde att dödligheten minskade. Då fick man även en större marknad. Man hade också möjligheten att frakta varor till Storbritanniens kolonier där människorna var tvingade att köpa varorna. 

Kapital, råvaror, arbetskraft, uppfinningar och en marknad var det som var nödvändigt för att industrierna skulle kunna starta. De som såg möjligheterna och vågade satsa var de som lyckades som framgångsrika handelsmän.

2. I den andra delen skall du redogöra för följderna och närmare bestämt hur människors liv förändrades. Här ska uttrycket urbanisering vara med samt vilka nya samhällsgrupper som framkommer under denna tid.

Den industriella revolutionen som höll plats i Storbritannien spred sig vidare till USA och fler länder i Europa. De nya uppfinningarna underlättade och gjorde samhället och vardagen mycket lättare. 

Det effektiva jordbruket och sättet man nu fick fram livsmedel på ett helt annat sätt, och i helt nya mängder gjorde att folk levde längre. Mer mat betydde bättre hälsa och att medellivslängden steg.

Man gjorde även framsteg inom medicinen och hittade nya vaccin vilket gjorde att man överlevde fler sjukdomar som tidigare dödat många. Resultatet av dessa framsteg blev en kraftig befolkningsökning i Europa. 

En baksida av den industriella revolutionen var dock de stora klyftorna i samhället. De rika och de fattiga levde helt olika liv med olika förutsättningar och vardag.

Urbaniseringen var en stor del av revolutionen. Det betydde att många människor bytte arbete och istället för att jobba som t.ex bonde så jobbade man nu i fabriker. De lämnade landsbygden för att bo i de nya industristäderna som vuxit fram. Arbetena var tuffa och man fick väldigt små löner då utbudet av arbetskraft var så pass stort och efterfrågat. 

Egen laboration

Uppgift- Att undersöka vilka ämnen som leder ström.

Syfte- Få en bättre förståelse för vilka material som leder ström och vilka som inte gör det. Även hur man kan ta reda på detta på ett tydligt sätt.

Material- Trä, järnspik, plast, aluminiumfolie, människokroppen, batteri, lampa, 3 kopplingssladdar, 2 krokodilklämmor.

Utförande- 

1. Sätt ihop batteriet och lampan med kopplingssladdar och lämna en öppning till dina material, fäst krokodilklämmorna i batteriet och koppla in sladdarna. 

Se till så att allt sitter ihop och det inte glappar för det bästa resultatet. Det gör du om du sluter kretsen genom att sätta ihop de lösa sladdarna i varandra. Då ser du om lampan lyser eller inte och fungerar det så är du redo att utföra experimentet. Annars får du byta ut det som inte fungerar så att allt fungerar.

2. Testa dina material genom att koppla in de i ditt kopplingsschema. Det gör du genom att koppla materialet i öppningen du lämnat. Om lamporna lyser så vet du att materialet leder ström, annars inte.

Hypotes- Jag tror att järnspiken, aluminiumfolie och människokroppen leder ström.

Riskanalys- Man kan få stötar när man testar att leda ström i kroppen. Men risken är liten då strömmen är mycket svag.

Resultat- Aluminiumfolie och järnspiken ledde ström. Plast, trä och människokroppen gjorde inte det.

Slutsats- Min hypotes stämde inte helt. Jag trodde att människokroppen ledde ström, vilket den inte gjorde. Det gjorde jag eftersom jag läst att människokroppen är en bra ledare av ström. Men vad jag nu förstod var att detta var för lite strömstyrka (ampere). Hade det varit högre strömstyrka så hade det varit möjligt att leda genom kroppen, men det hade varit farligt och man hade kanske fått en stöt. 

Annars stämde min hypotes och jag hade för förståelse för hur det skulle gå och vilka ämnen som troligen skulle leda ström. Jag hade inte helt fel i min gissning då människokroppen faktiskt kan leda ström. 

Jag tycker att mitt utförande var bra och det var lätt att utföra. Det var tydliga instruktioner och resultaten blev tydliga. Det finns inget jag skulle vilja ändra om jag skulle gjort den igen då jag tyckte att allt gick bra och fungerade som det skulle.

Felkällor är om det glappar i ledningen, eller om lampan eller batteriet inte fungerar. Men detta får man göra sig varse om innan man börjar experimentera.