Buddhismen frågor

1. Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus (se Berättelsen om Jesus och de första kristna) och Muhammed (se Muhammed – berättelsen om den siste profeten). Vilka likheter och skillnader finner du?

Ungefär 500 f.v.t. levde Buddha, eller Siddharta Gautama. Han föddes in i en rik familj som son till kungaparet i ett litet rike i norra Indien. En vis man spådde redan när han var liten att han antingen skulle bli en stor furste eller en andlig ledare. Hans pappa, kungen, som var från en krigarsläkt tyckte absolut att det förstnämnda alternativet var bättre. Därför bestämde han att han skulle skydda honom från allt som kunde få honom att börja grubbla över livet. 

Detta innebar att han levde sitt liv i enorm lyx, och aldrig blev utsatt för något hemskt eller negativt. Allt gick som kungen ville, tills en dag när Siddharta var ute på en ridtur och han såg en tandlös gammal man vid vägkanten. Någon dag därpå såg han en sjuk person och vid ett tredje tillfälle såg han en död man vid vägens kant. På kort tid hade han mött på sjukdom, död och ålder, alla de saker som kungen hade velat skydda honom från. 

Siddharta började, likt kungens förutspådda tankar, att tänka på livet. Han valde därefter att lämna sin familj för at lära mer om livet. Han rymde en natt när hans familj sov, rakade av sig sitt hår och tog på sig trasiga kläder liknande en tiggares.

Han valde att vända sig till en grupp asketer, dessa människor försökte leva så fattigt som möjligt och åt nästan ingen mat. Siddharta levde till sist på endast sex riskorn om dagen och höll på att svälta. Han insåg då att det inte var rätt väg att ta. Varken lyx eller askes var rätt väg för att förstå sig på meningen med livet.

Nu satte Buddha sig under ett träd för att meditera ända tills han hade nått full kunskap om livet och universum. Efter en längre tid insåg han sanningen om livet. Istället för lyx och askes var en medelväg rätt väg. Siddharta hade nu blivit en buddha, alltså upplyst.

När Jesus, en stor figur inom Kristendomen föddes var det lite annorlunda. Hans föräldrar var inte rika och levde i lyx på samma sätt som Buddhas familj. Maria, Jesus mamma, blev gravid med Jesus utan att någonsin ha haft sex med någon, alltså var hon en jungfru och skulle ge en jungfrufödsel. Ängeln Gabriel kom till Maria och sa att hon inte skulle oroa sig och berättade att hon skulle föda en son och ge honom namnet Jesus. 

En likhet är att både Jesus och Buddha förutspåddes bli stora andliga ledare. Jesus redan innan hans födsel, och Buddha kort efter sin födelse. Detta innebär att det var menat för just de personerna att bli de stora ledarna och förebilderna inom de bägge religionerna redan innan de föddes. Alltså valdes ingen ut på måfå utan det var förutbestämt att det just skulle vara dessa personerna. Detta visar på att det fanns speciella öden för dessa personerna och att Buddha gjorde rätt i sitt val att lämna sin familj för att hitta sig själv och finna livets mening, trots att det kan ha setts som mycket märkligt agerat när han gjorde det.

Jesus hade en vanlig uppväxt och började först predika när han var i vuxen ålder. Han samlade sina lärjungar och började predika runt om i Galileen och även utomlands. På så sätt spred Jesus sin tro vidare, likt Ashoka inom Buddhismen. 

Jesus visade sig ha krafter och makt som ingen annan hade, han kunde bota sjuka och på andra sätt hjälpa fattiga. Detta kan liknas med Buddha som blev upplyst och därför var mycket unik och ”bättre” än andra människor. 

Både Jesus och Buddha kände mycket för de fattiga och fattigdomen. Det finns en berättelse som tydligt beskriver hur Jesus använde sina övernaturliga krafter för att ge mat till många fattiga människor. Detta för att försöka skapa rättvisa mellan fattigdom och rikedom och ge de fattiga bättre förhållanden. Buddha insåg också att livets väg enligt den Buddhistiska tron var någon slags mellanväg mellan lyx och fattigdom. Man ska ha det man behöver och inte mer eller mindre. Man ska ha mat så att man kan äta sig mätt, men inget överflöd i prylar och andra onödigheter. Båda tyckte alltså på lite olika sätt att livets väg var en väg där fattigdom och rikedom möttes i mitten på ett rättvist sätt, alla hade samma möjligheter i livet och ingen levde högre än någon annan.

Den muslimska profeten Muhammed föddes i Mekka runt år 570. Han sägs ha blivit föräldralös tidigt. Han tvingades bo hos sina släktingar och de klassades som några av de allra fattigaste i staden under denna tiden. Detta kan jämföras med Buddha som var en mycket rik person under sin uppväxt och levde ett liv i lyx. Man kan tänka sig att Muhammed fått en bredare livsuppfattning redan från begynnelsen av hans liv eftersom han levde i fattigdom och fick se livets alla sidor. Buddha levde däremot gömd och avskild från verkligheten vilket gjorde att hans väg till förståelse om livet förmodligen var längre, svårare och skilde sig extremt mycket från de andra profeterna. Att han först såg död, sjukdom och fattigdom när han var äldre tonåring är väldigt avvikande de andra profeterna och något som påverkade honom mycket som person på flera olika sätt.

Muhammed sågs som liten som en mycket klok pojke, vilket många vuxna la märke till. Han sägs ha arbetat hårt under sin ungdom och var en mycket pålitlig och seriös person. Detta skiljde sig också från Siddharta som levde ett liv i lyx och inte tvingades göra mycket krävande arbete under sin uppväxt. Det gjorde också att Muhammed hade mer erfarenheter inom livet än Buddha hade, detta bidrog till en djupare förförståelse för livets alla hinder och möjligheter mer vad Siddharta hade innan han blev upplyst. 

En natt uppsökte ängeln Gabriel Muhammed och berättade att han var Guds profet och skulle ta emot och sprida Koranens budskap om att det bara fanns en enda Gud. Detta liknar sekvensen inom Kristendomen där ängeln Gabriel besöker Maria och berättar för henne att hon bär på en son vid namnet Jesus.

Både för Jesus och Muhammed var det mycket tydligt att de var heliga ledare vid olika tillfällen. För  Jesus visste han det redan sen han var liten och hans föräldrar hade aningar om det redan innan han fötts. Muhammed fick veta det när ängeln Gabriel uppsökte honom, och det var då med väldigt tydliga direktiv. Buddha däremot fick inte riktigt samma tydliga direktiv och förklaring till hur han skulle gå tillväga eller hur hans situation såg ut. Hans föräldrar fick veta när han var liten att det fanns en möjlighet att han skulle bli en stor andlig ledare, men när Siddharta satte sig under trädet för att meditera var det inte lika tydligt att han skulle komma ut ur meditationen som upplyst och en buddha som när ängeln Gabriel tydligt talade med Muhammed.

Detta kan ha betytt att Siddharta var mer förvirrad och inte riktigt visste vad han skulle göra jämfört med de andra profeterna. Han hade inget tydligt mål och visste inte riktigt vad han ville åstadkomma i slutändan med alla hans handlingar.

8. Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra?

Efter Buddhas död uppstod det diskussioner angående frågor inom religionen. En av frågorna gällde vilka som kunde uppnå nirvana. Då Buddha var död och hade lämnat ett öppet tolkningssätt åt människorna skapades det två olika riktningar inom religionen. Dessa var theravada och mahayana. 

Den äldsta formen av buddhismen kallas theravada, vilket betyder ”de äldstes lära”, ett passande namn. Enligt theravada kan det bara finnas en buddha i taget, och kan kan inte hjälpa människorna eftersom han uppnått nirvana. Dessutom tror de att endast en utvald mängd nunnor och munkar kan uppnå detta slutmål. 

De som tillhör andra inriktningar inom religionen liknar theravada med en liten vagn eller båt som endast har plats för ett fåtal passagerare, detta kallas hinayana.

Anhängarna bor främst i Sri Lanka, Mongoliet, Thailand, Burma, Laos och Kambodja. Detta har gjort att formen av religionen har fått namnet sydbuddhism, då det är där de allra flesta anhängarna finns. 

Mahayana ser lite annorlunda ut. Inom denna inriktningen menar man att universum består av oändligt många världar och att det finns en buddha i varje värld. Detta innebär att det måste finnas oändligt många buddhor samtidigt också, vilket gör det möjligt för alla att bli en buddha. Därför kallas denna inriktningen för mahayana, vilket betyder ”den stora farkosten”. 

Detta visar en av de största skillnaderna mellan de olika inriktningarna. I den ena ges alla inte möjligheten att bli en buddha och uppnå nirvana, utan bara en mycket liten del av alla anhängarna och i den andra ges alla samma möjlighet att uppnå nirvana, bli en buddha och upplyst. Detta förklaras med hjälp av liknelserna med hinayana och mahayana, den stora och lilla farkosten. 

Att inte alla får möjligheten att uppnå nirvana gör att mahayana är mer liberal och lätt att nå frälsning via. Theravida kan ses som en strängare uppfattning. Detta kan tydligt ses då det inte finns någon förlåtelse för misstag eller synder och karman minns alla synder, även de allra minsta. Inom den andra inriktningen, mahayana finns det mer rum för misstag då förlåtelse är något mer vanligt. 

Då theravida var den första tolkningen av religionen har mahayana växt fram ur theravida, detta gör att det finns många likheter mellan tolkningarna, men det finns även många stora skillnader. Mahayana är mer anpassad till det vanliga samhället och människor som inte ger sitt liv till religionen lika mycket som en munk eller nunna gör. Detta då vanliga människor också kan uppnå religionens högsta mål, nirvana, utan att behöva bli munkar eller nunnor och endast genom att följa den åttafaldiga vägen. 

Anhängarna inom mahayana betonar också Buddhas kärlek till människorna, de menar att han avstod från att gå in i Nirvana frivilligt för att istället stanna kvar och hjälpa människorna. Med detta menades att han hade extra mycket kärlek för hans medmänniskor. Det sägs att det har funnits många sådana personer i historien, de kallas för bodhisattva, vilket betyder ”varelse fylld av upplysning”. 

Bodhisattvas spelar stor roll i många buddhistiska länder, ibland kan de verka viktigare än Buddha själv. 

Mahayana utveklades i Tibet, Mongoliet, Bhutan och Nepal och brukar kallas Nordbuddhism. Den fördes sedan vidare till Kina, Japan, Korea och Vietnam och den tolkning som uppkom på dessa platser fick då namnet östbuddhism. Idag är detta den största buddhistiska inriktningen med theravida på en andraplats. 

Man kan tydligt se att det finns skildringar mellan formerna och att det beror på att de finns på olika platser. Det finns självklart många mindre former som har uppkommit i takt med att dessa former kommit i kontakt med varandra och nya tolkningar av religionen uppstått. 

10. Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?

En bodhisattva är någon som frivilligt ger upp sin möjlighet att gå in i nirvana enbart för att stanna på jorden och hjälpa sina medmänniskor. Det sägs att Buddha var den första av dessa, men att det funnits många andra bodhisattvas efter honom. 

Detta är något man tror på inom Mahayana, vilket är en av de två största buddhistiska inriktningarna.

Änglar förekommer inom både kristendomen och islam, det är människor som dött, kommit till himlen och sedan tagit sig ner på jorden igen för att hjälpa människorna som är kvar med deras problem. Detta kan man se inom islam när ängeln Gabriel söker upp Muhammed och hjälper och leder honom på rätt spår genom att berätta att han är Guds profet. 

En ängel lever i himlen, men har också ett liv nere på jorden. Detta innebär att personen uppfyllt något som kan likans med buddhismens nirvana och bodhisattva på samma gång. Detta är inte en möjlighet inom buddhismen på samma sätt som inom kristendomen och islam och man kan därför inte beskylla någon som valt att gå in i nirvana för att inte valt att bli en bodhisattva och samtidigt dra paralleller till änglar inom andra religioner då det inte finns samma möjlighet för en buddhist att göra båda. I nirvana råder total stillhet vilket innebär att man inte kan hjälpa sina medmänniskor på det sätt som en bodhisattva gör. 

Ett helgon är en person som levt mycket nära gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan inom vissa delar av kristendomen.

Man kan säga att personer som helgonförklarats efter sin död redan innan döden varit mer eller mindre utvalda. Det var tydligt att dessa personer dedikerade sitt liv till gud och under en mycket lång period av sitt liv levde i närhet med gud. Sättet de levde sina liv på ledde till att de skulle bli helgon, men det fanns samtidigt något mycket speciellt med dessa människor som följde de genom hela livet. Något gudomligt som är svårt att förklara, ungefär som att de var utvalda. 

En skillnad mellan ett helgon och en bodhisattva är att ett helgon inte bestämt sig för att bli ett helgon. Det är något man blir endast om man levt sitt liv nära gud, men inte förrän man är död. Detta innebär att det är andra människor som bestämmer vem som ska bli helgonförklarade eller inte, och inte den enskilda individen. Inom buddhismen måste man också leva sitt liv på rätt sätt, men att gå in i nirvana eller att bli en bodhisattva är ens egna beslut. 

12. Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhist’s vardag?

De tre juvelerna är buddhismens motsvarighet till trosbekännelsen och de fem grundpelarna inom  kristendomen och islam. Dessa utgör alltså tillsammans en väg man ska följa för att nå sitt slutmål, nirvana, bodhisattva eller annat. Juvelerna motsvarar läraren, läran och gemenskapen med församlingen. 

Buddhisterna ser på de tre juvelerna som en hjälp och stöttning i religionen. Den gör det enklare för de att hela tiden göra rätt och ger tydliga riktlinjer som gör det svårt för större misstag. 

Det finns olika riktningar inom religionen som fokuserar på en av de olika juvelerna. Alltså beror vilken man fokuserar mest på vilken typ av inriktning man följer. 

Människor som följer läran flyttar ofta till kloster där de spenderar den mesta av deras tid med att studera Dharma (den buddhistiska läran). Väljer man att följa buddha eller gemenskapen kan det se annorlunda ut. Det är dock i alla tre mycket vanligt att ta sin tillflykt till ett kloster. 

15. På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du har haft störst betydelse?

För en tid sedan var Buddhismen något väldigt avlägset för människor i västvärlden, men Buddhismens popularitet i har ökat mer och mer i just västvärlden på senare tid. Det finns flera olika anledningar till detta, en är att möjligheterna till spridning har ökat enormt i samband med teknikens utveckling och att vi i västvärlden fått en djupare kontakt med människor i Asienområdet som faktiskt utövar religionen. 

Exempel på detta är att år 1933 skrev en brittisk författare en bok med namnet Lost Horizon. Boken handlade om en plats någonstans uppe i Himalaya. Platsen beskrivs som paradisisk och invånarna där blev mycket gamla. Boken fascinerade många människor världen över med deras syn på buddhismen och gett de en bättre och mer positiv inställning till den. Platsen som beskrivs har många människor senare letat efter på olika expeditioner.

Under andra världskriget, Koreakriget och Vietnamkriget blev amerikanska soldater påverkade mycket av buddhismens tankar. En av tankarna som lockar mest är tanken om karma, som upplevs som ”rättvis”. Den som gör något gott får god karma och den som gör något dåligt får dålig karma och förmodligen ett sämre nästa liv. 

Religionen upplevs också som en mycket fredlig religion vilket skiljer sig från uppfattningen många har om andra religioner i dagens samhälle. För att rangordna religionerna och hur pass fredliga de anses vara skulle buddhismen antagligen hamna väldigt högt och islam samt kristendomen längre ner. Trots att detta mest baserats på fördomar så är det en mycket viktig anledning till varför religionen uppskattas och ses som en mycket vänlig religion enligt människor i västvärlden medan islam ses som en mycket våldsam religion och förför inte uppskattas på samma sätt enligt människor i västvärlden. 

Buddhismens och dess tankars spridning till västvärlden har anpassats efter redan befintliga tankar i västvärlden. Därför framställs ofta buddhister som anhängare till en vetenskap eller filosofi snarare än en religion. Därför blir det inte ett lika stort steg för en västerlänning att byta religion. 

Uppfattningen av buddhismen i västvärlden har förändrats och blivit mycket positiv i samband med spridningen av religionen. Religionen anses vara en mycket fredlig och vänlig religion där man använder sig av karma, vilket är något som människor i västvärlden tycket mycket om och anser vara rättvist. Det finns inte mycket negativt med religionen och inte heller mycket som kan göra människorna i västvärlden sämre på båget sätt. Tvärtemot har inflytandet från buddhismen påverkat västvärlden mycket positivt. Personer som konverterat eller bara börjat leva mer enligt den buddhistiska livsstilen är förmodligen mycket lugnare och mer harmoniska. Inflytandet har även medfört yoga och nya tankesätt hos människorna som börjat ta sig an tankarna från religionen. Alltså har det gett ett nytt perspektiv och levnadssätt som inte har många negativa inverkningar på det västerländska samhället som annars kan ses som ett mycket självupptaget och tråkigt samhälle. Buddhismen har definitivt hjälp till med det och gett nya syvinklar och tankesätt för alla i västvärlden att anamma.

16. Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion?

Buddhister i väst lever långt ifrån sina ursprungliga hemländer. Dessa personer upplever ofta sin religion ännu starkare än tidigare eftersom det för de blir en slags fråga om att behålla sin identitet och kultur. Det finns ofta församlingslokaler och tempel som kan hjälpa till att bevara tron, språket och annat som är hotat när en religion utförs på en plats där den inte vanligtvis utförs och där andra religioner och kulturer konkurrerar och egentligen har en större plats i samhället. 

Det har vuxit fram ett uttryck som lyder ”diaspora”. Den beskriver den känsla människor som flyttat till andra länder men tagit med sig sin religion känner när deras tro växer jämfört med när de utförde religionen på dess ursprungliga plats. Judarna är en folkgrupp som efter andra världskriget blev en diaspora. Israel är en plats där judarna har sitt så kallade högkvarter, men de judar som lever i andra områden utanför Israel kallas diaspora, då de lever utanför ”förskingringen”. 

Man kan säga att alla personer som lever i t.ex Sverige och inte är kristna lever i diaspora. Detta då det finns centrum för deras religioner, men Sverige är inte ett av de. Detta gäller över hela världen när en person lever i ett område och bland människor med en annan religion än den själv. 

Hinduism frågor

3. Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.

Hinduismen är den äldsta av världens nu levande religioner och den tredje största i världen, religionen växte fram i Indien för många tusen år sedan. Religionen har sitt fäste i Indien men är även stor i Nepal och finns i andra länder i Asien. Även i Sydafrika finns det hinduer, detta beror på att indiska arbetare invandrade under 1800-talet i Guyana och Surinam. Mer än en fjärdedel av befolkningen i dessa länder är idag Hinduer. Detsamma gäller ögruppen Mauritius i södra Afrika.

Ungefär 1500 f.v.t. kom folk som talade indoariska språk till den indiska halvön. Indoariernas religion och kultur kom i kontakt med de gamla indiernas tankar och idéer och det skapades någon slags blandning. Detta gjorde också att den religionsform som vi idag kallar Hinduismen flöt fram.

Det finns ingen tydlig början hos religionen och ingen gemensam organisation. Den kan därför skifta mycket från plats till plats. Den kan till och med beskrivas som tron på många gudar eller ingen gud alls. Detta beror också på religionens långa historia och att den under tiden har spridits och förändrats. 

I Hinduismens början såg den lite annorlunda ut från hur den ser ut idag. Man har bl.a inom religionen jobbat för att kvinnorna ska få större rättigheter och få ta er plats, dessutom har man jobbat för att få bort kasten som delar in alla hinduer i klasser som gör det mjöligt för en hindu att se ner på en annan vilket man som sagt försöker arbeta bort. 

*5. a) Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha.

Brahman är världssjälen som finns överallt. Det finns också i varje levande varelse och kallas då för atman. 

Atman är oförstörbar och innebär att när man dör så flyttar man över till en ny kropp. Detta kallas också återfödelse eller reinkarnation.

Atman är själen som följer med en person genom flera liv. 

Den ständiga följden av återfödelse kallas samsara, den kan följa en person genom flera liv ända tills man uppnår moksha.

Karma handlar om att atman inte byter kropp hur som helst och man måste leda den rätt. Under sitt liv måste man utföra goda handlingar som bestämmer var atman ska ta vägen nästa gång. Detta innebär att en bra karma innebär ett bättre nästa liv, dålig karma ger ett sämre nästa liv. Atman kan också återfödas i ett djur. 

Trots att Hinduerna kämpar hela livet för bra karma och på så sätt ett bra nästa liv så är det inget man tycker om. Målet för en Hindu är at bryta återfödelsen. Det gäller att befria atman så att den på nytt kan förena sig med världssjälen- brahman. Att bli fri är att uppnå ett lyckligt tillstånd av frihet och odödlighet, det kallas moksha. 

b) Förklara hur orden hänger samman.

Alla orden handlar om återfödelsen som är en mycket stor del av Hinduismen. Orden tillsammans beskriver hur Hinduerna tänker och resonerar i den frågan samt lite om hur de går tillväga för att nå de olika stegen. 

Orden beskriver olika saker som under extremt lång tid hängt ihop och skapat en av de viktigaste grundreglerna inom Hinduismen, därför är de mycket viktiga uttryck att veta och de kompletterar varandra så att man får en större och klarare bild av återfödelsen. 

Man kan tänka sig att dessa uttryck och deras budskap är något av det första en hindu lär sig och något av det som en hindu läger mest fokus och energi på under sitt liv.

c) Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

Moksha som är det stadiet man uppnår när man tar sig ur den ständiga återfödelse inom Hinduismen kan liknas med Nirvana inom Buddhismen. Inom Hinduismen tror man att så länge man är god kan man ta sig ur Samsara (den ständiga återfödelsen) och därav inte längre återfödas, detta är även det ultimata målet. Inom Buddhismen tror man att den som följer de riktlinjer som finns inom religionen som Buddha lärt ut och alltid utför goda handlingar kan undvika att födas igen, detta kallas Nirvana. I Nirvana råder total stillhet och en översättning av ordet är ”ingen vind”. Detta innebär att tankesätten är mycket lika och detta beror på att Buddhismen har växt fram ur Hinduismen och därav behållt en del av de grundläggande tankarna. 

Nirvana är det stadiet man kommit till när man förstått allt som Buddha lärt ut och Moksha

Inom Hinduismen tror man på ständig återfödelse, också kallat samsara. Detta innebär att det finns ett liv efter döden, vilket inte följer samma tankesätt som i någon av de andra världsreligionerna, men också liknar vad man tror i någon av de andra. 

Inom Kristendomen tror man att man kommer till himlen eller helvetet efter man dött. Väl där fortsätter livet, fast då livet i på den nya plasten istället för på jorden. Kommer man till himlen får man leva ett evigt liv tillsammans med gud och kommer man till helvetet får man leva det utan gud. Alltså är detta både lite likt men också väldigt annorlunda jämfört med Hinduismen. Ditt nästa liv påverkas av hur du tidigare levt, alltså under ditt liv på jorden, detta påminner om hinduismens viktiga ståndpunkt, karma, där alla handlingar påverkar ens nästa liv.

Inom islam så kommer den som genom hela sitt liv varit trogen och trott på gud till paradiset, de som inte skött detta lika bra kan komma till helvetet eller himlen. Detta kan liknas vid hinduismens karma då det innebär att om man gör enligt religionen bra handlingar och följer de ståndpunkter som religionen satt ut under hela sitt liv så får man det bättre när man dör.

Karma inom Buddhismen och Hinduismen är snarlika varandra. Inom Hinduismen tror man att bra Karma är det enda som kan leda en in i moksha. Dessutom tror de att de som föds i högre kast har haft bra karma i ett tidigare liv och de som föds i lägre kast har haft dålig karma. Detsamma gäller inom Buddhismen där de tror att Karman följer med själen in i nästa liv. Tankarna om återfödelse och karma har följt med från Hinduismen till Buddhismen i samband med att Buddha skapade Buddhismen och tog med sig tankar från Hinduismen, då han från början var hindu.

Inom Kristendomen tror man att en dålig handling kan återgäldas genom att man ber och att gud då ska förlåta en. Alltså tror man på förlåtelse och att alla dåliga handlingar kan repareras. Inom Hinduismen ser det annorlunda ut. Man tror där på karma som innebär att när man begår en dålig handling kommer det visa sig i nästa liv då för många dåliga handlingar ger ett sämre nästa liv. Alltså tror man inte på förlåtelse på samma sätt. Självklart kan en hindu som begått en felaktig handling nå moksha.

6. Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.

Trots att samsara är en av de allra viktigaste ståndpunkterna inom Hinduismen ses det inte som något positivt utav hinduerna. Det riktiga målet är att befria atman (själen) så att den kan förena sig med brahman. Detta kallas moksha. 

För att nå moksha finns det olika vägar att ta, dessa vägar finns skrivna i de heliga skrifterna. 

En utav vägarna är kärlekens väg. Detta ses som den vanligaste vägen, delvis för att de andra vägarna anses vara för svåra. Den innebär att man på ett kärleksfullt sätt koncentrerar sina tankar på gudarna och det gudomliga. Detta innebär att man inte lägger fokus på negativitet och för att klara av att uppnå moksha ska alla ens tankar gå i rätt riktning. Detta kan man göra bl.a genom att sjunga heliga sånger eller be till gudastatyerna där gudarna anses vara närvarande. 

En annan väg till frälsning är handlingens väg. Om man dagligen utför sitt arbete noggrant och plikttroget följer man handlingens väg. Detta innebär också att man ska göra goda gärningar mot sina medmänniskor. 

Ytterligare en av de vanligare vägarna som hinduerna går är kunskapens väg. För att förstå sambandet mellan atman och brahman gäller det att studera och meditera över de heliga skrifterna, gör man detta följer man kunskapens väg. 

För att lyckas med meditationen måste man sitta orörlig på en avskild plats och noggrant kontrollera sin andning, detta kallas också yoga. 

En annan väg är de andliga övningarnas väg. Läran går ut på att koppla bort kroppen för att koncentrera sig på sitt inre. Övningarna används ofta som komplement och hjälp till de andra frälsningsvägarna men man kan gå endast denna vägen. 

Jag anser likt många hinduer att kärlekens väg är den bästa och enklaste att följa. Detta beror på att det enda man ska göra är att lägga sin energi och sina tankar på gud och det gudomliga. Detta bör inte vara ett problem för en troende hindu, då det är den största delen av vad den tänker ändå. Personens liv kretsar kring det gudomliga och religionen och lär man sig att fokusera på rätt tankar redan som liten ska detta inte vara ett större problem. 

Värre är det då med bl.a de andliga övningarnas väg. Detta då det kräver extremt mycket fokus och självinsikt för att helt koppla bort sin kropp för att hitta det inre. Det är mycket svårt att göra detta och man måste jobba med det konstant, det kräver lång och hård träning för att man till slut ska klara av det. Till skillnad från kärlekens väg kräver det extremt mycket tid och fokus, vilket gör det svårt att koncentrera sig på andra saker. 

12. Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?

Under 1500 f.v.t klev indoarierna in i Indien och tog då med sig kastsystemet. Detta innebar att alla människor skulle tillhöra ett kast. Där var då fyra stycken kaster med olika status. Överst var prästerna som studerade de heliga skrifterna och arbetade i templen, under de var krigarna som regerade i landet och försvarade samhället, sedan kom bönderna, handelsmännen och hantverkarna som utförde arbete och kan liknas vid arbetarklassen, längst ner kom slavarna och tjänstefolket som endast gjorde vad personerna i de tre kasten över de bad de att göra. 

Indoarierna placerade sig själva i de tre högsta kasterna vilket innebar att indierna hamnade i den lägsta kasten. 

Människor därefter föddes in i kaster och fick aldrig lämna de. Man tror att man föddes in i det kast ens tidigare livs karma förtjänat. Föddes man in i den lägsta kasten hade man haft dålig karma i sitt förra liv. 

Kastsystemet kan liknas med de fyra stånden som var en stor del av samhällssystemet i Sverige under Medeltiden. Adeln var högst, sen kom prästerna, därefter borgarna och längst ner bönderna. Detta var ett system som likt kastsystemet rangordnade människor och utpekade en del som bättre än andra vilket var mycket diskriminerande.

Samsara (återfödelse) är något av det största och allra viktigaste inom Hinduismen. Inom religionen sägs det att man återföds i det kast som man under tidigare liv gjort sig förtjänt av, med hjälp av karma som riktlinje. Detta kan bidra till att allt fler hinduer tar återfödelse ytterligare på större allvar och därför blir än mer troende. De hinduer som är i de lägre kasten kan ha som motivation att de kommer få det bättre ställt i sitt nästa liv så länge de har bra karma, alltså att alla goda handlingar de gör kan hjälpa de att i nästa liv slippa lidandet. 

Personerna i de högre kasten är förmodligen oerhört tacksamma och glada att de hamnat där och tar det därför på stort allvar istället för att ta sitt goda liv för givet. Alltså tar alla hinduer samsara och sin karma på största allvar. Detta bidrar till ett mer trevligt och organiserat samhälle där fler är trevliga mot varandra då det är vad god karma innebär, det bidrar till ett bättre samhälle där färre brott och hemskheter sker. Iallafall i praktiken. Dessutom blir hinduerna mer troende och tar sin tro på största allvar för att få det bra i nästkommande liv. Detta är bra för religionen då man inte vill ha anhängare som inte tror det religionen säger fullt ut. Sådana anhängare gör religionen svagare och Hinduismen är en av de religioner som förknippas med ett stort antal seriösa anhängare. Jämför man med Kristendomen finns där mycket fler personer som inte tar sin religion lika seriöst och absolut inte lever sitt liv baserat på tron, likt många hinduer. 

Det sägs ofta också att det är bra för att hålla koll på alla människor i samhället. Att kastsystemet hjälper till att hålla människor där de hör hemma och gör att människor som enligt systemet är olika värda, t.ex en i det översta kastet och en i det lägsta inte kan gifta sig, under några omständigheter. Någon som föds som slav kommer aldrig kunna få samma standard som en präst och bör därför stanna i sitt kast för att detta inte ska ske. Det sägs då att det hjälper de i de övre kasten att hålla koll på att alla sköter sig och därav enklare få ett mer strukturerat samhälle. 

Det ses även av en del som något lugnande. Man behöver inte stressa upp sig för vad man ska göra i livet, vad man klarar och inte klarar osv, för det är redan bestämt från dagen man föds. I det kast man föds ska man stanna för resten av sitt liv utan några komplikationer. Det var så det blev och bestämdes och det finns inget man kan göra åt saken, därför är det inte lönt att oroa sig, istället kan man bara acceptera hur läget är.

Skillnaderna i förutsättningarna i Indien är så pass stora mellan kasten att det kunde lett till ett uppror eller en revolt. Dock accepterar de allra flesta vad de föds som och ser det som sin lott i livet, många beskyller sig själv för deras agerande i tidigare liv istället för att ifrågasätt systemet. 

Personerna i de två högsta kasten har lagt mycket och fortsätter än idag med att lägga sin energi på att hålla koll på personerna i de lägre kasten. Detta för att hålla ordning i samhället och se till så att alla håller sig i sina kast. Hade kastsystemet inte existerat hade dessa personer kunnat lägga sig energi och fokusera på viktigare saker. De hade kunnat bidra med mycket bra i världen, likt människorna som idag är fast i de lägre kasten och inte har någon möjlighet till detta. Exempelvis hade fler människor kunnat utbilda sig. Alltså har kastsystemet på olika sätt bidragit till att mycket hjärnkapacitet gått förlorad. Detta är självklart en tolkningsfråga, och de flesta som är en del av kastsystemet ser inte detta som ett större problem, likt personerna i västvärlden. Samtidigt är det mycket synd att deras religion ska påverka deras liv så pass mycket att en del inte ens har möjlighet till utbildning och tvingas leva ett liv i fattigdom utan att komma med några invändningar.

Kastsystemet som används i Indien och inom Hinduismen är ett mycket diskriminerande system. Det rangordnar människor efter hur smarta, bra och hur mycket värda de faktiskt är. Man har ingen möjlighet att ändra vilket kast man ska vara i utan tvingas stanna hela sitt liv i det kast man föds i. Det påminner lite om rasismen. Gemensamt är att man föds in i något, mörk hy respektive ett lågt kast, och inte har något val att ändra sitt utseende eller i det andra fallet att byta kast, och blir därefter diskriminerad för sitt utseende/ursprung.

Detta gör att människor i de lägre kasten inte har någon chans att lyckas i livet och fullfölja sina ambitioner, då de knappt får komma i kontakt med personer i de högre kasten och inte får tillgång till utbildning och andra nödvändiga saker för ett bra liv. Att så pass många personer inte får någon möjlighet att lyckas gör att landet inte har speciellt hög standard. Människorna i de lägre kasten kan ur utbildningssyfte ses som mer eller mindre bortkastade, de får inte någon chans att lyckas i livet. Att religionernas grundtankar mer och mer överförts till landets grundlagar över tid är skrämmande. Religion och statsstyre bör inte komma i kontakt med varandra, och speciellt inte när det handlar om mänskliga rättigheter och extremt många människors möjligheter i livet. Det är att sätta ett land på spel bara för att religionen säger så. Landet kunde ha haft en mycket högre levnadsstandard i genomsnitt utan kastsystemet. Idag är det endast en del av befolkningen som får ha det bra och resten diskrimineras och ses ner på på grund av deras kast.

*14. Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller …

1. kvinnornas situation i Indien?

I hinduismens gamla läror står det mycket om allas lika värde, hur allt liv på jorden är viktigt etc. Samtidigt beskrivs kvinnorna bara i förhållande till männen. Alltså kan en kvinna vara en dotter, en maka eller en änka, inte bara en kvinna så som mannen kan beskrivas enbart som en självständig man. Männen får göra vad de vill med andra kvinnor, medan kvinnan måste vara trogen mannen hela sitt liv och följa de ståndpunkter som finns utsatta enbart för kvinnorna. Dessutom ska kvinnorna vara de som tar hand om barnen, mannen ska jobba och kvinnan får knappt någon utbildning eller någon chans över huvud taget att lyckas i livet.

Allt detta grundas i lärorna som skrevs inom hinduismen någonstans mellan 1500 år f.kr och 500 år f.kr. Hade det i dessa lärorna stått att männen och kvinnorna ska ha det lika bra i alla lägen, få lika bra betalt, ha samma möjligheter till utbildning osv hade det förmodligen inte sett ut som det gör idag. Problemen med jämställdhet finns dock överallt i världen, men hade de hinduistiska lärorna skrivit och framfört läran på ett annorlunda sätt hade kvinnorna i Indien kunnat ha det mycket bättre idag. 

De saker som inte stod i lärorna är sådant som sedan växer fram utifrån det samhälle som skapades utifrån det som stod i lärorna. Alltså t.ex om det står at männen ska få göra vad de vill med andra kvinnor, men kvinnorna är hårt hållna vid en man hela livet är det inte konstigt at det långsamt växer fram ett övertag hos mannen. Männen har då ett stort övertag och en mycket större makt i samhället utan att det tydligt framgår i lärorna och de heliga texter som de troende utgår från. 

För att Indien ska kunna utvecklas som land är det viktigt att människorna i landet lämnar de gamla lärornas åsikt om kvinnosynen bakom sig. Fortsätter man följa det kommer det innebära att kvinnorna fortfarande inte har samma möjligheter som männen och därför fortsätter ligga i underläge i samhället. Hade man därför slutat leva efter just dessa punkter i lärorna kommer kvinnorna få möjlighet att ha en större frihet, bättre utbildning och därav en bättre levnadsstandard. Får de det kommer landet att få en ökad standard och på så sätt utvecklas på många fronter. Ekonomin kommer bli bättre, mindre fattigdom kommer existera och färre kvinnor kommer vara förtryckta och i ett ständigt underläge i samhället gentemot mannen. 

b) de kastlösas ställning?

Längst ner i hinduismens kastsystem finns de kastlösa, eller de oberörbara som de också kallas. Dessa innehåller idag ungefär 170 miljoner människor, människorna lever ofta i total fattigdom. 

Kastväsendet är nästan lika gammalt som Hinduismen, alltså ungefär 2500 år gammalt. Det skrevs då ner i de heliga skrifterna att människor skulle delas in i fyra huvudkaster. I botten på listan finns de kastlösa. 

I de heliga skrifterna inom hinduismen står det att alla är lika mycket värda. Både kvinnornas och de kastlösas ställning i samhället visar att detta inte är något som man tar på riktigt allvar och faktiskt följer. Istället tar man mannens och kastväsendets plats i samhället på större allvar och lägger mer fokus på. Det innebär att det finns en slags dubbelmoral i religionen. Kastväsendet och de kastlösas ställning går därför helt emot det som skrivs och sägs om allas lika värde. 

De kastlösa ses ner på i samhället och har i princip inget värde för de i de högre kasten. De livnär sig som dagavlönade lantarbetare, slaktare, stenhackare, soparbetare, eller på att städa latriner. På många ställen har de inte tillgång till templen och i vissa städer får de inte rösta. Man skyller de kastlösas position på att de haft mycket dålig karma i deras tidigare liv och att de därför har sig själv att skylla. 

Diskrimineringen av de kastlösa har förbjudits, och det finns många som har kämpat för de kastlösas ställning i samhället, bl.a Mahathma Ghandi. Många kastlösa har konverterat till andra religioner för att visa sin ilska och det förtryck de utsätts för i samhället. Dock är det för en del svårt att göra så då de har bekräftat sin tro och därför håller med om att de endast har sig själva att skylla till varför de har hamnat där de har, alltså i det allra lägsta kastet. Alltså håller en hindu med om att vissa människor är värda mer än andra då det är vad religionen säger och personen är en anhängare till religionen. Det ena går i hand med det andra vilket innebär att alla hinduer i praktiken håller med om att kastsystemet är rätt och att människor egentligen inte är lika mycket värda. 

Enligt de gamla skrifterna inom religionen är de kastlösas ställning något som ses som skrivet i sten, men det börjar skapas mer och mer motstånd i takt med att upprördheten ökar. Det beror främst på att de kastlösa inte har några större rättigheter i samhället och är extremt förryckta. De lever under extremt fattigdom och har mycket liten möjlighet till ett bra liv. 

Kastsystemet är dock något av det viktigaste inom Hinduismen och är därför ett mycket känsligt och viktigt ämne för de allra flesta. Detta gör att det skapas stora diskussioner om ämnet där det tas hänsyn till de kastlösas ställning men samtidigt till hur stort och väsentligt kastväsendet faktiskt är inom religionen och att det måste tas noggrann hänsyn till den.

För att få bort både både förtrycket mot kvinnor och de kastlösa krävs det en del arbete. Det beror på att beteendet och förtrycket mot dessa är inövat och vant för alla i Indien och inom hinduismen. 

Till att börja med måste alla få samma möjlighet till utbildning för att kunna lyckas. Idag är det övervägande kvinnor inom Hinduismen som är analfabet, viker tyder på att de inte får samma möjlighet till utbildning som männen. Hade de fått det hade det lett till ett bättre samhälle med högre levnadsstandard, vilket det inte finns många nackdelar med rent ekonomiskt och för människornas välmående. Detsamma gäller de kastlösa som också måste få samma möjlighet som resterande kast får. Börjar man med detta tror jag att Indien som land kan utvecklas mycket, men det är fortfarande en mycket lång väg att gå tills det är jämställt i samhället. 

15. Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

1966 skapades Krishna-rörelsen i New York. Rörelsen kallas också Hare Krishna. Hare Krisha finns idag på många olika platser runt om i världen, detta beror på att den snabbt har spridits och tagit fart även på platser som egentligen inte har någon anknytning till Hinduismen alls. Organisationen driver gårdar, skolor och restauranger med enbart vegetarisk mat. 

Medlemmarna inom rörelsen har fyra speciella regler. 

1. De är vegetarianer
2. Sex får bara förekomma inom äktenskapet och i syfte att skaffa barn
3. Spel om pengar är förbjudet
4. Inga droger får förekomma. Till droger räknas också alkohol, kaffe och tobak. 

Rörelsen grundar sig i Hinduismen och spreds vidare till USA av den indiske munken Bhaktivedanta Prabhupada som också grundade rörelsen. 

Man brukar säga att Hare Krisha är en anpassad form av Hinduismen för västvärlden och därför har så pass många i västvärlden anslutit sig. Detta i sin tur har lett till att de mer och er blivit påverkade av och fört vidare sin tro om frågorna kring livet och liknande.

Man tror på återfödelse och att själen vandrar till en ny existens när en person dör. Till skillnad från Hinduismen tror man att egenskaperna avgör var i kastsystemet man hamnar, inte födelsen. 

Ca 1 miljon människor i västvärlden är idag anhängare. Hur detta har påverkat västvärlden kan man i första ledet se på vilka regler anhängarna följer. T.ex är de vegetarianer vilket leder till att färre personer äter kött, detsamma gäller för tobak, alkohol och kaffe som de heller inte dricker. 

Hinduismen ses som ett väldigt flexibelt trossystem med mer utrymme för variation än vad de traditionellt västerländska religionerna har. Uppfattningen om livets ständiga kretslopp och att allt levande hör samman är också tilltalande för många i väst då hinduismens tankesystem harmoniserar med en ökande medvetenhet om jorden som en plats med ändliga resurser, som många idag slösar bort utan att tänka efter. Sättet som hinduismen värnar om allt liv istället för materiella saker kan ställas i kontrast med masskonsumtionen i västvärlden. 

En del av människorna i västvärlden har alltså tröttnat på det materiella och skoningslösa samhälle som västvärlden idag är, därför har den anslutit sig till en rörelse som låter de leva ett bättre liv, fats på samma plats som de idag lever på. Detta har lett till att rörelsen spridit sig över hela världen. 

Meditation och yoga är också något som kommit till västvärlden från Hinduismen. Det ses inte minst som mycket avslappnande och lugnande men har också på sista tiden benämnts som en mycket bra träningsform. 

Dopning inom idrotten

Dopning är en metod som många idrottare använt och använder sig av för att öka förmågan att prestera. Företeelsen är olaglig då det tar bort hela momentet med ”fair play” och att alla deltagare i någon slags sport ska ha samma förutsättningar att prestera och kunna

vinna. Dopning är även olagligt eftersom det kan vara farligt för den som utsätter sig för det, flera personer har genom historien dött av dopning.

Det man gör vid dopning är att man med användning av artificiella metoder får i sig ämnen som påskyndar muskelbyggnaden vilket gör att man enklare kan bygga muskler samt förbättrar uthållighet och på annat sätt fysiskt ökar prestationsförmågan. 

Redan för ca. 5000 år sedan använde kineserna extrakt av torkade efedraväxter som stimulerande medel. 

Den moderna dopningen kom först i slutet av 1800-talet, bland annat hos cyklister och simmare. Från denna perioden och fram till 1960-talet använde man sig av olika typer av stimulantia, alltså stimulerande medel som fungerar som ett uppiggande medel, likt koffein. Den ökade inte prestationsförmågan speciellt mycket och inte i närheten av vad dagens dopningmedel kan göra, men var trots det farlig för kroppen och därför inte hälsosam på något sätt. Ett fåtal dödsfall följde dopningen inom cykelsporten under 1960-talet.

Vid slutet av 1960-talet hade man börjat använda anabola-androgena steroider, dvs manligt könshormon och liknande kroppsegna eller syntetiserade substanser med likartade effekter. Steroiderna utvecklas genom kemisk förändring av det manliga könshormonet testosteron i syfte att vid användning som läkemedel öka den anabola (vävnadsuppbyggande) och minska den androgena (förmanligande) effekten. 

Anabola steroider kan framkalla nedsatt fertilitet och aggressiv personlighetsstörning. Kvinnor som använder ökar risken att få ökad ansikts- och kroppsbehåring, sänkt röstläge och menstruationsstörningar. Båda könen kan råka ut för att det framkallar leverskador.

De anabola steroidernas förmåga att förstärka effekterna av träning har medfört illegal användning inom bodybuilding, simning, tyngdlyftning, löpning, skidor osv. 

En svensk undersökning har visat att de som missbrukar anabola steroider har ökad dödlighet med skada och förgiftade självmord.

På 1980-talet kom riksidrottsförbundet överens om att man skulle få testa idrottsmän som är medlemmar i idrottsföreningar var och när som helst, varesig det handlar om någon tävling eller inte.

Dopningsanalyser är svåra och komplicerade att utföra och kräver avancerad apparatur och specialutbildad personal. Det finns ett system för ackreditering av laboratorium som uppfyller de krav som sätts på utförandet och hanteringen av proven. 

Straff

Det finns olika straff för dopning beroende på hur det har gått till, vad personen tagit, hur mycket och liknande faktorer tas det hänsyn till. T.ex ger anabola steroider, bloddopning och amfetaminbaserade preparat de hårdaste straffen. Detta beror på att dessa bedöms ha störst påverkan på prestationsförmågan.

För dopning finns det mycket hårda straff. Vanligast för de grövre dopningbrotten är att personen i fråga blir avstängd en längre period. Då får personen inte utöva idrotten alls, detta kan vara svårt att kontrollera, men det man gör är att inte låta den träna på någon offentlig idrottsanläggning.

Dessutom får de inte tillåtelse att vara med i några tävlingar, detta kan ses som uppenbart då de inte ens får möjligheten att utöva idrotten. 

Har det kommit fram att idrottaren varit dopad under något mästerskap eller annan tävling där hen fått medalj eller annan belöning, ex pengar, så tas priset ifrån de och delas ut till den som kom efter.

I de grövsta fallen blir idrottarna avstängd från sin idrott för evigt och får därför aldrig tävla eller utöva idrotten igen.

Egen åsikt

Jag tycker dopning är fruktansvärt. Detta beror på att det förstör sporten och inte längre gör den rolig. Det roliga med sport är att kämpa för att bli starkare och skickligare än de man tävlar mot. Detta ska man göra genom att träna hårt, sova mycket, äta rätt osv. Att ta dopningpreparat förstör därmed allt det roliga med idrotten, hur ska en person som förlorar mot en dopad person hitta motivationen att träna och kämpa medan någon som inte kämpar lika hårt för att bli bäst, utan fuskar sin väg dit, vinner över en. Dopning för därför sporten orättvis, gör att sporten tappar sin charm och förstör hela konceptet som säger ”bäst och starkast vinner”. Istället blir det ”bäst starkast och mest dopad vinner”. 

Ett exempel där dopning totalt ruinerat sporten var när Per Elofsson under VM i längdskidor 2001 blev totalt förstörd av den dopade Johann Mühlegg. Per Elofsson var i sitt livs bästa form och många såg honom som den nästa skidkungen. Redan från start drog Mühlegg ifrån de andra och Elofsson var den som hängde på honom längst av alla och lämnade de andra bakom sig, till sist var han tvungen att ge sig då han inte längre orkade. Elofssons avhopp gjorde att någon av de som under hela loppet varit långt bakom honom istället tog hans medaljplats. Senare kom det fram att Mühlegg varit dopad och att därför en ny vinnare skulle utses, alltså den på andraplatsen. Hade Mühlegg inte varit dopad hade med största sannolikhet den mycket vältränade Elofsson tagit hem guldplatsen, men istället blev han helt slutkörd av den dopade tysken. Alltså förlorade han pga av hans motståndares dopningskandal sin största möjlighet till VM guld. 

Detta är ett av de värsta exemplens på hur dopning totalt förstör idrotten.

Dessutom är dopning inte bra för de som utsätter sig för det då man bl.a kan drabbas av olika skador inuti och utanpå kroppen, ovanliga och obotliga sjukdomar, hormonförändringar och i de värsta fallen tom dödsfall. 

Sekularisering frågor

-9. Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.

Humanisterna består av en del av världens sekulära humanister som aktivt försöker styra samhället mot ett fortsatt sekulariserat samhälle.

Man vill bl.a att alla lagar ska vara helt neutrala till livsåskådningar så att människor helt och hållet kan bestämma själv om de vill tillhöra religioner eller inte. 

Dessutom arbetar man för olika former av förtryck där religioner används som argument och sprider information om vad en naturvetenskapligt grundad verklighetsuppfattning innebär. 

Humanisterna vill också förändra föräldrars rätt att påverka deras barns val av livsåskådning. De anser att barn inte borde få vara medlemmar i religiösa samfund genom barndop eller andra riter som omfattar barn. Detta då ett barn inte är förståndigt nog att fatta sådana beslut och inte ska tvingas in i en religion enligt humanisterna. 

De vill också ersätta skolämnet religionskunskap med ett livsåskådningsämne där olika icke-religiösa uppfattningar får ta lika stor plats som religionerna. 

Humanisterna är en organisation med främst ateistiska och agnosticistiska tankar. Detta då de inte förespråkar religion utan snarare det motsatta. De har väldigt speciella åsikter gällande hur religionen ska utföras motsvarande hur den är idag, bl.a att man ska ta bort religiösa riter som utförs på barn, som dop och omskärelse. Detta utesluter inte helt att medlemmarna själva är religiösa, men är de det så har en väldigt annorlunda uppfattning av religioner än de flest andra har.

Deras etiska syn är främst att att människovärdet ska stå i centrum. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är en slags utgångspunkt för organisationen. Ökad jämställdhet, rätt för kvinnan att själv bestämma över abort samt likaberättigande för homosexuella är några av de viktiga fåror som Humanisterna kämpar för i världen. Dessa kan till viss del liknas med feminismens tankar, medan tankarna om religionen sprider sig mer. Men i grunden har de samma tankesätt, allas lika värde, jämställdhet samt mänskliga rättigheter.

Problem som kan uppstå ifall Humanisternas tankar om förändringar skulle tillträda är att religionen skulle minskat. Detta skulle enligt Humanisterna inte vara ett problem då det är deras egna åsikter, men enligt en mycket stor del av befolkningen på jorden är religionen en livsstil, ett kulturarv och något mycket dyrbart och det skulle inte finnas inom deras radar att införa de förändringar som Humanisterna vill.

Ifall man inte över huvud taget fått påverka sina barn till något slags religiöst tankesätt innan en viss ålder hade religionerna minskat avsevärt. Detta då extremt många människor, nästan alla religiösa, föds in i religionerna. Det är en mycket liten andel som konverterar till religion från ateism eller andra livsåskådningar utanför religionerna.

Minskad religion kan på många sätt vara positivt då religion skapar mycket bråk och konflikter runt om i världen, men det kan också bidra med nya slags konflikter. Har människor inte religion som grund i de beslut de tar så kan det bidra till oroligheter och konflikter i sig på olika sätt. 

-12. Resonera om Sverige kommer att bli mer eller mindre sekulariserat i framtiden.

Sverige kommer till viss del bli mer sekulariserat, men till en större del mindre. Detta beror på att vi har ett bra och välfungerande samhällssystem som inte låter sig styras av religion. Den lilla biten som idag styrs av religion kommer snabbt planas ut så att vi blir nästan ett helt sekulariserat land. 

Detta ser man också tydligt på att Sverige för några hundra år sedan var styrt helt utav kyrkan och det fanns ingen politik på det sätt som det gör idag. Detta har mer och mer försvunnit genom åren då man insett att det utav flera anledningar inte fungerar, bl.a då Sverige ska vara ett land med religionsfrihet. Dessutom är det system vi har idag mycket mer stabilt och pålitligt och det är många som litar mer på och tycker bättre om det system vi har idag snarare än det vi hade innan. Därför kommer vi inte tillåta oss gå tillbaka till ett icke sekulariserat samhälle som vi tidigare haft.

Samtidigt har vi ett väldigt mångkulturellt land och invandringen är nästintill konstant. Detta innebär att det förs in många olika religioner och fler och fler svenska invånare är därför religiösa, samtidigt som fler och fler av de ”ursvenska” blir och föds som ateister och inte har någon tro alls.

Detta kan bidra till att en del av de bl.a islamiska tankarna förs in i människornas tankesätt och över tid förs mer och mer in i politiken. Detta kommer inte vara som i andra länder där politiken och religionen är sammansvetsad utan i så fall kommer det vara så få och små idéer och tankar som införs att det knappt kommer märkas. 

De senaste årtionden har Sverige haft en snabb ekonomisk och teknisk utveckling. Dessa utvecklingar har gjort att vi har fått en högre levnadsstandard. En bra ekonomi i sin tur kan leda till större trygghet och att ens behov av Gud och religion minskar. Man känner sig trygg i sin vardag och behöver inte oroa sig och vända sig till Gud för att hitta lösningar på sina problem, dels för att det finns så pass många andra metoder att lösa problemen på idag, och för att färre problem faktiskt uppstår. 

Om detta har ökat sekulariseringen i Sverige under de senaste decennierna, varför skulle den inte öka ännu mer i takt med att utvecklingen fortsätter. 

Dessutom är Sverige världens mest sekulariserade land vilket tydligt visar att landet inte är speciellt mottagligt för religion vid styret, trots att det inte var längesedan kyrkan var en del av staten. Detta kommer i sin tur leda till att sekulariseringen bara kommer fortsätta öka.

Oavsett hur det blir kommer Sverige gå mot ett mer sekulariserat samhälle. Detta främst för att det ständigt blir färre och färre svenska invånare som är religiösa och religionen får ta mycket mindre plats i det svenska samhället, bl.a för att samhället utvecklas mer och mer och tron blir för många mindre väsentlig en den var för ett par decennier sedan.

-13. Resonera om världen kommer att bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden.

Att denna frågan gäller hela världen gör det genast svårare och kräver en bredare syn än frågan gällande Sverige. Detta då det idag ser helt olika ut i olika delar av världen. Om man tittar på Sverige som i snabb takt går mot ett mer och mer sekulariserat samhälle och jämför det med bl.a mellanöstern, där religionen är mer påtvingad och religionsfriheten inte lika väsentlig ser man tydliga skillnader i sekulariseringen. Detta beror på att i Sverige, och de allra flesta länderna som går mot ett mer sekulariserat samhälle finns det religionsfrihet. Detta innebär att alla är fria att välja vilken religion de vill tillhöra, och om de inte vill tillhöra någon alls är de fria att göra det. Religion är därför en privat fråga och politiken i länderna är inte påverkad av den. Därför blir det färre och färre i dessa länder som väljer att tillhöra någon religion och de som gör det har föds in i det. Man kan säga att det är fler som går ur religionen och konverterar till ateismen än de ateister som konverterar till någon religion i dagens samhälle på dessa platser, ex. Sverige. 

Världen i det stora hela går förmodligen mot mer sekularisering. Detta i samband med moderniseringen. Denna innebär att fler får det bättre ställt, fler utbildar sig och färre öden lämnas åt slumpen. Personerna med dessa ödena har tidigare använt religionen för att finna trygghet och ha någon att tillbe om lösningar på alla deras problem. Idag finns det mer kunskap och ett högre välstånd som innebär att dessa böner och tron inte är lika viktig för dessa människor. Om någon blir sjuk finns det medicin och annat material som kan bota personen, viker inte fanns på samma sätt tidigare, om en hemsk naturkatastrof drabbar ett fattigt ställe finns det idag mycket bättre utrustning och kunskap för att klara av det på ett bra sätt än det tidigare funnits. Detta gör att en del religiösa inte längre känner samma behov att tillbe någon gud för att be om hjälp, eftersom hjälpen redan finns i andra, mer trovärdiga former. 

Tittar vi på USA är det en av platserna som med största sannolikhet fortfarande kommer bli mindre och mindre sekulariserat, till skillnad från Sverige. Dock är det ett mycket stort land som likt världen skiljer sig åt i de olika delarna. Men i helhet blir politiken i USA mer och mer styrd av religion. 

Landet är redan ett mycket religiöst land och trots religionsfriheten är det många som utövar olika religioner. Främst Kristendomen som ungefär 70% av de religiösa Amerikanerna tillhör. 

Man ser tydligt detta tydligt när 56 % av de amerikanska väljarna uttrycker att religionen är mycket viktig när de ska rösta. De menar att det är viktigt att kandidaten de ska rösta på har en viss religiös läggning, i detta fallet kristen. Att detta sitter i bakhuvudet på så pass många röstare har att göra med att de vet om att religionen kommer påverka politiska beslut och hur landet kommer styras. 

Dessa siffror ökar snarare än minskar och religionen har blivit mer och mer viktig för invånarna i USA. 

Detta kan dock gå åt båda hållen, men troligtvis blir USA inte mer sekulariserat, utan snarare det motsatta. Då USAs politik påverkar stora delar av världen kan detta smitta av sig på resterande värld och göra världen mindre sekulariserad. 

Det är detta som gör det så svårt att säga om världen kommer bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden, och det finns inga bevis på någon av alternativen. Jag håller dock fast vid att moderniseringen i långsam takt kommer göra världen mer och mer sekulariserad, med vissa undantag som bl.a Mellanöstern, andra delar av Asien och USA.