Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
onsdag 7 juni 2017
3 metaller
Guld
Kemisk beteckning: Au
Atomnummer: 79
Framställning: Det mesta av nyproduktionen av guld sker genom gruvbrytning. Efter
malning och finfördelning separeras guldet från omgivande bergart med
hjälp av olika metoder, t.ex flotation, sedimentation, rostning mm. Vid rostning hettas guldet upp så pass att en reaktion mellan gas och fast ämne sker, samt att icke önskade ämnen avlägsnas.
Man kan även hitta guld som en biprodukt vid utvinning av andra metaller, främst silver, bly och koppar.
En annan metod är bakteriologisk lakning av guldhaltiga mineraler som mer och mer börjat användas på senare tid. Bakterierna luckrar upp den pulvriserade värdmineralen, så att guldet frigörs och kan utvinnas.
Användningsområde: Guld används ofta som legerat och det bildar legeringar med de flesta andra metaller. Detta är då guldlegeringar har mycket bra egenskaper. En legering med guld inblandat ökar hårdheten men försämrar ibland formbarheten.
En stor del av guldproduktionen används inom juvelerarändamål, alltså till smycken och liknande. Det används även till tillverkning av guldmynt, medaljer, inom elektroni industrin och till t.ex tänder.
Tenn
Kemisk beteckning: Sn
Atomnummer: 50
Framställning: Tenn kan erhållas direkt som koncentrat ur tennstensförande grus- och lerförekomster med hjälp av mekaniska metoder som kallas anrikning, där man separerar olika ämnen från varandra, och flotation, där man separerar hydrofoba material (ämnen som tenderar att inte komma i kontakt med vatten) från hydrofila material (ämnen som lätt kommer i kontakt och löser sig med vatten, och t.om kallas ”vattenälskande” ämnen).
Tenn förekommer även i sulfidmalmer och erhålls där genom rostning, ibland i närvaro av natriumklorid, som bildar flyktig klorider med vissa förenade metalljoner (en jon från en metall, en metallatom som saknar en eller flera elektroner och därför är elektriskt laddad).
Metalliskt tenn framställs genom reduktion av SnO2 med kol i smältugn vid ca 1100C°. Råtennet renas först vid temperaturen precis över smältpunkten genom avskiljning av fasta föroreningar med väsentligt högre smältpunkt.
Användningsområde: Tenn har pga låg smältpunkt god smidbarhet, relativt god korrosionsresistens, lågt pris och utmärkt förmåga att bilda legeringar med nästan alla andra metaller. Metallen har sedan forntiden utnyttjats av människan för mycket varierade ändamål.
Olegerat tenn används främst som korrosionsskydd.
Aluminium
Kemisk betäckning: Al
Atomnummer: 13
Framställning: Metallen framställs ur bauxit. Bauxit är en lerliknande jord- och bergart som innehåller 50 och 60% aluminiumoxid. Först tas ren aluminiumoxid fram genom först extraktion (en kemisk process där man isolerar ett ämne ur en blandning), rening och sedan torkning av bauxit. Aluminiumoxiden löses upp och elektrolyseras vid hög värme, så kallad smältelektrolys, i en speciell ugn. Ren och smält aluminium samlas på elektrolysugnens botten, varifrån den tappas. Denna process är oerhört energikrävande.
Användningsområde: Aluminium används bl.a till fälgar, båtar, motorer, fasad och takplåt, matfolie (aluminiumfolie), maskiner och flygplansknoppar.
Metallen används på de ställen som behöver en hård men lätt metall, och även ibland som är bra strömledare.
Kloning för- och nackdelar
10 för
-Man kan få nya och nästan exakt likadana djur som man tidigare haft för att höja produktionen av livsmedel. Höjd produktion av livsmedel innebär att vi människor får mer mat. Speciellt i u-länder kan detta vara bra då där är många som svälter ihjäl. Börjar kloning växa kommer det självklart främst ske i i-länderna, men när vi kommit tillräckligt långt i utvecklingen så kommer det förmodligen sprida sig till u-länderna där det är som mest behövligt.
Ett mer effektivt system vid produktion av livsmedel och jordbruk är väldigt behövande i vissa länder där de själv gör det mesta, vilket inte är särskilt effektivt.
Så det skulle kunna leda till att produktionen ökade i hela världen och på så sätt färre som svalt.
-Det är en väldigt smart och nytänkande idé som kan leda mänskligheten framåt. Om inte bara växter och djur kan klonas utan även människor så kan det leda till stora fördelar för människor som lever.
-Det är relativt enkelt med all den forskning och utrustning vi har idag. Och fortsätter vi satsa på det kommer forskningen utvecklas extremt mycket med tanke på hur långt vi redan kommit, trots att det bara var drygt 15 år sedan det första riktiga kloningsexperimentet utfördes.
-Man kan lätt ersätta sjuka organ med en ”kopia” av organet. Detta är annars väldigt svårt att hitta genom att bara titta på de som är villiga att donera och att de även måste vara en perfekt matchning. Detta gör att väntetiden på ett nytt organ kommer förkortas extremt mycket och fler personer kommer kunna bli räddade. Organet är ju trots allt ditt egna organ vilket innebär att det kommer bli en perfekt matchning.
-Man kan även klona fram t.ex en arm ifall någon blivit av med en i en olycka eller liknande. Detta förenklar denna personens liv extremt mycket och personen kan till mycket högre utsträckning hjälpa samhället framåt en den kunnat med endast en arm.
-Med hjälp av att klona sina egna celler kan man snabbare läka efter man varit med om en olycka så som en bilolycka, eller om man t.ex dragit korsbandet så kan man läka det mycket snabbare och med mindre problem med hjälp av kloning.
-Man kan testa olika mediciner och olika experiment på cellerna istället för att utföra djurförsök.
-Många tror att det finns en möjlighet att klona redan utdöda djur t.ex mammutar med dagens teknik. Det som blir svårt är att hitta en tillräckligt väl bevarad mammut där cellerna bevarats helt intakta. Annars är det kanske möjligt att man lyckas återskapa levande cellkärnor genom att pussla ihop många olika fragment av mammutens DNA-molekyler med ett stort antal andra komponenter som bygger upp en cellkärna.
Man behöver även ett djur som är tillräckligt nära släkt med mammuten att det kan donera ett ägg för kloningen.
- Det är en möjlighet för infertila par att skaffa barn med vissa liknande egenskaper som en själv. Visserligen kan inte båda föräldrarnas arvsanlag vara representerade, men en av de kan.
10 emot
-Det går väldigt ofta fel och statistiken är inte särskilt bra. Forskarna vet heller inte säkert varför det går illa vilket är ett dåligt tecken på att man ska fortsätta.
-Klonade djur har enligt forskningen visats ha kortare livstid än ett vanligt djur. Forskning man gjort på möss har visat detta. Och även fåret Dolly som var det första djur man klonade dog i förtid pga sjukdomar. Detta gäller rimligtvis även människor.
-Risken är stor att en klonad unge visar sig vara svårt missbildad. Ett missbildat barn har inte alls samma förutsättningar som ett vanligt barn. Detta gäller socialt, i skolan och på nästan alla andra fronter. Dessutom har man totalt misslyckats med att försöka efterlikna en annan individ. Och att forskningen visar att det finns en stor risk att detta ska hända tyder på att kloning inte är smartare än att föda ett vanligt barn.
-En klonad människa eller djur blir ändå inte exakt som den person man försökt klona den efter. Man kommer att ha nästan alla arvsanlag gemensamma med föräldrarna, men även miljö påverkar olika egenskaper extremt mycket. Alltså kan man lika gärna skaffa ett vanligt barn som har bättre förutsättningar än en klonad person.
-Kloning är en väldigt ovanlig process och kan skapa jobbiga etiska och emotionella problem. Framförallt hos människor vid olika scenarion.
-Ett barn som föds av kloning blir inte en egen individ vilket kan tyckas vara extremt viktigt, istället blir den som en tvilling till sina föräldrar. Detta kommer göra det svårt för barnet att finna sin egna identitet.
- Det är en liten krock med naturen och världens grundliga uppbyggnad. I dagens samhälle är alla olika. Om man skulle med hjälp av kloning göra flera på något sätt liknande skulle kanske den vanliga människan bli utanför. T.ex om man klonar människor för att de ska bli smartare så blir den icke klonade människan kanske ”dummare” än de andra och därför utanför i samhället.
Det kan också bli så att klonade personer är ”perfekta” till skillnad från icke klonade personer och därför blir annorlunda behandlade i samhället.
-Det gör även att människor är extremt lika varandra och färre individer finns. Då en klonad person i princip har en tvilling är personen inte unik. Detta kan för vissa vara positivt men att vara en egen individ är väldigt viktigt för de flesta och detta skulle kanske påverka självkänslan och personligheten hos klonade personer.
-Att man med hjälp av kloning ska kunna påverka kön, ögonfärg och andra liknande saker är både bra och dåligt. Detta är väldigt positivt för många som gärna påverkar sina barn och inte vill få en överraskning av t.ex vilket kön det är.
Nackdelen med detta är att det finns många som föredrar att få en pojke över en flicka och tvärtom. Det kan leda till att fördelningen av män och kvinnor i världen blir extremt ojämn. Blir den det utav detta har man rubbat naturens system och fortsätter man med detta under en väldigt lång periods sträckt över flera hundra år kanske det leder till att vi utrotas.
-Inom vissa religioner menar de att livet inte kan bestämmas över och att det är Gud som skall bestämma över det. Och i andra menar de att varje människa skall vara unik, ojämförbar och oersättlig.
Att låta klona och därav kopiera en annan människa är alltså oetiskt inom religionerna. Det finns även de som tycker att utseende, personlighetsdrag och andra möjliga sjukdomar eller liknande ska avgöras enbart av de högre makterna och skall inte vara något man påverkar.
Källkritik
Innan jag började skriva argumenten till texten gick jag in på ne.se(nationalencyklopedin) och läste lite om kloning. Detta gjorde jag för att få en djupare förförståelse än den jag redan hade. Källan var inte användbar i mitt syfte att hitta ett eller flera argument, men den var användbar i det syftet jag använde den till.
NE är ett svenskt kunskapsföretag. Detta är en väldigt bra och pålitlig källa. Alla artiklar är skriva av ämnesexperter och skribenter som i sin tur har sina källor väl formulerade och lättillgängliga på sidan. All information på sidan blir granskad och eftersom vår skola i sitt erbjudande att betala våra konto på sidan bekräftar att den är anpassad för skolarbete får jag ytterligare trygghet i att källan är pålitlig.
Källan var relevant då man fick en viss förförståelse för kloning och dess bieffekter. Det gav mig med andra ord en ytterligare insikt i ämnet och mina svar utvecklades.
På denna sidan hittade jag argument både för och emot kloning, därför var den väldigt relevant.
Denna sidan har varken skrivit författare, datum eller något liknande. Därför är den egentligen inte alls pålitlig. Det jag gjorde var att jag jämförde den med två andra liknande källor varav en lite mer pålitlig då det fanns mer fakta kring utgivningen av den och den andra mer liknande denna källan.
Denna källan hade man inte kunnat använda på egen hand, men med hjälp av två andra källor gick det att ta en del bra information härifrån.
Varför jag inte inte valde att använda mig av den mer pålitliga källan var för att jag hittade mer information på just denna sidan. Den övriga informationen som jag inte kunde jämföra med den andra källan läste jag noggrant igenom och jämförde med den fakta jag redan har för att se om det skulle kunna stämma.
Då informationen på sidan var väldigt lätt att förstå och där stod mycket var det synd att det var en så icke pålitlig sida. Jag hade gärna tagit mycket mer information från den än vad jag gjorde då jag inte kunde lita på allt. Det som jag inte hittade någon annan stans och som heller inte stämde överens med mina förkunskaper vågade jag inte använda mig av då risken att det var felaktig information var för stor.
På denna sidan fanns det en del fakta om kloning men framförallt förklarade författaren etiska dilemman som kan uppstå i samband med kloning. Detta gör även källan väldigt relevant då etiska dilemman kan vara en stor nackdel i frågan och därav ett starkt motargument till kloning.
Jag anser källan som mycket pålitlig och trovärdig då författaren är en utbildad molekylbiolog och även en vetenskapsskribent. Han har skrivit både högskole- och gymnasieläroböcker inom ämnena immunbiologi och molekylbiologi. Han har även skrivit den populärvetenskapliga boken ”Genetik, kloning och stamceller”. Detta tyder på att han är väldigt påläst i frågan och att man kan lita på källan.
Trots min respekt till författarens kunskap finns det en ständig risk kring sidor där en viss person får yttra sig fritt, vare sig personen är utbildad i ämnet eller ej. Denna risk är att personen väver in egna värderingar och kringgår fakta. Detta är dock inte ett stort problem just i detta fallet då jag endast använde källan för argument som rörde det emotionella hos människan och inte så mycket fakta.
På denna sidan hittade jag bra och användbara argument både för- och emot kloning. Den var väldigt användbar och relevant.
Sidan är en blogg för årskurs 9 elever för 2 år sedan. Detta betyder att källan inte är särskilt pålitlig. Det finns många olika inlägg med ungefär samma stuk på bloggen. Under inlägget jag valde att läsa fanns det en länk till informationen som tjejen som skrivit texten hade använt. Jag jämförde den informationen hon skrivit med den på den andra sidan, samt med en tredje källa jag själv använt mig av. Då de alla stämde överens med varandra valde jag att använda informationen ändå.
Eftersom hon tagit lite information från de olika sidorna valde jag att istället för att använda flera olika källor, att använda denna källan som jag nu visste stämde. På så sätt behövde jag inte byta mellan flera olika sidor utan hade den viktigaste informationen samlad på ett ställe.
När man hittar sådana sidor är det viktigt att man inte litar blint på de utan ifrågasätter och tittar på de källkritiskt. Det bästa sättet att göra det är att jämföra källan med en annan mer pålitlig källa.
Självklart är det ännu viktigare att vara källkritiskt till sådana källor om man ska skriva en faktauppsats än om man ska argumentera så som jag gjort.
https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=53
Ännu en bra och pålitlig sida är Gleerupsportal.se. Det är ett läroverktyg tilldelat elever där skolan och hemsidan har ett samarbete.
Likt ne.se försäkrar skolan mig om att detta är en pålitlig källa genom att inte bara rekommendera den utan även att ge mig inloggning som jag använder dagligen och i många olika ämnen.
Sidan är skriven av Anders Henriksson som själv varit verksam som grundskolelärare och gymnasielärare inom bl.a ämnet biologi.
Sidan gav precis som ne.se en bra grundfakta till ämnet. Att läsa igenom informationen gjorde det enklare att senare förstå vad det stod på de andra sidorna. Det gjorde även det lättare att vara källkritisk och förstå vad som faktiskt stämde och vad som inte gjorde det. Har man ingen kunskap om ämnet sedan tidigare är det svårt att värdera en källa, därför var den extremt relevant.
Muskler power point
Musklerna pp
wikipedia- https://sv.wikipedia.org/wiki/Muskel
ne.se- http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/muskelsjukdomar
Hur fungerar/hur är organet uppbyggt?
Vilka sjukdomar kan drabba organet?
Muskel eller muskelvävnad är det i kroppen som gör det möjligt för oss att röra oss. Vi har muskler nästan överallt i kroppen.
Eftersom musklerna sitter fast i skelettet så kan vi lätt skapa rörelser i lederna och kroppen. Musklerna utgör hälften av vår kroppsvikt vilket förklarar varför man kan gå upp i vikt om man styrketränar mycket.
Musklerna har lite olika funktioner och inte endast att ge oss möjligheten att röra oss.
De ger även stadga åt skelettet och gör insidan mer kompakt och stabil, de skyddar de inre organen t.ex bukens muskler skyddar organen bakom.
Musklerna ger oss även möjligheten att tugga, svälja, tala och att visa känslor i form av olika miner. De ger oss även möjligheten att kontrollera tarmens och urinblåsans tömning, vilket annars hade blivit extremt jobbigt.
Muskler innehåller framförallt vatten, men 20 % av muskeln är protein och därav den mest proteinrika vävnaden i kroppen. Ifall vi inte får i oss tillräckligt med protein så tar kroppen protein från musklerna. Detta visar på hur viktigt det är att få i sig protein för att få resultat om man styrketränar. Och även om man inte tränar är det viktigt att få i sig protein för annars kommer kroppen börja ta protein från lagret ”musklerna” och då blir de mindre och svagare.
En muskel består av muskelceller. De ligger långsträckta tätt ihop och hålls ihop av bindväv. Inuti dessa muskelceller finns det proteintrådar. Det är dessa trådar som skapar själva rörelsen i muskeln och när musklerna blir starkare är det antalet proteintrådar som ökar. I de båda ändarna av muskeln finns det senor som fäster den vid skelettet.
SKADA
Ifall musklerna blivit överbelastade kan muskelfibrerna skadas, antingen är de bara skadade eller har de gått av. Då får man en blödning i muskeln, t.ex om man får en muskelbristning i lårmuskeln kallas de lårkaka.
Du kan få en muskelbristning om du tränat för hårt, om du får ett kraftigt slag mot muskeln eller om du gör en plötslig rörelse.
En mindre bristning läker ofta sig själv på ett par veckor, medan en lite större kan innebära att man behöver operera.
SJUKDOM
En av de allra vanligaste medfödda muskelsjukdomarna heter dystrofi av typ Duchenne. Den ärvs könsbundet vilket innebär att det uteslutande är killar som drabbas. Det beror på att sjukdomen finns i X-kromosonen som bara finns hos killar.
Det viktigaste symptomet är nedsatt muskelstyrka, främst i bäcken- och skulderregionerna.
Sjukdomen orsakas av att ett protein saknas i muskelcellerna och det finns ännu inga botemedel.
onsdag 17 maj 2017
ISS (International Space Station)
ISS (International Space Station)
Vad är ISS?
ISS är en rymdstation som används till utforskning av rymden och mer noggrann undersökning av möjligheterna som finns för att leva där, samt forskning inom bl.a medicin, biologi, fysik, astronomi och meteorologi. Stationen är även speciellt lämpad för försök som utnyttjar tyngdlösheten. Stationen har ungefär storleken av en fotbollsplan och är den största sammansättning människan någonsin placerat i rymden. Den går i en bana ca 400 km ovanför jorden. Stationen måste ständigt hålla samma hastighet, går den för långsamt finns det en risk att den dras ner mot jorden, på grund av gravitationen, och faller ner, går den däremot för snabbt finns det en risk att den åker vidare ut i universum. Gör den det finns det en stor risk att kontakten med stationen går förlorad och möjligheten att återfinna stationen och få ner den i rätt omloppsbana igen försvinner. 400 km är inte speciellt högt jämfört med rymdens storlek och hur långt ut i rymden människan faktiskt nått under tidigare uppdrag. Anledningen till det är att säkerheten är större och frakten mellan jorden och stationen är enklare.
Rymdstationen är idag 108 m bred och har en massa på 419 725 kg. Den ligger inte stilla på en plats i rymden utan förflyttas ständigt, likt allt i rymden. Det tar 90 minuter för stationen att färdas ett helt varv runt jorden vilket innebär att den håller en hastighet på ungefär 28 000 km i timmen. Det fullständiga namnet för stationen är International Space Station, på svenska, Internationella Rymdstationen.
Att stationen ligger i en sådan låg omloppsbana gör att det är möjligt för oss att se stationen från jorden. Det finns då en gps som är placerad på stationen och man kan enkelt få tag på information om var stationen är just när man kollar. Följer man då den tills den ligger ovanför ens dåvarande position har man en möjlighet att se den. För att man ska kunna se den räcker det dock inte med rätt positionering, utan en del andra saker måste också stämma överens. Det måste vara natt eller skymning och stationen får inte befinna sig i jordskugga, alltså är det ingen aktivitet att göra under dagtid. Det finns också lättillgänglig information om just när man har möjlighet att kunna se stationen, alltså exakt vilket klockslag som passar bäst just för din plats.
Från början var ISS en amerikansk rymdstation. Ronald Reagan, den dåvarande amerikanska presidenten, var den främsta drivkraften. Han menade att USA behövde en rymdstation för att inte hamna efter ryssarna som redan hade en. Uppskjutningen av Mir (den första ryska rymdstationen) var år 1986 vilket innebar att den utgjorde den första permanent bemannade rymdstationen. Stationen hade som syfte att fungera som ett vetenskapligt laboratorium i yttre rymden. Stationen ägdes till en början av Sovjet och efter fallet av Sovjetunionen hörde den till Ryssland. När Sovjetunionen föll satt Bill Clinton vid makten. Han tyckte att det var bättre att få Ryssland ombord projektet istället för att göra det till en tävling. Det fanns flera anledningar till detta, men den främsta var att det skulle göra det hela billigare för USA genom att dela på kostnaden. Vid denna tidpunkten var redan Japan och ESA med i projektet.
ISS ägs nu av flera olika stater och är det största samarbetsprojektet i rymden hittills och ett mycket komplext internationellt samarbete. De parter som medverkar är Ryssland (RFSA), USA (NASA), Europa (ESA), Japan (JAXA), och Kanada (CSA). Där finns viktiga delar och stationer till samarbetsprojektet i alla de medverkandes länder, och Europa som innehåller flera deltagande länder. Exempel på dessa är uppskjutningsstationer, träningscentrum för blivande astronauter samt de människor som konstruerar och är delaktiga i ISS på andra sätt. Att samarbetet inkluderar så pass många länder har gjort att forskningen kunnat gå framåt mer än om det endast varit ett land, som USA eller Ryssland när de arbetade på egen hand. Detta har bl.a att göra med att det är ett extremt dyrt projekt som i sin helhet har kostat ungefär 150 miljoner USD, och kommer fortsätta att kosta mycket pengar. Man beräknar att allting ska han kostat 100 miljarder dollar när projektet är helt färdigbyggt. Denna kostnaden delar nu de deltagande staterna på vilket gör det möjligt att leda projektet vidare. Kostnaden hade inte ett land på egen hand kunnat stå för då det skulle vara extremt dåligt för landet i frågans ekonomi. Dessutom ger samarbetet ett bredare perspektiv och fler resurser, inte enbart med material och pengar men även med kunskap. Hade projektet enbart varit t.ex USAs hade inte de ryska, japanska, europeiska och kanadensiska människoresurser som idag används kunnat användas på samma flexibla sätt.
Utöver det som sker på själva rymdstationen så sker träning, byggandet av nya moduler och andra delar till ISS, uppskjutandet av nya moduler, forskning, ingenjörskonst mm gemensamt för de olika medverkande staterna på olika stationer runt om i världen.
Vad består ISS av?
Den 20 november 1998 sändes den ryska kontrollmodulen Zarja upp med en rysk protonraket och Zarja utgjorde då den första delen av ISS. Samma år sändes den amerikanska kopplingsmodulen Unity upp och dockade med Zarja. Flera moduler har sedan dess dockat med stationen som nu består av 15 sammansatta moduler. Bygget har krävt mer än 125 rymdfärder med fem olika typer av rymdfarkoster och mer än 160 rymdpromenader. Anledningen till att det har krävts så pass många rymdfärder och att man inte kan skicka upp allt på en gång, eller i alla fall större mängder på en gång är att det inte ännu finns några raketer som är kraftfulla nog för det.
Ungefär 85% av alla moduler som ISS består av är amerikanska. Även Europa, Kanada och Japan har bidragit med egna moduler, resten är ryska.
Europas främsta och största enskilda bidrag till rymdstationen är forskningslaboratoriet Columbus. Det är en ca. 6,9 meter lång cylinderformad experimentsverkstad där bl.a europeiska forskare utför olika försök. Dessa försök använder sedan forskare på jorden inom medicin, ingenjörsvetenskap, bioteknik, fysik och materialteknik.
År 2000 åkte den första bemannade besättningen upp till ISS, den bestod av en amerikansk befälhavare och två ryska kosmonauter (ryska rymdfarare) och ända sedan dess har stationen varit ständigt bemannad. Den är lämpad för sex personer då det är antalet sittplatser i de två Sojuzfarkosterna som fungerar som livflottar. För tillfället är Sojuz det enda medel som besättningen på ISS kan transporteras med, men det utvecklas sedan 2012 fler bemannade transportkapslar som ska bli tillskott till rymdstationen ISS i framtiden.
Krav för att arbeta på ISS
Det är höga krav för att bli astronaut och för att få arbeta på ISS och utbildningen är mycket lång och omfattande. Utbildningen för att åka en vanlig rymdfärd ser annorlunda ut från vad utbildningen för att åka och arbeta på ISS är. Detta beror på att ISS är en mycket avancerad och komplex station som alla på plats måste förstå sig på helt för att undvika misstag och komplikationer samt att arbetet de gör på stationen ska utföras på rätt sätt och vara effektivt.
Till att börja med måste alla som ska vara på ISS prata både engelska och ryska flytande, detta för att det inte finns rum för missförstånd på en rymdstation och alla ska kunna kommunicera felfritt. Att det är just dessa språken är för att de största huvudbaserna till stationen finns i Europa, USA och Ryssland och det därför blev naturligt med just de språken, i Europa talas det så pass många olika små språk att det passade bäst att välja de två största medverkande staternas språk.
Kraven för att bli astronaut är detsamma oavsett var man genomgår sin utbildning, men vissa steg ser lite annorlunda ut och de följande sätten är så utbildningen ser ut hos NASA, som är rymdorganisationen i USA.
Det krävs en hel del utbildning bara för att få söka in till utbildningen hos NASA, bl.a måste man ha kandidatexamen i teknik, biovetenskap, fysik, datavetenskap och matematik
Efter det att man blivit antagen till vidare utbildning så skickas man till en av NASAs stationer, placerad i Houston, Texas, där man ska genomgå en grundutbildning för astronauter. Denna utbildning är max två år lång, men mycket intensiv. Träningen innehåller bl.a ISS systemträning, robotfärdigheter och lektioner i det ryska språket, det engelska måste man prata för att få ansöka från början.
När man genomgått allt detta bedöms man om man är passande till att bli astronaut. De som inte väljs till detta har möjligheten att placeras på andra platser hos NASA.
De som blir valda att få åka till rymden efter utbildningen måste specialisera sig. Ska man till ISS måste man lära sig detaljerat om de operativa egenskaperna, uppdragskrav för de uppdrag som de kommer att få göra på stationen, samt mål för de uppdrag de kommer utföra och stödsystemet samt funktionen på utrustningen de ska använda sig av under de olika uppdrag som de blivit tilldelade. Exempel på uppdrag som astronauterna som ska arbeta på ISS kan bli tilldelade är främst relaterade till forskningen och experimenten som utförs på stationen, vilket är det huvudsakliga syftet till stationen över huvud taget. Mer specifikt kan det vara att de måste lära sig om en maskin som hjälper de att transportera provburkar inne i ISS för att de ska kunna använda den på ett bra sätt när de väl arbetar i rymden. Det finns nämligen inte rum för några misstag och därför måste astronauterna vara väl förberedda inför deras rymdresa på alla möjliga sätt. Ett annat liknande exempel är att alla astronauter måste veta allt om hur deras rymddräkter fungerar för att de ska veta hur de ska agera ifall något på den går sönder och hur de ska använda den samt på vilket sätt de kan röra sig och vad de får och inte får göra när de bär dräkten. Vet de inte detta kan det leda till att den går sönder och andra problem kan uppstå.
Deras arbete går också ut på att städa och fixa på stationen. Hade de inte gjort detta så hade stationen blivit smutsig, svår att leva i och svår att utföra några seriösa experiment på. Därför måste de veta sedan innan hur de ska gå till väga när de ska städa och reparera saker på stationen.
Forskning och resultat
ISS har redan bidragit med mycket forskning och andra resultat och kommer fortsätta göra det i många år framöver. Bl.a har vi fått en större förståelse för hur det är att leva i rymden under en längre tid, då ISS var första gången detta gjordes möjligt. Dessutom har vi fått många svar på frågor angående tyngdlösheten och hur den på olika sätt kan utnyttjas, vad avsaknaden av gravitation gör med os fysiskt och om det faktiskt finns en möjlighet att bo i rymden permanent i framtiden. Man har också lärt sig hur man håller en rymdfarkost fungerande under en längre tid än man tidigare någonsin klarat av. Alla dessa upptäckter kommer vara betydelsefulla för fortsatt forskning i rymden och redan idag arbetar NASA med en plan att skicka astronauter ännu djupare i rymden, ISS blir då ett depåstopp för ännu djupare färder i rymden. Möjligheten att skicka astronauter ännu djupare gör de med hjälp av det de redan vet som de tack vare ISS och all forskning som skett där har möjlighet att ta del av.
ISS har också inspirerat många barn och ungdomar att hitta ett större intresse för matematik och naturkunskap. Ett roligt exempel var en 17-årig kille i England som var inne och kollade på NASAs hemsida när han arbetade med ett skolprojekt när han hittade ett stort fel på hemsidan. NASA hade publicerat felaktig information om sensorer på ISS och sensorerna fungerade inte som de skulle, detta hade dock ingen på NASA eller någon utomstående tidigare förstått. Han mejlade NASA som tackade för att han hade rättat deras misstag, och han blev t.o.m inbjuden att hjälpa till att lösa problemen.
Alltså har projektet engagerat extremt många personer, unga som gamla och gjort hela världen mer medveten om vad som faktiskt finns i rymden och hur det fungerar.
Egna tankar
Jag tycker att ISS är ett mycket bra projekt. Det har gett oss svar på frågor som människan ställt sig själv mycket länge och det kommer fortsätta komma nya svar och forskning som kommer ge människor bättre möjlighet till liv i rymden. Vi vet nu också mycket mer om rymden, vad som finns i rymden och hur vi människor kan anpassa oss till det än vad vi tidigare gjorde. Detta har också att göra med alla rymdfärder människor gjort, men mycket är tack vare ISS. Det ger oss också forskning som är användbar inom bl.a medicin, teknik, fysik och bioteknik. Dessutom är projektet det allra största internationella samarbetet i rymden och har gett bevis på att olika stater som USA, Ryssland och Japan faktiskt kan kommunicera och samarbeta även i ett så komplext och omfattande projekt. Samarbetet har stärkt banden mellan länderna. Detta visar att länderna förmodligen kan klara av att samarbeta med andra projekt, nere på jorden i framtiden. Om detta möjliggörs kan det förebygga eventuella konflikter mellan länderna, då de inte har råd att gå emot med varandra då de har rymdprojektet att ta hänsyn till. Alltså ger det bra forskning och utökade möjligheter, men också bättre relationer mellan länder som annars hade kunnat ha allvarliga konflikter mellan varandra.
Under kalla kriget var rymdkapplöpningen mellan Ryssland och USA stor och det ledde till lite hänsynslöst beteende där de bägge tog egna beslut och gjorde saker i stress och arbetade under ständig press. Nu handlar det inte om vem som är bäst utan om att tillsammans få fram de bästa möjliga resultaten och genomföra projektet på det bästa möjliga sättet. Samarbetet har alltså lett till bättre och säkrare resultat utan något tävlingsmoment involverat. Hade tävlingsmomentet och kapplöpningen fortsatt på samma sätt så hade vi förmodligen inte kommit lika långt i projektet och våran kunskap hade inte varit lika stor som den idag är.
ISS har också bidragit till en helt ny bransch som inte tidigare funnits. Aldrig tidigare har någon jobbat i rymden under så pass lång tid, ungefär ett halvår. Det uppkommer också extremt många jobb nere på jorden som inte tidigare funnits. Detta kommer tillsammans med den utvecklade tekniken i världen och det nyväckta djupare intresset för rymden. Troligtvis kommer rymdforskningen att fortsätta utvecklas i ännu högre takt än det tidigare gjort framöver. Detta beror på att vi idag har fruktansvärt bra teknik att använda oss av och att vi vet mycket mer om rymden och hur vi ska anpassa oss till den än någonsin tidigare. Detta gäller inom de flesta områden av teknik idag, t.ex kan vi se hur mobiltelefonen under de senaste tio åren har utvecklats mycket snabbt och fortfarande gör det. Det beror på att man fått mer kunskap, resurser och intresse för produkten än tidigare, exakt samma gäller för rymdforskningen på olika sätt. Det finns många människor som har specialiserat sig på området och är mycket väl utbildade samt har bra koll på ämnet. Dessa människor försöker ständigt att utveckla nya tekniker och saker för att vi ska kunna få fram mer information om rymden. Under de senaste decennierna har vi kommit fram till extremt många saker och utforskat nya delar av rymden som människan tidigare aldrig trodde att vi skulle få reda på något om. Av de tidigare nämnda anledningarna kommer denna utforskningen av nya platser i rymden och ny information att fortsätta, och förmodligen i ännu snabbare takt.
Negativt med projektet är att det är extremt dyrt och stora delar av de medverkande ländernas pengar går åt till projektet, pengar som annars kunde spenderats på andra saker så som landets fattiga eller utbildning. Frågan är då vilket som är viktigast, och man måste disponera pengarna på ett rimligt sätt. De medverkande länderna hade dock inte kunnat vara med i projektet om de inte hade haft en så pass bra budget som de har, och det finns många länder i världen vars ekonomi aldrig hade klarat av ett så dyrt projekt. Men då de medverkande länderna redan har kommit så pass långt i utvecklingen gällande bl.a bostäder, fattigdom, utbildning och infrastruktur är det bara rimligt att en del av deras budget ska läggas på ett projekt som ger oss mycket viktig forskning och resultat som vi aldrig tidigare varit medvetna om. De länder som faktiskt har möjlighet att genomföra och bidra till ett sådant projekt tycker jag nästan har en skyldighet att göra det också. Det bidrar till så pass mycket positiv forskning. Tekniken utvecklas ständigt och alla möjligheter vi får till att hjälpa till måste vi göra det. Det är så vårt samhälle ser ut idag. Jag hade inte stöttat projektet lika mycket om det tydligare hade tärt på de medverkande ländernas budget och kommit i vägen för landets välstånd. T.ex om Sveriges medverkan hade lett till att vi som land inte hade haft tillräckligt med pengar att lägga på utvecklingen av infrastrukturen eller skolan i Sverige. Så fort det skulle brista på det sättet i något av de medverkande ländernas ekonomi tycker jag att de borde se över sitt medlemskap och om det verkligen är värt det samt om det faktiskt fungerar och gör något för landets utveckling eller om det bara drar ner landet.
Många menar att det istället hade varit bättre att satsa pengarna på de fattig människorna i världen än på rymden. Jag håller till viss del med på att de fattiga kan ses som ett större och viktigare projekt att lägga sina pengar på, men samtidigt är det väldigt viktigt att vi utvecklas. Om vi inte satsar pengar på sådana projekt finns det en risk att vi stannar i utvecklingen och att vår kunskap om världen inte ökar. Har man möjlighet att faktiskt öka detta så tycker jag det är viktigt att man gör det, men som tidigare nämnt fr det inte gå till en överdrift där andra viktiga saker drabbas allt för hårt.
Källor:
fredag 3 februari 2017
Livscykelanalys sittmöbel
Materialen:
I min sittmöbel ska jag använda mig av björk, till själva benstommen och ryggen på möbeln. Förutom det ska jag använda mig av polyester till ryggen och sittytan, metallskruvar till att sätta ihop trädelarna, vaddering till under tygytorna för en mer bekväm känsla och häftpistol för att fästa tyget med.
Då alla mina material i sig är väldigt hållbara och stabila utgör de tillsammans en väldigt stark sittmöbel. Möbeln kommer hålla i väldigt många år om den behandlas på rätt sätt, och den som köper den kommer inte behöva reparera den. Det leder också till att man inte behöver köpa en ny fåtölj alls ofta. Detta är mycket bra för miljön då färre fåtöljer behöver produceras, detta i sin tur leder till färre transporter, mindre koldioxidutsläpp och mindre förbrukning av energi.
Produktionen av min möbel:
I Sverige är björk den tredje vanligaste trädsorten och finns därför nära, förutsatt att produktionen av stolarna sker i Sverige. Detta gör att man slipper köra runt material till Sverige från ett land långt härifrån, detta är dock väldigt ovanligt när det kommer till trä. Detta gör att förbränningen av fossila bränslen i samband med transporten av björken inte är speciellt stor vilket är bra för miljön.
Björkar är även bland de mest köldtåliga trädsorterna och är ett starkt och hårt träslag vilket gör att hållbarheten är lång.
Ett av stegen vid produktionen av min möbel är träet som skall utgöra stommen i sittmöbeln. Jag har valt att använda mig av björk. När björken är redo för avverkning så kapas den i stora mängder med hjälp av specialanpassade skogsmaskiner. Dessa maskiner ser till så att resterande skog inte förstörs då de är anpassade att klara av svår terräng. Dock är maskinerna drivna av klimatpåverkande gaser så som bensin och diesel. Detta är negativt men extremt svårt att förändra då maskinerna gör arbetet med avverkning så pass mycket effektivare och enklare än vad enbart människokraft klarat av. Arbetet för mindre utsläpp vid skogsarbete har det jobbats med en del bl.a i Uppsala län genom att utveckla nya arbetssätt och beteendeförändringar hos maskinförarna.
Avverkning i Sverige sker alltid hänsynsfullt och med mål att skapa bra skog i framtiden också. Detta är väldigt bra riktmärken som gör att marken kan användas åter igen för att odla och sedan avverka bra och välmående träd.
Efter kapningen så skickas stockarna vidare till ett sågverk. Transporten sker i lastbilar vilket också bidrar till koldioxidutsläpp. Avståndet mellan skog och sågverk kan variera men i de allra flesta fallen ligger sågverken nära platsen där avverkningen skett vilket gör transportsträckan kortare. Detta är också en miljöpåverkan som blir extremt svår att undvika och möjligheter har övervägts inom denna branschen och även andra där transporter med lastbilar är nödvändiga, men ingen bra lösning har uppkommit.
Sågverken i Sverige är inte speciellt dåliga mot miljön. Maskinerna som används är eldrivna och kräver en hel del energi, vilket produktionen av nästan vilken produkt som helst kräver. Dock kommer en del av energin från förnybara energikällor som vind- och vattenkraft.
Vid uppvärmning till torkning av träet vid produktionen så använder sågverken sig nästan undantagslöst av biobränsle från det egna sågverket. Detta är bra då man återanvänder de material som inte fyller någon annan funktion. Det är också väldigt bra då ännu fler material kommer till användning och man slipper ta in mycket varor från andra ställen samt är väldigt självständiga. Dessutom är biobränslen en förnybar energikälla vilket är mycket bättre och mer miljövänligt än de icke förnybara energikällorna. Även biobränslena ger tyvärr lite utsläpp, så som koldioxid och kväveoxider. Men mängderna är inte lika stora som om man skulle använt en icke förnybar energikälla och dessutom är användningen av biobränsle bättre om man tar hänsyn till den hållbara utvecklingen. Detta då man inte slösar på de icke förnybara energikällorna.
Den största delen av resterna vid produktionen används till det egna bruket vid uppvärmning och resten av det övriga materialet säljs till fjärrvärmeverk som ligger i närheten. Detta innebär att i princip allt restavfall på ett sågverk kommer till användning vilket är väldigt smart och bra för miljön.
När träet är färdighanterat i sågfabriken skickas det till fabriken som skall göra den slutgiltiga möbeln, i detta fallet ”min fabrik”. Där sågas träet ner ännu mer för att anpassas till de bitar som behövs i möbeln, sågningen kräver också en del el.
Det kan också hända att träet behöver slipas ytterligare och lackas. En slipmaskin kräver också el. Lackets transport till fabriken är självklart också dålig för miljön, men att lacka möbeln ger ytan ännu bättre hållbarhet vilket leder till längre livslängd för möbeln.
Lack innehåller vanligtvis bl.a plast samt lösningsmedel. Detta är självklart inte bra ämnen att ha och andas in i fabriker för de som arbetar. Men många av företagen som producerar lack värnar om miljön. De är medvetna om att vissa ämnen kan vara skadliga för naturen och de som arbetar med ämnena. Därför ställs det höga krav på verksamheter som hanterar de olika ämnena. Det arbetas också mycket med att ta fram miljövänligare alternativ på lösningsmedlen. Många fler produkter idag är även vattenburna, eller innehåller lägre halter av lösningsmedel. Detta är positivt för de som arbetar med ämnena och miljön. Dessutom finns det maskiner som gör stora delar av jobbet med lackeringen istället för att någon ska behöva göra det och därav vara i ständig kontakt med de dåliga ämnena.
Efter det så ska träbitarna skruvas ihop. Detta med hjälp av metallskruv som också producerats i fabrik. Produkten kräver även den en del energi då maskinerna som man använder där också drivs av el. Dessa maskiner är väldigt bra och mycket effektiva samt att de klarar av att göra mycket avancerade skruvar då de är väldigt moderna och precisa. Med så pass bra maskiner som kan göra precis den slags skruv som krävs till min möbel blir möbeln mer hållbar. Detta då skruven är specialanpassad till min möbel och utformad för att möbeln ska ha så bra hållbarhet som möjligt, vilket inte skulle vara samma sak ifall man använt sig av en ”vanlig” skruv.
Transporten av skruvarna sker mellan gruvorna där bergarten som metallen kommer från utvinns till fabriken där metallen bildas, vidare till fabriken där skruven bildas och sedan vidare till ”min fabrik”. Skruven jag ska använda mig av består av en legering av nickel och stål. Materialen kompletterar varandra så att skruven blir hård, hållbar och passar perfekt för att skruvas i trä.
Vid utvinningen av metallerna händer det att tjärämnen utgörs när elektrolysen sker vilket kan leda till problem för miljön. Idag har man kommit på väldigt bra sätt att hindra dessa ämnena från att komma ut i naturen, men små utsläpp är fortfarande möjliga. Utan elektrolysen hade det inte blivit möjligt att utvinna metallerna och det finns ännu fler metaller som är beroende av djupt det momentet, alltså har man istället för att ersätta momentet, jobbat på att göra det mer miljövänligt. Man har lyckats med detta och strävar fortfarande vidare för att göra det ytterligare bättre för miljön.
Nickel går även igenom flotation. Där separeras hydrofila material från hydrofoba. Detta kräver ett mycket specialbyggt maskineri. Detta ger i stort sett inga utsläpp, men kräver likt andra maskiner mycket energi.
Utöver flotation går nickel igenom magnetisk separation och rostning. Detsamma gäller dessa metoder. De kräver specialbyggda maskiner, som kräver mycket energi, men bidrar inte till några farliga utsläpp eller någon övrig miljöförstörelse.
Metallen stål innehåller bl.a kol vilket är en icke förnybar källa. Detta är inte bra för miljön trots att mängderna kol i stål inte är alls stora. Kolet gör dock att stålet kan härdas och att hållfastheten ökar. Metallen är väldigt användbar i många syften och blandningen med nickel utgör en perfekt legering till en skruv som är hård men enkel att smida.
När man tillverkar stålet av råjärn blåser man syrgas genom eller mot smält järn. Då förenas en del av kolet med syrgasen koloxid. Koloxiden försvinner sedan och mängden kol i järnet sjunker, då har man fått fram stål.
Tillverkningen kan bidra till små utsläpp av kol, samt andra gaser, vilket inte är bra för miljön. Men likt elektrolysen så arbetas det ständigt för lösningar och momentet är extremt nödvändigt.
De allra flesta transporter mellan gruvan, fabriken där metallen utvinns och andra fabriker sker med miljövänliga fordon så som etanol och dieselbilar med låg bränsleförbrukning. Dessutom samordnas ofta transporterna av skruvarna med andra varor från andra företag för att minska miljöbelastningen.
Själva momentet där man skruvar i skruvarna i sittmöbeln kräver inte speciellt mycket energi, men maskinerna som utför arbetet drivs självklart också av el eller om man använder sig av handborrar så drivs de av batteri.
Det sista steget innan möbeln är klar ät att lägga i vadderingen och placera tyg ovanpå det. Detta ger en mer bekväm och behaglig upplevelse i stolen. Vadderingen placeras på de ytor den skall vara och säkras sedan ner med tyget som i sig fästs på baksidan av möbeln med hjälp av häftstift anpassade för sådana arbeten.
Häftstiften mestår av metall som går igenom samma utvinningsprocess som skruvarna. Efter det så transporteras metallen till en speciell fabrik där häftstiften bildas. Detta kräver maskiner som drivs av el. För att kunna använda häftstift kräver det att man har en häftstiftsapparat. Denna är gjort av metall och vanligtvis plast. När man tillverkar plast ger det ifrån sig utsläpp vid transporter samt vid fabrikerna och plast innehåller vanligtvis dåliga ämnen för människan att andas in i fabriker eller liknande.
Sedan transporteras häftstiften samt apparaterna till min fabrik, vilket även det bidrar till utsläpp.
Till vadderingen ska jag använda mig av gråvadd, och till tyget ska jag använda mig av polyester.
Produktionen av vadderingen sker med hjälp av specialanpassad utrustning. Denna utrustning kräver el. I vadden finns det också i de allra flesta fallen ämnen till efterbehandlingar. Ämnena kan vara dåliga för naturen och gör det svårt för naturen att på egen hand bryta ner materialet. Detta är dock inte ett stort problem då man återvinner vadd som brännbart material, det går inte att återanvända. Detta då en upplaga av vadd kan bli dålig, gammal och sliten och blir då svår att återanvända.
I vadden finns det också bomull. Denna kommer från bomullsfält där man ofta besprutar marken med massvis av bekämpningsmedel. Detta gör att många insekter dör, men att bomullen blir fräschare och att man får mer ut från odlingarna. Bekämpningsmedlen kan komma att sitta kvar i vadden, vilket kan vara farligt att få i sig, men det utsöndrar ingen gas eller liknande som är farlig och man bör själv inse att det inte är något man ska äta.
Polyester är ett mycket bra material då det är hållbart, men elastiskt. Eftersom man ska sitta och luta sig mot materialet är det bra att det är hållbart och eftersom man vill ha en skönare upplevelse är det bra att det är lite elastiskt då det gör att man lättare kan sjunka ner i vadderingen som ligger under tyget. Allt detta bidrar till en bättre sittupplevelse och är några av anledningarna till att jag valde just polyester.
Polyester utvinns ur petroleum som är en tunnflytande mörk vätska som vanligtvis förekommer i delar av berggrunden. Den naturliga framställningen av petroleum tar ungefär 100 000 år och ses därför som en fossil. Detta är naturligtvis inte bra då användningen av fossila bränslen är dåliga för miljön på flera olika sätt. Men som tur är har forskare kommit på en lösning på detta som gör att denna processen endast tar ungefär en timme. Denna metoden kräver fortfarande olja, men man får ut extremt mycket mer av oljan än vad man hade fått om man använt den som den var tidigare då man späder ut den med andra ämnen.
Detta är bra eftersom det gör att vi kan få fram stora mängder petroleum utan att behöva vänta lika länge eftersom det finns en enorm efterfrågan på produkten. Det är också bra för miljön eftersom man får ut så pass mycket mer av oljan.
För att göra produkten krävs många ämnen som kan vara cancerframkallande och som också riskerar att läcka ut med allt det vatten som används i processen. Detta minskar överlevnadsförmågorna hos fiskarna som får i sig dem. Det man kan göra åt detta problemet är att förebygga utsläppen och inte låta de farliga ämnena komma i någon överhuvudtaglig kontakt med naturen.
Källor:
NE är ett svenskt kunskapsföretag. Detta är en väldigt bra och pålitlig källa. Alla artiklar är skriva av ämnesexperter och skribenter som i sin tur har sina källor väl formulerade och lättillgängliga på sidan. All information på sidan blir granskad vilket ger ännu mer tillit och är ännu en faktor som bekräftar att källan är objektiv. Eftersom vår skola i sitt erbjudande att ”betala” våra konto på sidan bekräftar att den är anpassad för skolarbete får jag en ytterligare trygghet i att källan är pålitlig. Dels för att det visar på att skolan litar på källan och tycker den är användbar, men dels för att det lägger en extra press på att all information som publiceras ska vara korrekt då den används i utbildningssyfte.
Författaren har studerat eller arbetat vid Luleås tekniska universitet vilket tyder på att han har en stabil och pålitlig förkunskap i ämnet och det gör att tilliten ökar ytterligare för källan. Han har även skrift andra artiklar till andra stora kunskapshemsidor och tidningar om liknande ämnen rörande kemi, metallframställning och liknande. Detta innebär att han är mycket insatt och påläst i ämnet.
De två källor författaren har hänvisat till är även de mycket pålitliga källor då de är böcker skrivna av professorer i ämnet och båda två noggrant granskade innan de blivit utgivna. Dessutom kan man använda författaren som en källkritik i ledet innan mig. Alltså att han redan har granskat sina källor noggrant, och att jag eftersom han själv studerat på ett bra universitet samt fått förtroendet att skriva på en av Sveriges största och bästa kunskapshemsidor kan göra en bra bedömning av trovärdigheten av sina källor.
I en text som handlar om hur någonting går till exakt, och som jag redan avgjort är en pålitlig källa är det svårt att tro att den skulle innehålla någons åsikter. Och samtidigt som den är på en så pass stabil och noggrant granskad sida är det omöjligt att föreställa sig en subjektiv text, och därför vet jag att texten endast innehåller fakta och inga åsikter.
Denna sidan var mycket relevant, pålitlig och strukturerad vilket gjorde den till en mycket bra källa. Hemsidan är skriven av skogsstyrelse i Sverige vilket är en mycket pålitlig källa i sig då de som arbetar där är mycket kunniga i ämnet om just trä, avverkning och sågverk som var det jag använde källan till att läsa om. Skogsstyrelsen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet vid frågor som rör skog och skogsbruk.
Varje år får de ett regleringsbrev från regeringen som innehåller övergripande mål, ekonomiska ramar och krav på återrapportering för verksamheten.
Att det är en statlig förvaltsmyndighet och att de har en ständig kontakt med regeringen gällande hur skogen i Sverige sköts gör att trovärdigheten ökar. Det är ett företag som ständigt är kontrollerat av bl.a regeringen och de har därför en ständig press på sig att göra rätt. Detta gäller självklart främst vilka beslut de tar om hur skogen skall skötas men även vad för information de sprider i sitt namn på nätet.
Det står inte vilket datum texten är skriven, vilket innebär att den kan vara några år gammal. Men oavsett när den kom ut är den största delen av faktan användbar då den berättar hur avverkning och andra saker som gäller hur man använder och hanterar skogen. Detta kan ändras över åren, men detta förändrar inte mycket och man kan ändå använda den. Dessutom är källan granskad och är en statlig förvaltsmyndighet vilket innebär att faktan med största sannolik stämmer överens med hur det ser ut i skogsarbete idag.
Dessutom står det utskrivet ett telefonnummer, faxnummer, vart huvudkontoret ligget och organisationsnummer. Tyvärr står det inte på varje enskild artikel vem som är skribenten vilket hade gjort att innehållet varit ännu tydligare, men jag tycker ändå att de övriga uppgifterna man får, samt att man vet vad det är för företag som har skapat hemsidan gör den ytterst användbar.
Hemsidan är dock inte anpassad till just detta arbetet jag gör nu utan snarare för personer som läser mer ingående kurser i ämnet, eller som av andra anledningar har mer förkunskaper eller ett större intresse. Det var lite svårt då många av orden som användes var väldigt ämnesspecifika och gjorde det lite svårare för mig att förstå, men det var samtidigt inget större problem och man kan enkelt lösa det. Sidan hade å andra sidan mycket bra och tydlig information som gjorde det lätt för mig att resonera vidare om hur avverkning, transporter och användningen av skogen påverkar miljön vilket var mitt syfte.
Denna texten är objektiv och det vet jag då det är en hemsida som granskas noggrant och då företaget är i kontakt med regeringen. De hade inte fått de uppdragen de har som hänger på Sveriges skogsanvändning och att våran träproduktion samt avverkning och liknande ska gå bra och smidigt om de hade varit ett oseriöst företag. Detta innebär att de som skriver artiklarna på hemsidan är pålästa och kunniga och att det som står i texterna är fakta och inga åsikter. Dessutom är det enkelt att själv kunna om det inte finns några åsikter i en sådan text eller inte, och det finns det inte i denna texten vilket gör den mer användbar i mitt syfte.
&
Dessa källor var mycket bra och relevanta till mitt arbete då det både fanns information om avverkning och olika träslag men även lite grand om hur träproduktionen påverkar miljön på olika sätt och olika sätt man arbetar med att förebygga och minska de utsläpp och annan energiförbrukning produktionen av trä bidrar till.
Träguiden är en webbsida som tillhandahåller information om trä och träbyggande. Bakom hemsidan står SvensktTrä som är en del av skogsindustrierna och som man tydligt hänvisar till på hemsidan. På SvensktTrä webbsidan finns det namn samt bilder på de anställda på företaget och tydliga kontaktuppgifter. Detta gör att pålitligheten stiger eftersom det finns information och möjligheten att hitta ännu mer information om skribenterna och de som arbetar på företaget.
Träguidens ursprung och inspirationskälla är Träbyggnadshandboken som gavs ut av Träinformation och Träek, med ledning av Tore Hansson. Detta var en noga kontrollerad bok som dessutom var skriven av mycket kunniga personer i ämnet, bl.a utgivaren Tore Hansson som är specialist i området. Alltså är det en mycket bra referens som gör källan mer pålitlig.
Det framgår också tydligt att ett stort antal specialister har varit inblandade och medverkande i stora delar av framställningen av Träguiden.
Denna källan är en objektiv källa. Det vet jag eftersom det är tydligt vem som är ansvarig för källan och att de i sin tur är pålitliga som skribenter och ansvariga för utgivningen. Dessutom är de källor som hemsidan använt sig av också pålitliga. Detta leder till att informationen är pålitlig samtidigt som man kan veta att texterna är objektiva och endast innehåller fakta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)