Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

1.Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan … Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

På morgonen efter jag vaknat så: 

Kollar jag igenom min mobil som laddat under natten, går på toa samt tvättar händerna, klär på mig, sminkar mig, äter frukost som stått kyld i kylskåpet, borstar tänderna med eltandborste, cyklar till skolan.

(det understrukna är kopplat till energi)

2.  a)Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För 200 år sedan hade man inget energibehov likt det vi har idag. Alla de saker jag gjorde under en vanlig morgon som innehöll användandet av energi var inte möjliga att göra för 200 år sedan på samma sätt. Självklart kunde man gå på toaletten äta frukost osv, men det fungerade inte på samma sätt och krävde ingen energi. Det berodde på att tekniken inte existerade då och man kände därför inte ett behov av den. Idag vet vi att vi har möjligheten att förenkla vårt liv extremt mycket med hjälp av energin, och därför utnyttjar vi det så mycket som möjligt. Dock hade människorna för 200 år sedan hafts ett betydligt mycket enklare liv med hjälp av den teknik vi har idag.

b)Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Jag tror att man använder ungefär lika mycket energi om 100 år som man gör nu, men att man har kommit på lösningar så att energin blir billigare och smidigare att använda. Detta då vi i dagens samhälle insett hur stora problem vårt energiberoende har skapat och man jobbar ständigt på nya lösningar. Exempel på det är lågenergilampor och elbilar. Alltså tror jag att om 100 år har man kommit på ännu fler smarta lösningar som till liten del kompenserar för det enorma energibehovet vi har. Jag tror också att desto mer man ser konsekvenserna av sitt energibehov desto mer förändring kommer man göra. Om 100 år kommer ännu fler naturkatastrofer och liknande ha ägt rum och förmodligen kommer Sverige ha drabbats hårdare, detta tror jag kommer öppna ögonen för många som därefter kommer göra en förändring i sin vardag. 

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Jag tror att varför vi har så svårt för att minska vår användning av dessa resurser bottnar i trygghet och lathet. Vi har under många år utvecklat en trygghet och säkerhet i våra rutiner som innehåller utsläpp av fossila bränslen, användningen av energi och våran konsumtion. Just att det blivit en trygghet gör det svårare att få människor att förstå hur pass allvarlig situationen är och att det behövs drastiska åtgärder, snabbt. När man väl fått in budskapet och fått folk att förstå hur viktigt det är med en förändring är det fortfarande en lång väg till förändring. Först kommer latheten och tryggheten in. Att vi människor förlitar oss så mycket på det gör att man inte orkar göra en förändring. Man vet att det kommer innebära mycket arbete och att ens liv kommer bli lite mer omständigt, och struntar därför mer eller mindre i det. 

En del har istället för problemet med lathet, problemet med ekonomi. Det kan i många fall vara dyrare att göra en förändring. T.ex om man ska skaffa en elbil istället för en vanlig bensindriven bil är det ofta dyrare och något som stoppar många från att göra det. Hade man klarat av att sänka priserna på sådana saker som en elbil i detta fallet hade man kunnat få med sig betydligt många fler på att göra smartare val som kunnat påverka klimatförändringarna positivt.

En annan svårighet är att de som är den främsta källan till problemen inte stöter på problemen speciellt mycket. Det är andra personer, som inte ens i närheten bidragit lika mycket till problemen som får ta smällarna. Ett exempel på detta är att i de rika länderna i världen finns det extremt mycket utsläpp av fossila bränslen. Detta bidrar t.ex till att vattennivån stiger och översvämningar inträffar. Hade en översvämning drabbat ett av de länder som varit med och skapat den, alltså de rikare länderna, så skulle konsekvenserna inte vara så extremt stora då de länderna har bra skydd mot sådant. Dessvärre drabbas de fattigare länderna mycket hårdare av sådant. I vissa länder skövlas hela byar vilket i sin tur leder till att många blir hemlösa, hygienen försämras, sjukdomar sprids och många dör. 

Att man i de rikare länderna inte märker av problemen lika mycket gör att man inte får samma förståelse för problemen och inte bryr sig lika mycket om att förebygga de. Då de fattiga länderna som också är de som blir påverkade inte kan göra en förbättring då de inte bidrar alls till miljöförstörelsen blir det alltså ingen förändring.

5. Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

I min familj försöker vi köpa närproducerade varor ofta, men ibland så köper vi varor som är producerade i andra länder långt härifrån. Då dessa varor måste transportras en lång väg bidrar det till utsläpp av koldioxid och andra gaser som lastbilar samt båtar som varorna åker på släpper ut. Detta i sin tur leder till att växthuseffekten förstärks vilket i sin tur ha extremt många och omfattande konsekvenser. 

En annan sak jag gör som bidrar till konsekvenser utanför Sveriges gränser är min konsumtion av kläder. Produktionen av den största delen av de kläder jag köper görs i u-länder i Sydostasien. Kläderna sys i fabriker av arbetare som får extremt dåligt betalat och utsätts dagligen för dåliga arbetsförhållanden. Bl.a kommer de i kontakt med giftiga ämnen som gör de sjuka, deras kroppar får ta extremt mycket smärta då deras arbetsdagar är ovanligt långa och intensiva. Blandat med detta är deras dåliga lön som gör det svårt för de att försörja sig själv med mat och liknande som är super viktigt för att orka med ett så krävande jobb. Allt detta leder till att dessa personer blir sjuka och i vissa fall dör av det.

I fabrikerna så finns det ett stort energibehov och används mycket el samt finns mycket utsläpp som är dåliga för naturen. Farliga ämnen släpps ut inte bara i luften där de bidrar till växthuseffekten, utan även i sjöar och hav och bidrar till försurning av sjöarna och därav mindre friskt vatten till de som bor i områdena. Dessutom kan fiskar och andra djur som ever i vattnet bli sjuka vilket inte är bra då de är en mycket viktig matkälla för de boende i områdena. Konsekvenserna av utsläpp i luften är rätt tydliga, men utsläppen i sjöar och hav har lite andra konsekvenser. Just i de här fattiga områden där fabrikerna ligger är det en brist på vatten och invånarna tvingas dricka och tvätta sig i smutsiga sjöar. Desto mer farliga ämnen som sprider sig i vattnet desto fler sjukdomar sprider sig, och desto svårare blir det att få tag i vatten. Detta kan i två led leda till dödsfall. 

6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.
Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor. Ett exempel:

Tidigare nämnt med produktionen av kläder jag senare köper som kan påverka människor negativt i bl.a Sydostasien. 

Alla varor jag köper som kommer från ett annat land än Sverige har transporterats i lastbilar, båtar, flygplan eller något annat bränsledrivet transportfordon. Dessa utsläpp är som tidigare beskrivet inte bra för naturen och miljön. De bidrar till en förvärring av växthuseffekten, försurning av sjöar, skogar och mark och många andra problem. 

Dessa konsekvenser i sin tur leder till naturkatastrofer, sjukdomar, dödsfall, försämrade livsmöjligheter, skövlade byar, svårare att odla och därav färre livsmedel och fler som inte får mat och kanske svälter, djurliv och ekosystem får det svårare i de försurade markerna och övrig misär råder. Det finns inga positiva effekter av växthuseffekten och försurning av sjöar, mark och skog. 

De flesta naturkatastrofer drabbar fattiga länder värst. Detta då deras hus och städer inte är stabila nog att stå emot exempelvis en orkan. Detta gör att massvis med människor blir hemlösa och tvingas bo ute på gatan. De har inte tillräckligt med pengar att flytta eller bygga nya hus och hamnar därför ute. Detta bidrar till att dålig hygien sprids eftersom ingen har speciellt bra tillgång till hygienpartiklar. Detta leder till att sjukdomar sprids i snabb takt och kanske blir så grov att en del dör av den, och det är dessutom mycket svårt att bota någon i de förhållandena som människorna vistas i och utan några speciella redskap. Därför förblir många sjuka och fler och fler offer dör. 

Utöver de negativa effekterna som utsläpp från fabriker, gaser som inte är bra att andas in och liknande finns det en del positiva effekter. 

En positiv aspekt är att många som bor i de länder där det tidigare problemet utspelar sig får jobb. Det är hög arbetslöshet och brist på arbetstillfällen i många av dessa delarna av världen vilket beror på att det är överbefolkat och inte finns speciellt många som har utbildning som krävs i de flesta arbetena. Detta gör att det endast lämnas kvar ett par få arbetstyper. Bland annat jordbruk, fabriksarbeten och djurskötsel. 

Utan fabrikerna hade det funnits ännu färre arbetstillfällen och därav möjligheter för dessa människorna att tjäna pengar. Detta hade lett till ännu större arbetslöshet, fler hemlösa och därav fler dödsfall. Man kan inte ha en hållbar och bra livsstil utan ett arbete och de som får möjligheten till det är ofta väldigt tacksamma för det då de själv inser riskerna i att inte ha ett arbete. 

Detta är också negativt då förhållandena på en sådan fabrik för det mesta är usla. De arbetande tvingas jobba och slita hårt under extremt många timmar från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Dessutom är deras löner fruktansvärt låga och det som de tjänar räcker inte till mycket mer än en enkel måltid för de själva och deras familj ifall de har någon att försörja. Dessa förhållandena gör att de arbetande inte mår alls bra varken psykiskt eller fysiskt och kan i många fall gå in i djupa depressioner och det händer att det begås självmord på grund av de fruktansvärt små möjligheter de har till rimliga livsförhållanden.