fredag 23 oktober 2015

Kopplingar av batterier laboration

Uppgift 
Uppgiften var att få en lampa att lysa genom att använda en kopplingssladd, ett batteri och en liten glödlampa. Man skulle själv lista ut hur det skulle gå till och försöka sig fram tills lampan lös.

Syfte 
Syftet var att vi skulle förstå hur kopplingar funkar, hur de kan kortsyntas och de olika delarna på en koppling. Vi skulle också lära oss att göra en koppling och komma på hur man gör det med bara en ledande tråd. Syftet var dessutom att förstå hur strömmen kom till den andra polen.

Material 
Glödlampa, kopplingssladd och batteri.

Utförande
Vi fick materialen och läraren bad oss hitta en lösning på att få lampan att tändas. Hur skulle man koppla ihop de olika sladdarna med batteriet och lampan för att det skulle fungera? Vi fick ca. 5 minuter på oss att försöka, sedan visade vi varandra lösningarna och läraren frågade hur det hade gått.

Hypotes
Jag fick ingen tid att skriva någon hypotes innan jag utförde experimentet, men kommer ändå ihåg lite vad jag tänkte. Jag visste att jag var tvungen att koppla ihop och använda alla delar som jag fick för att det skulle fungera, men var inte riktigt säker på hur. Jag trodde att det skulle vara väldigt lätt att få lampan att lysa och att det inte skulle bli några problem.  

Resultat
Vi kom fram till att man skulle koppla sladden från minus till pluspol, snurra den runt glödlampan som redan satt tryckt mot pluspolen.




Hur det såg ut när vi fick lampan att lysa.



















Slutsats 

Min hypotes stämde då det inte var så svårt att koppla ihop sladdarna och att man var tvungen att använda alla delarna. Felkällor på den här laborationen är om lampan, sladden eller batteriet inte fungerar och man tror att man gör fel fast man inte gör det bara för lampan inte lyser. Annars var det en bra laboration och det var tydliga och enkla instruktioner som gjorde arbetet enkelt och intressant.

torsdag 22 oktober 2015

Labbrapport- statisk elektricitet

Statisk elektricitet

Uppgift 
Uppgiften är att ta en ballong och gnida den mot håret och se vad som händer. Sedan ska man få bollen att fastna på väggen.
Efter detta ska man riva silkespapper i småbitar och långsamt föra ballongen mot bitarna.
Sedan ska man göra samma sak med små aluminiumbitar som vi har rullat ihop. 
Sedan ska vi gnida två ballonger mot håret och föra ihop dem.
Syfte 
Syftet med denna laborationen är att se hur statisk elektricitet fungerar och hur det reagerar på olika material. 

Material 
Ballong, silkespapper och aluminiumfolie.

Utförande
Vi ska först skriva hypotesen innan vi prövar uppgiften. Vi använder oss av Kajsas hår till att gnugga ballongen emot. Efter varje försök så ska vi anteckna resultatet innan vi går vidare.

Hypotes
Vår hypotes är att håret kommer resa sig när vi gnuggar ballongen mot det. 
Att ballongen kommer fastna på väggen efter vi har gnuggat den mot håret.
Vi tror att silkesbitarna kommer fästa och hänga på ballongen.
Att aluminiumbitarna inte fastnar på ballongen.
Och att ballongerna inte fastnar i varandra, snarare stöter bort varandra. 

Resultat
Håret reste sig med ballongen, men åkte snabbt ner igen när vi förde bort ballongen.
Ballongen fastnade på väggen efter att vi hade gnuggat den mot håret, men åkte långsamt ner för väggen.
Silkesbitarna fäste på ballongen och hängde ner precis som vi trodde.
Aluminiumbitarna fastnade snabbt men åkte ner igen direkt.
Ballongerna fastnade inte i varandra utan stötte bort varandra.

Slutsats 
Våra hypoteser stämde i och med att resultaten blev identiska med dem. Vi drar slutsatsen att när någonting har förlorat elektroner vill det ha fler och kan dra till sig andra föremål för att få ett jämnt antal elektroner.
En felkälla är att vi kanske gnuggade ballongen olika, så om aluminiumbitarna fick mindre statisk elektricitet än silkespappret har det inte lika mycket kraft att följa med ballongen upp. En till felkälla är att bitarna är olika stora och har olika belägenhet att fastna beroende på vikten. 
Olika hårtyper kan också vara en felkälla som gör att olika grupper får olika resultat. Det är möjligt att ballongen försämras efter några gånger och det blir orättvist för de man provar senare. 
Om man gjorde det här igen skulle hela klassen använda sig av samma person med samma hår och en ny ballong till varje uppgift. Man skulle också använda sig av en mall för att mäta ut storleken på bitarna så det blir jämnt.
När vi gnuggade ballongen mot Kajsas hår.
När vi gnuggade ballongen mot Kajsas hår och förde den mot silkespapperremsor.

tisdag 13 oktober 2015

Tänk efter 2:1

T1  Förklara varför (–2) är större än (–5).
Eftersom båda talen är negativa så är (-2) större än (-5). Det beror på att (-2) är närmre 0 än (-5). Hade vi räknat positiva tal hade 5 varit större än 2, men inte i detta fallet. Om vi ser en termometer framför oss så kan vi lätt förstå att (-2) är varmare än (-5) eftersom det talet är lägre. Alltså så ligger det ena talet närmre 0 än det andra. 0 är det högsta negativa talet och det som ligger närmst positiva tal. Talet noll är varken positivt eller negativt.
T2
a  Förklara varför (–5) – 3 = (–8) och varför 5 – (–3) = 8.
Om man har ett negativt tal och subtraherar det med ett positivt tal så blir differensen negativ. Alltså bli (-5)-3=(-8).
Om man har ett positivt tal och subtraherar det med ett negativt tal så blir differensen positiv. 
5-(-3)=8.
b Vilka olika betydelser har minustecknen i 5 – (–3) = 8?
Det första minustecknet i detta talet visar vilket räknesätt som ska användas i uträkningen.
Det andra minustecknet som är innanför parenteserna visar att det talet är ett negativt tal. (-3)=negativt.
T3
a Vad menar man när man säger: ”plus minus noll”
.
Det betyder att man har 0. Varken mer eller mindre än 0. Och att siffran inte ändras.
b Vilken är lösningen till ekvationen x + 6 = 4?
Om jag har x+6=4 så måste jag lösa vad x är i ekvationen. Jag tänker då att x+6=4 och vad är då x? Det måste vara ett negativt tal eftersom 4 är mindre än 6 och vårt räknesätt är addition. 4-6=(-2). Nu vet jag att den första termen är (-2).
Och att svaret är (-2)+4=6 
x=(-2).
c Det tog lång tid innan man började räkna med negativa tal, trots att man länge använt subtraktioner. Varför?
Ända fram till 1700-talet så var 0 det minsta talet och negativa tal fanns inte. 

onsdag 7 oktober 2015

Mobiltelefoni presentation

Här är min presentation

Jag och Kajsa har gjort en presentation som handlar om Mobiltelefoni där vi berättar en del om hur mobiltelefoni har utvecklats, för- och nackdelar med mobiltelefoni o.s.v.

måndag 5 oktober 2015

Mitt digitala liv

•Vilka digitala verktyg använder du dig av under en dag?  
De digitala verktyg jag främst använder under en dag är mobiltelefon, dator och tv. Ibland kan det förekomma iPad eller liknande också men det är inte ofta.
•Konsumerar du saker? Lyssnar på musik, ser foton, läser nyheter, läser bloggar, chattar, delar, "likar", ser filmer, spelar spel, söker information.
Alla de sakerna över gör jag ofta förutom att spela spel och läsa bloggar, det händer då och då, men inte ofta.
•Producerar du saker? Gör musik, skapar bilder, foton, filmer,  blogginlägg.
Jag tar och lägger ut bilder då och då. Inte varje dag, men kanske en gång varannan vecka. Men inget av det övriga. 
•Är dessa digitala verktyg bara till hjälp eller kan det leda till dåliga saker för dig? 
Det mesta ser jag som hjälp eftersom det förenklar min vardag. T.ex Instagram använder jag för att underhålla, och för att se vad andra håller på med. Andra verktyg si mobilen som miniräknare och kamera kan också underlätta på många sätt. 
Sociala medier som Instagram och Facebook kan självklart leda till dåliga saker också. T.ex nätmobbning. Men det har jag aldrig råkat ut för.
•Hur mycket skärmtid har du under en dag? Är det lagom? 
Jag har ungefär 8 timmar skärmtid på en vanlig vardag. Det hade inte varit alls lika mycket om vi inte hade haft datorer i skolan, då hade det varit ungefär 4 timmar om dagen, vilket jag tycker är lagom.
•Vad tycker dina föräldrar om hur du använder digitala verktyg? Är du och dina föräldrar överens?
Mina föredrar tycker att det är okej att jag använder digitala verktyg som mobil och dator så länge jag använder de rätt. T.ex datorn, om jag ska plugga så ska jag inte börja göra annat på datorn utan vara fokuserad. Det enda negativa de tycker är om jag spenderar för mycket tid vid mobilen och blir lite osocial mot omgivningen, vilket jag inte håller med om. 
De säger också att de är rädda för att jag ska hamna på fel sidor och prata med folk som vill utnyttja mig, men jag själv ser inte det som ett stort problem eftersom jag är varse faran och inte utsätter mig själv för något sådant.
•Finns det något du skulle vilja förändra vad det gäller ditt digitala liv?

Jag hade inte velat förändra något med mitt digitala liv. Jag tycker att jag uppför mig bra och spenderar lagom mycket tid på sociala medier. Jag lägger aldrig ut något som jag inte är helt säker på och senare ångrar. Kommenterar aldrig hatkommentarer eller annat kränkande, eller liknande dåligt uppförande. 

tisdag 22 september 2015

Persongranskare Sandor/Ida

Ida

Ida är en 15 årig tjej som går i nian. Hon har blont hår och bruna ögon. Hon har lite, vad andra kallar det, ”slampiga kläder”. 
Hennes bästa vänner är Therese och Susanna som är rätt lika henne på många sätt.

Hon bor i en liten lägenhet i Stockholm tillsammans med sin mamma som är deprimerad. Hennes mamma ligger alltid hemma och gör ingenting. Det gör att Ida måste ta mycket ansvar, t.ex att handla och laga mat. Det visar att Ida är väldigt skötsam och omtänksam. Ida är uthållig eftersom hon står ut med sin mamma och sällan klagar.

På fritiden så festar gärna Ida, hon dricker nästan varje helg och röker ofta. Hennes vänner är likadana. Ida har många killar efter sig och har haft sex många gånger, så många gånger att hon har tröttnat på det. 

I skolan så är Ida den populära och de flesta vill vara som henne. Hon bryr sig inte om skolan och sina betyg alls vilket visar på att hon är lite lat och inte orkar med skolan.


Ida är trött på sitt liv och tycker att det mesta är meningslöst. Hon är trött på sina vänner och hon är rastlös.

Lego Mindstorm anteckningar

Lego Mindstorm- Wilma och Kajsa

27/8-Vi började med att ladda ner programmet, vi strulade lite men till slut gick det. Vi började också med uppgift ett som gick ut på att jobba med ljud.

28/8-Vi gjorde klart steg 1 med ljudet. Sen gjorde vi en massa steg och vi hade lite problem men sen så kom vi på att det blev en ny fil för varje sak den ska göra och hur man döper dem. Vi har börjat komma igång och det känns som att det ändå kommer gå bra. 
Anledningen till att vi inte förstod var för vi hade fått lite luddiga instruktioner och hade absolut inte fått något berättat för oss.

2/9-Vi började med att göra nian, mitt block ett. Vi hade lite problem med den eftersom att vi tryckte på fel sak. Vi har börjat namnge alla kombinationer så att det blev lättare att hitta dem på roboten. Det blev lite problem på tian(parkeringsplats) också men Klara hjälpte oss och den var högre upp än den i bilden och om man tryckte på shift kunde man dra en järnväg. Vi gjorde också 11(upprepa ljud), 12(registrera ljud) och gjorde 13(ljudkontroll).

3/9-Vi startade med 14(registrera avstånd). Vår robot(6) är tydligen sönder och körde fram en cm med något av hjulen framförallt vänster på varje sak som vi provade. Evelina hjälpte oss med att koppla i alla sladdar rätt, efter att vi märkte att det ena uttaget gjorde en motor mycket trögare. När sladdarna var rätt gick 14 bra. Vi gjorde också 15 som var avståndskontroll och gick utan problem. Vi lyckades också med att registrera en mörk linje. Vi följde också en mörk linje, vilket i princip var problemfritt. 

4/9-Vår robot var byggd fel efter att 8C hade haft deras lektion och vi hade mycket problem med att bygga om den. Vi hade problem med nästa steg(18 registrera tryck) eftersom att den var byggd på ett konstigt sätt. Vi påbörjade 19(stötfångarsensor) men det gick inte pga att roboten hade problem. Till slut efter många misslyckade försök så kunde vi få den att funka en gång. Den resterande delen av lektionen gick åt till att försöka fixa vår robot. 

11/9-Vår låda hade inte tillräckligt med delar så vi fick ta 13 små ploppar som används till att sätta på saker från reservlådan. Vi lånade till slut Klara och Olles byggställning och gjorde klart 20(träffa röd boll). Vi påbörjade dessutom 21, hastighetskontroll. 

16/9-Vi gjorde steg 21 som är hastighetskontroll. Vi klarade också 22 som var reagera på avstånd.

17/9-Vi tog bort några delar från roboten som vi satte i lådan. Vi gick in på toan för att göra reagera på ljus(23). Vi gjorde också 24 dvs rotationssensor. Vi kom till 25/58 på nästa steg.

18/9-Vi började från steg 25 och gjorde klart det. Den rullade bara 4 varv och det var mycket jobb för lite belöning. Vi bestämde oss för att göra en egen där vi kör 5 dm, snurra ett varv och sist spela något ljud. Det tog två sekunder att köra 50 cm. Den behövde 720° för att svänga 360°. Sedan sa den good morning. Wilma ville öva på saker hon själv gjorde, medan jag ville fortsätta på paletten. Då särades vi, jag tyckte dessutom det var bra eftersom att jag inte hade fått lika mycket träning som Wilma, då hon gjorde nästan alla steg.

24/9- Vi jobbade på provuppgiften som Magnus hade gjort för att hjälpa oss att öva inför provet. Den första klarade vi rätt så enkelt och det var bara tre steg. Då gjorde Magnus några extra tillägg så den blev svårare. På vår robot behöver man skriva in ungefär dubbelt så många grader för att den ska svänga den önskade mängden. Vi hade stora problem med en uppgift men det var eftersom att ett steg fattades i programmeringen.

25/9- Vi fick rita en egen bana, men vi valde en som Magnus tagit som exempel. Banan var rätt obestämd med längd och liknande, och det tog oss många försök att få svängarna rätt så att den körde rakt. Underlaget var inte heller bra då den halkade lite på marken och den inte är helt vågrätt med betongen i mellanrummet på golvet. Efter det gjorde vi en egen uppgift där vi skulle köra i en cirkel genom att svänga i bågar och sist spela något ljud. Det var svårt med att få en perfekt cirkel och att få den tillräckligt liten för att köra på den upphöjda delen vi gjorde så att den lättare kunde köra.

Andra tankar-
Något som var dåligt med detta arbetsområdet var att vi inte fick så mycket information. När vi började med arbetet så hade man hoppats på en liten genomgång av det vi ska komma att jobba med, men det fick vi inte. Vi hoppade bara rätt in i arbetet och förstod ingenting i början. Vi blev då tvungna att lista ut det mesta på egen hand.

Det var också extremt jobbigt att dela samma robot och delar med någon som inte var på samma ställe som oss. Vi ägnade en hel lektion till at bygga ihop en del som sedan nästa lektion var förstörd eftersom de behövde någon av delarna i vårt bygge. Då blev man irriterad och inte så motiverad att fortsätta. 

En annan sak som var jobbig var att vår robot inte alltid var laddad så när vi kom till lektionen hade vår robot inget batteri och det gick inte för oss att köra med vår egna robot.

Annars tyckte jag att arbetet var intressant och mycket lärofullt. Med tanke på att vår värld håller på att tas över av robotar så var det nyttigt och intressant med lite mer förståelse för hur det fungerar. Nu kan jag programmera en robot till viss del och har fått mer förståelse för hur man gör det.