Hörnkub keyote

Tryck här

Livscykelanalys sittmöbel

Materialen: 

I min sittmöbel ska jag använda mig av björk, till själva benstommen och ryggen på möbeln. Förutom det ska jag använda mig av polyester till ryggen och sittytan, metallskruvar till att sätta ihop trädelarna, vaddering till under tygytorna för en mer bekväm känsla och häftpistol för att fästa tyget med.

Då alla mina material i sig är väldigt hållbara och stabila utgör de tillsammans en väldigt stark sittmöbel. Möbeln kommer hålla i väldigt många år om den behandlas på rätt sätt, och den som köper den kommer inte behöva reparera den. Det leder också till att man inte behöver köpa en ny fåtölj alls ofta. Detta är mycket bra för miljön då färre fåtöljer behöver produceras, detta i sin tur leder till färre transporter, mindre koldioxidutsläpp och mindre förbrukning av energi.

Produktionen av min möbel: 

I Sverige är björk den tredje vanligaste trädsorten och finns därför nära, förutsatt att produktionen av stolarna sker i Sverige. Detta gör att man slipper köra runt material till Sverige från ett land långt härifrån, detta är dock väldigt ovanligt när det kommer till trä. Detta gör att förbränningen av fossila bränslen i samband med transporten av björken inte är speciellt stor vilket är bra för miljön. 

Björkar är även bland de mest köldtåliga trädsorterna och är ett starkt och hårt träslag vilket gör att hållbarheten är lång.

Ett av stegen vid produktionen av min möbel är träet som skall utgöra stommen i sittmöbeln. Jag har valt att använda mig av björk. När björken är redo för avverkning så kapas den i stora mängder med hjälp av specialanpassade skogsmaskiner. Dessa maskiner ser till så att resterande skog inte förstörs då de är anpassade att klara av svår terräng. Dock är maskinerna drivna av klimatpåverkande gaser så som bensin och diesel. Detta är negativt men extremt svårt att förändra då maskinerna gör arbetet med avverkning så pass mycket effektivare och enklare än vad enbart människokraft klarat av. Arbetet för mindre utsläpp vid skogsarbete har det jobbats med en del bl.a i Uppsala län genom att utveckla nya arbetssätt och beteendeförändringar hos maskinförarna.

Avverkning i Sverige sker alltid hänsynsfullt och med mål att skapa bra skog i framtiden också. Detta är väldigt bra riktmärken som gör att marken kan användas åter igen för att odla och sedan avverka bra och välmående träd.

Efter kapningen så skickas stockarna vidare till ett sågverk. Transporten sker i lastbilar vilket också bidrar till koldioxidutsläpp. Avståndet mellan skog och sågverk kan variera men i de allra flesta fallen ligger sågverken nära platsen där avverkningen skett vilket gör transportsträckan kortare. Detta är också en miljöpåverkan som blir extremt svår att undvika och möjligheter har övervägts inom denna branschen och även andra där transporter med lastbilar är nödvändiga, men ingen bra lösning har uppkommit.

Sågverken i Sverige är inte speciellt dåliga mot miljön. Maskinerna som används är eldrivna och kräver en hel del energi, vilket produktionen av nästan vilken produkt som helst kräver. Dock kommer en del av energin från förnybara energikällor som vind- och vattenkraft.

Vid uppvärmning till torkning av träet vid produktionen så använder sågverken sig nästan undantagslöst av biobränsle från det egna sågverket. Detta är bra då man återanvänder de material som inte fyller någon annan funktion. Det är också väldigt bra då ännu fler material kommer till användning och man slipper ta in mycket varor från andra ställen samt är väldigt självständiga. Dessutom är biobränslen en förnybar energikälla vilket är mycket bättre och mer miljövänligt än de icke förnybara energikällorna. Även biobränslena ger tyvärr lite utsläpp, så som koldioxid och kväveoxider. Men mängderna är inte lika stora som om man skulle använt en icke förnybar energikälla och dessutom är användningen av biobränsle bättre om man tar hänsyn till den hållbara utvecklingen. Detta då man inte slösar på de icke förnybara energikällorna.

Den största delen av resterna vid produktionen används till det egna bruket vid uppvärmning och resten av det övriga materialet säljs till fjärrvärmeverk som ligger i närheten. Detta innebär att i princip allt restavfall på ett sågverk kommer till användning vilket är väldigt smart och bra för miljön.

När träet är färdighanterat i sågfabriken skickas det till fabriken som skall göra den slutgiltiga möbeln, i detta fallet ”min fabrik”. Där sågas träet ner ännu mer för att anpassas till de bitar som behövs i möbeln, sågningen kräver också en del el. 

Det kan också hända att träet behöver slipas ytterligare och lackas. En slipmaskin kräver också el. Lackets transport till fabriken är självklart också dålig för miljön, men att lacka möbeln ger ytan ännu bättre hållbarhet vilket leder till längre livslängd för möbeln. 

Lack innehåller vanligtvis bl.a plast samt lösningsmedel. Detta är självklart inte bra ämnen att ha och andas in i fabriker för de som arbetar. Men många av företagen som producerar lack värnar om miljön. De är medvetna om att vissa ämnen kan vara skadliga för naturen och de som arbetar med ämnena. Därför ställs det höga krav på verksamheter som hanterar de olika ämnena. Det arbetas också mycket med att ta fram miljövänligare alternativ på lösningsmedlen. Många fler produkter idag är även vattenburna, eller innehåller lägre halter av lösningsmedel. Detta är positivt för de som arbetar med ämnena och miljön. Dessutom finns det maskiner som gör stora delar av jobbet med lackeringen istället för att någon ska behöva göra det och därav vara i ständig kontakt med de dåliga ämnena. 

Efter det så ska träbitarna skruvas ihop. Detta med hjälp av metallskruv som också producerats i fabrik. Produkten kräver även den en del energi då maskinerna som man använder där också drivs av el. Dessa maskiner är väldigt bra och mycket effektiva samt att de klarar av att göra mycket avancerade skruvar då de är väldigt moderna och precisa. Med så pass bra maskiner som kan göra precis den slags skruv som krävs till min möbel blir möbeln mer hållbar. Detta då skruven är specialanpassad till min möbel och utformad för att möbeln ska ha så bra hållbarhet som möjligt, vilket inte skulle vara samma sak ifall man använt sig av en ”vanlig” skruv.

Transporten av skruvarna sker mellan gruvorna där bergarten som metallen kommer från utvinns till fabriken där metallen bildas, vidare till fabriken där skruven bildas och sedan vidare till ”min fabrik”. Skruven jag ska använda mig av består av en legering av nickel och stål. Materialen kompletterar varandra så att skruven blir hård, hållbar och passar perfekt för att skruvas i trä. 

Vid utvinningen av metallerna händer det att tjärämnen utgörs när elektrolysen sker vilket kan leda till problem för miljön. Idag har man kommit på väldigt bra sätt att hindra dessa ämnena från att komma ut i naturen, men små utsläpp är fortfarande möjliga. Utan elektrolysen hade det inte blivit möjligt att utvinna metallerna och det finns ännu fler metaller som är beroende av djupt det momentet, alltså har man istället för att ersätta momentet, jobbat på att göra det mer miljövänligt. Man har lyckats med detta och strävar fortfarande vidare för att göra det ytterligare bättre för miljön.

Nickel går även igenom flotation. Där separeras hydrofila material från hydrofoba. Detta kräver ett mycket specialbyggt maskineri. Detta ger i stort sett inga utsläpp, men kräver likt andra maskiner mycket energi.

Utöver flotation går nickel igenom magnetisk separation och rostning. Detsamma gäller dessa metoder. De kräver specialbyggda maskiner, som kräver mycket energi, men bidrar inte till några farliga utsläpp eller någon övrig miljöförstörelse. 

Metallen stål innehåller bl.a kol vilket är en icke förnybar källa. Detta är inte bra för miljön trots att mängderna kol i stål inte är alls stora. Kolet gör dock att stålet kan härdas och att hållfastheten ökar. Metallen är väldigt användbar i många syften och blandningen med nickel utgör en perfekt legering till en skruv som är hård men enkel att smida. 

När man tillverkar stålet av råjärn blåser man syrgas genom eller mot smält järn. Då förenas en del av kolet med syrgasen koloxid. Koloxiden försvinner sedan och mängden kol i järnet sjunker, då har man fått fram stål. 

Tillverkningen kan bidra till små utsläpp av kol, samt andra gaser, vilket inte är bra för miljön. Men likt elektrolysen så arbetas det ständigt för lösningar och momentet är extremt nödvändigt.

De allra flesta transporter mellan gruvan, fabriken där metallen utvinns och andra fabriker sker med miljövänliga fordon så som etanol och dieselbilar med låg bränsleförbrukning. Dessutom samordnas ofta transporterna av skruvarna med andra varor från andra företag för att minska miljöbelastningen. 

Själva momentet där man skruvar i skruvarna i sittmöbeln kräver inte speciellt mycket energi, men maskinerna som utför arbetet drivs självklart också av el eller om man använder sig av handborrar så drivs de av batteri.

Det sista steget innan möbeln är klar ät att lägga i vadderingen och placera tyg ovanpå det. Detta ger en mer bekväm och behaglig upplevelse i stolen. Vadderingen placeras på de ytor den skall vara och säkras sedan ner med tyget som i sig fästs på baksidan av möbeln med hjälp av häftstift anpassade för sådana arbeten. 

Häftstiften mestår av metall som går igenom samma utvinningsprocess som skruvarna. Efter det så transporteras metallen till en speciell fabrik där häftstiften bildas. Detta kräver maskiner som drivs av el. För att kunna använda häftstift kräver det att man har en häftstiftsapparat. Denna är gjort av metall och vanligtvis plast. När man tillverkar plast ger det ifrån sig utsläpp vid transporter samt vid fabrikerna och plast innehåller vanligtvis dåliga ämnen för människan att andas in i fabriker eller liknande. 

Sedan transporteras häftstiften samt apparaterna till min fabrik, vilket även det bidrar till utsläpp. 

Till vadderingen ska jag använda mig av gråvadd, och till tyget ska jag använda mig av polyester.

Produktionen av vadderingen sker med hjälp av specialanpassad utrustning. Denna utrustning kräver el. I vadden finns det också i de allra flesta fallen ämnen till efterbehandlingar. Ämnena kan vara dåliga för naturen och gör det svårt för naturen att på egen hand bryta ner materialet. Detta är dock inte ett stort problem då man återvinner vadd som brännbart material, det går inte att återanvända. Detta då en upplaga av vadd kan bli dålig, gammal och sliten och blir då svår att återanvända. 

I vadden finns det också bomull. Denna kommer från bomullsfält där man ofta besprutar marken med massvis av bekämpningsmedel. Detta gör att många insekter dör, men att bomullen blir fräschare och att man får mer ut från odlingarna. Bekämpningsmedlen kan komma att sitta kvar i vadden, vilket kan vara farligt att få i sig, men det utsöndrar ingen gas eller liknande som är farlig och man bör själv inse att det inte är något man ska äta.

Polyester är ett mycket bra material då det är hållbart, men elastiskt. Eftersom man ska sitta och luta sig mot materialet är det bra att det är hållbart och eftersom man vill ha en skönare upplevelse är det bra att det är lite elastiskt då det gör att man lättare kan sjunka ner i vadderingen som ligger under tyget. Allt detta bidrar till en bättre sittupplevelse och är några av anledningarna till att jag valde just polyester. 

Polyester utvinns ur petroleum som är en tunnflytande mörk vätska som vanligtvis förekommer i  delar av berggrunden. Den naturliga framställningen av petroleum  tar ungefär 100 000 år och ses därför som en fossil. Detta är naturligtvis inte bra då användningen av fossila bränslen är dåliga för miljön på flera olika sätt. Men som tur är har forskare kommit på en lösning på detta som gör att denna processen endast tar ungefär en timme. Denna metoden kräver fortfarande olja, men man får ut extremt mycket mer av oljan än vad man hade fått om man använt den som den var tidigare då man späder ut den med andra ämnen. 

Detta är bra eftersom det gör att vi kan få fram stora mängder petroleum utan att behöva vänta lika länge eftersom det finns en enorm efterfrågan på produkten. Det är också bra för miljön eftersom man får ut så pass mycket mer av oljan.

För att göra produkten krävs många ämnen som kan vara cancerframkallande och som också riskerar att läcka ut med allt det vatten som används i processen. Detta minskar överlevnadsförmågorna hos fiskarna som får i sig dem. Det man kan göra åt detta problemet är att förebygga utsläppen och inte låta de farliga ämnena komma i någon överhuvudtaglig kontakt med naturen. 

Källor:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anrikning

NE är ett svenskt kunskapsföretag. Detta är en väldigt bra och pålitlig källa. Alla artiklar är skriva av ämnesexperter och skribenter som i sin tur har sina källor väl formulerade och lättillgängliga på sidan. All information på sidan blir granskad vilket ger ännu mer tillit och är ännu en faktor som bekräftar att källan är objektiv. Eftersom vår skola i sitt erbjudande att ”betala” våra konto på sidan bekräftar att den är anpassad för skolarbete får jag en ytterligare trygghet i att källan är pålitlig. Dels för att det visar på att skolan litar på källan och tycker den är användbar, men dels för att det lägger en extra press på att all information som publiceras ska vara korrekt då den används i utbildningssyfte.

Författaren har studerat eller arbetat vid Luleås tekniska universitet vilket tyder på att han har en stabil och pålitlig förkunskap i ämnet och det gör att tilliten ökar ytterligare för källan. Han har även skrift andra artiklar till andra stora kunskapshemsidor och tidningar om liknande ämnen rörande kemi, metallframställning och liknande. Detta innebär att han är mycket insatt och påläst i ämnet.

De två källor författaren har hänvisat till är även de mycket pålitliga källor då de är böcker skrivna av professorer i ämnet och båda två noggrant granskade innan de blivit utgivna. Dessutom kan man använda författaren som en källkritik i ledet innan mig. Alltså att han redan har granskat sina källor noggrant, och att jag eftersom han själv studerat på ett bra universitet samt fått förtroendet att skriva på en av Sveriges största och bästa kunskapshemsidor kan göra en bra bedömning av trovärdigheten av sina källor.

I en text som handlar om hur någonting går till exakt, och som jag redan avgjort är en pålitlig källa är det svårt att tro att den skulle innehålla någons åsikter. Och samtidigt som den är på en så pass stabil och noggrant granskad sida är det omöjligt att föreställa sig en subjektiv text, och därför vet jag att texten endast innehåller fakta och inga åsikter.

http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skota-skog-/Avverkning/

Denna sidan var mycket relevant, pålitlig och strukturerad vilket gjorde den till en mycket bra källa. Hemsidan är skriven av skogsstyrelse i Sverige vilket är en mycket pålitlig källa i sig då de som arbetar där är mycket kunniga i ämnet om just trä, avverkning och sågverk som var det jag använde källan till att läsa om. Skogsstyrelsen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet vid frågor som rör skog och skogsbruk. 

Varje år får de ett regleringsbrev från regeringen som innehåller övergripande mål, ekonomiska ramar och krav på återrapportering för verksamheten. 

Att det är en statlig förvaltsmyndighet och att de har en ständig kontakt med regeringen gällande hur skogen i Sverige sköts gör att trovärdigheten ökar. Det är ett företag som ständigt är kontrollerat av bl.a regeringen och de har därför en ständig press på sig att göra rätt. Detta gäller självklart främst vilka beslut de tar om hur skogen skall skötas men även vad för information de sprider i sitt namn på nätet. 

Det står inte vilket datum texten är skriven, vilket innebär att den kan vara några år gammal. Men oavsett när den kom ut är den största delen av faktan användbar då den berättar hur avverkning och andra saker som gäller hur man använder och hanterar skogen. Detta kan ändras över åren, men detta förändrar inte mycket och man kan ändå använda den. Dessutom är källan granskad och är en statlig förvaltsmyndighet vilket innebär att faktan med största sannolik stämmer överens med hur det ser ut i skogsarbete idag.

Dessutom står det utskrivet ett telefonnummer, faxnummer, vart huvudkontoret ligget och organisationsnummer. Tyvärr står det inte på varje enskild artikel vem som är skribenten vilket hade gjort att innehållet varit ännu tydligare, men jag tycker ändå att de övriga uppgifterna man får, samt att man vet vad det är för företag som har skapat hemsidan gör den ytterst användbar.

Hemsidan är dock inte anpassad till just detta arbetet jag gör nu utan snarare för personer som läser mer ingående kurser i ämnet, eller som av andra anledningar har mer förkunskaper eller ett större intresse. Det var lite svårt då många av orden som användes var väldigt ämnesspecifika och gjorde det lite svårare för mig att förstå, men det var samtidigt inget större problem och man kan enkelt lösa det. Sidan hade å andra sidan mycket bra och tydlig information som gjorde det lätt för mig att resonera vidare om hur avverkning, transporter och användningen av skogen påverkar miljön vilket var mitt syfte.

Denna texten är objektiv och det vet jag då det är en hemsida som granskas noggrant och då företaget är i kontakt med regeringen. De hade inte fått de uppdragen de har som hänger på Sveriges skogsanvändning och att våran träproduktion samt avverkning och liknande ska gå bra och smidigt om de hade varit ett oseriöst företag. Detta innebär att de som skriver artiklarna på hemsidan är pålästa och kunniga och att det som står i texterna är fakta och inga åsikter. Dessutom är det enkelt att själv kunna om det inte finns några åsikter i en sådan text eller inte, och det finns det inte i denna texten vilket gör den mer användbar i mitt syfte.

http://www.traguiden.se/om-tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/tillverkning-av-traprodukter/

&

http://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/fran-timmer-till-planka/ 

Dessa källor var mycket bra och relevanta till mitt arbete då det både fanns information om avverkning och olika träslag men även lite grand om hur träproduktionen påverkar miljön på olika sätt och olika sätt man arbetar med att förebygga och minska de utsläpp och annan energiförbrukning produktionen av trä bidrar till. 

Träguiden är en webbsida som tillhandahåller information om trä och träbyggande. Bakom hemsidan står SvensktTrä som är en del av skogsindustrierna och som man tydligt hänvisar till på hemsidan. På SvensktTrä webbsidan finns det namn samt bilder på de anställda på företaget och tydliga kontaktuppgifter. Detta gör att pålitligheten stiger eftersom det finns information och möjligheten att hitta ännu mer information om skribenterna och de som arbetar på företaget. 

Träguidens ursprung och inspirationskälla är Träbyggnadshandboken som gavs ut av Träinformation och Träek, med ledning av Tore Hansson. Detta var en noga kontrollerad bok som dessutom var skriven av mycket kunniga personer i ämnet, bl.a utgivaren Tore Hansson som är specialist i området. Alltså är det en mycket bra referens som gör källan mer pålitlig. 

Det framgår också tydligt att ett stort antal specialister har varit inblandade och medverkande i stora delar av framställningen av Träguiden. 

Denna källan är en objektiv källa. Det vet jag eftersom det är tydligt vem som är ansvarig för källan och att de i sin tur är pålitliga som skribenter och ansvariga för utgivningen. Dessutom är de källor som hemsidan använt sig av också pålitliga. Detta leder till att informationen är pålitlig samtidigt som man kan veta att texterna är objektiva och endast innehåller fakta.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Björkar

http://extra.lansstyrelsen.se/energi/SiteCollectionDocuments/Jordbruk%20och%20skogsbruk/Broschyr%20Arbetsmaskiner%20Skogsbruk.pdf

http://www.ytbehandling.eu/se/lackering.html

http://www.swebolt.se/sv/forging

http://www.sverigeskonsumenter.se/stilmedveten/kategorier/fakta/materialskolan/

Mobiltelefoni presentation

Här är min presentation

Jag och Kajsa har gjort en presentation som handlar om Mobiltelefoni där vi berättar en del om hur mobiltelefoni har utvecklats, för- och nackdelar med mobiltelefoni o.s.v.

Lego Mindstorm anteckningar

Lego Mindstorm- Wilma och Kajsa

27/8-Vi började med att ladda ner programmet, vi strulade lite men till slut gick det. Vi började också med uppgift ett som gick ut på att jobba med ljud.

28/8-Vi gjorde klart steg 1 med ljudet. Sen gjorde vi en massa steg och vi hade lite problem men sen så kom vi på att det blev en ny fil för varje sak den ska göra och hur man döper dem. Vi har börjat komma igång och det känns som att det ändå kommer gå bra. 

Anledningen till att vi inte förstod var för vi hade fått lite luddiga instruktioner och hade absolut inte fått något berättat för oss.

2/9-Vi började med att göra nian, mitt block ett. Vi hade lite problem med den eftersom att vi tryckte på fel sak. Vi har börjat namnge alla kombinationer så att det blev lättare att hitta dem på roboten. Det blev lite problem på tian(parkeringsplats) också men Klara hjälpte oss och den var högre upp än den i bilden och om man tryckte på shift kunde man dra en järnväg. Vi gjorde också 11(upprepa ljud), 12(registrera ljud) och gjorde 13(ljudkontroll).

3/9-Vi startade med 14(registrera avstånd). Vår robot(6) är tydligen sönder och körde fram en cm med något av hjulen framförallt vänster på varje sak som vi provade. Evelina hjälpte oss med att koppla i alla sladdar rätt, efter att vi märkte att det ena uttaget gjorde en motor mycket trögare. När sladdarna var rätt gick 14 bra. Vi gjorde också 15 som var avståndskontroll och gick utan problem. Vi lyckades också med att registrera en mörk linje. Vi följde också en mörk linje, vilket i princip var problemfritt. 

4/9-Vår robot var byggd fel efter att 8C hade haft deras lektion och vi hade mycket problem med att bygga om den. Vi hade problem med nästa steg(18 registrera tryck) eftersom att den var byggd på ett konstigt sätt. Vi påbörjade 19(stötfångarsensor) men det gick inte pga att roboten hade problem. Till slut efter många misslyckade försök så kunde vi få den att funka en gång. Den resterande delen av lektionen gick åt till att försöka fixa vår robot. 

11/9-Vår låda hade inte tillräckligt med delar så vi fick ta 13 små ploppar som används till att sätta på saker från reservlådan. Vi lånade till slut Klara och Olles byggställning och gjorde klart 20(träffa röd boll). Vi påbörjade dessutom 21, hastighetskontroll. 

16/9-Vi gjorde steg 21 som är hastighetskontroll. Vi klarade också 22 som var reagera på avstånd.

17/9-Vi tog bort några delar från roboten som vi satte i lådan. Vi gick in på toan för att göra reagera på ljus(23). Vi gjorde också 24 dvs rotationssensor. Vi kom till 25/58 på nästa steg.

18/9-Vi började från steg 25 och gjorde klart det. Den rullade bara 4 varv och det var mycket jobb för lite belöning. Vi bestämde oss för att göra en egen där vi kör 5 dm, snurra ett varv och sist spela något ljud. Det tog två sekunder att köra 50 cm. Den behövde 720° för att svänga 360°. Sedan sa den good morning. Wilma ville öva på saker hon själv gjorde, medan jag ville fortsätta på paletten. Då särades vi, jag tyckte dessutom det var bra eftersom att jag inte hade fått lika mycket träning som Wilma, då hon gjorde nästan alla steg.

24/9- Vi jobbade på provuppgiften som Magnus hade gjort för att hjälpa oss att öva inför provet. Den första klarade vi rätt så enkelt och det var bara tre steg. Då gjorde Magnus några extra tillägg så den blev svårare. På vår robot behöver man skriva in ungefär dubbelt så många grader för att den ska svänga den önskade mängden. Vi hade stora problem med en uppgift men det var eftersom att ett steg fattades i programmeringen.

25/9- Vi fick rita en egen bana, men vi valde en som Magnus tagit som exempel. Banan var rätt obestämd med längd och liknande, och det tog oss många försök att få svängarna rätt så att den körde rakt. Underlaget var inte heller bra då den halkade lite på marken och den inte är helt vågrätt med betongen i mellanrummet på golvet. Efter det gjorde vi en egen uppgift där vi skulle köra i en cirkel genom att svänga i bågar och sist spela något ljud. Det var svårt med att få en perfekt cirkel och att få den tillräckligt liten för att köra på den upphöjda delen vi gjorde så att den lättare kunde köra.

Andra tankar-

Något som var dåligt med detta arbetsområdet var att vi inte fick så mycket information. När vi började med arbetet så hade man hoppats på en liten genomgång av det vi ska komma att jobba med, men det fick vi inte. Vi hoppade bara rätt in i arbetet och förstod ingenting i början. Vi blev då tvungna att lista ut det mesta på egen hand.

Det var också extremt jobbigt att dela samma robot och delar med någon som inte var på samma ställe som oss. Vi ägnade en hel lektion till at bygga ihop en del som sedan nästa lektion var förstörd eftersom de behövde någon av delarna i vårt bygge. Då blev man irriterad och inte så motiverad att fortsätta. 

En annan sak som var jobbig var att vår robot inte alltid var laddad så när vi kom till lektionen hade vår robot inget batteri och det gick inte för oss att köra med vår egna robot.

Annars tyckte jag att arbetet var intressant och mycket lärofullt. Med tanke på att vår värld håller på att tas över av robotar så var det nyttigt och intressant med lite mer förståelse för hur det fungerar. Nu kan jag programmera en robot till viss del och har fått mer förståelse för hur man gör det.

Utvärdering NO/teknik projekt

Vad var uppgiften?

Uppgiften var att bygga pappersflygplan och sedan bygga en avskjutningsramp till dem. Vi blev indelade i grupper där vi först byggde plan med olika svårighetsgrader och valde sedan ut tre stycken som vi tyckte var bra. Sedan så började vi med ritning av rampen, och när vi var klara med den så byggde vi en prototyp av den och prövade den.

Vad har varit bra/dåligt?

Vi började med att rita en ritning på hur vi ville att rampen skulle se ut. Och vi fick fram en bra ritning. Men när vi väl skulle börja bygga rampen så insåg vi i gruppen att den skulle vara för svår att bygga. Så vi ritade en ny ramp som var lättare att bygga. När vi väl hade byggt och testat rampen så var vi väldigt nöjda. Den var lättbygg d, sköt planet ganska långt iväg och var välbyggd. 

Vad kunde ni ha gjort annorlunda?

Vi kunde ha tänkt ut den lätta ritningen innan vi började med den svåra. Och vi borde ha insett att den svåra rampen inte skulle fungera lite tidigare. Då hade vi sparat lite tid eftersom vi inte hade behövt göra en ny skiss och börjat om från början. Vi hade då fått lite mer tid att bygga den. Vi hann ändå klart i tid men hade kanske kunnat göra den ännu mer noggrant och stabilare om vi haft lite mer tid.   

Utvärdering pappersflygplan

Utvärdering pappersflygplan

Det som har gått bra är att bygga planen. Vi i gruppen har hittat många nya flygplan som vi har vikt och testat. Många av dem var dåliga, men vi hade också några som var lite bättre. 

Något annat som har gått bra är vårt samarbete inom gruppen. Vi har pratat och diskuterat de olika planen och förändringar som vi har gjort. 

Vi har testat att vika och flyga olika flygplan med olika storlekar och former. Vi har sett vilka som flyger långt och vilka som inte gör det, och analyserat lite om varför de blev bra eller inte.

När vi har märkt att ett flygplan är dåligt så har vi försökt att se varför det blev dåligt och göra några förändringar så att det blir bättre. 

Om det är lätt och har breda vingar så flyger det förmodligen bra. Det finns dock ingen garanti på det. De så kallade ”vanliga” planen flög bättre än de komplicerade planen som hade fler vikningar. Dem blev lätt tunga och flög inte lika bra.