1)Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?
För att vi ska kunna leva tillsammans och ha ett samhälle som fungerar på ett så bra sätt som möjligt. Också för att göra det enklare för oss människor att umgås. Det hade inte blivit ett hållbart samhälle utan lagar och regler.
T.ex inom idrott, trafiken och skolan så finns regler för att hålla allt i ordning. Hade vi inte haft regler i trafiken så hade det varit allmänt kaos, bilarna hade kört var de ville och folk hade skadats och dött regelbundet. På en fotbollsmatch hade folk slagit varandra och ingen struktur för spelet hade funnits. Därför är regler bra. Det samma gäller lagarna i vårt samhälle.
2)Hur går det till när nya lagar stiftas?
Först kommer ett förslag från regeringen till riksdagen eller tvärtom. Motion/proposition. Talmannen meddelar därefter att ett förslag har kommit. Sedan förbereds och undersöks det i ett utskott. Tjänstemän får också utreda och kolla igenom en andra gång om förslaget är genomförbart. Utskottet skickar därefter tillbaka remissen och tar upp ärendet till votering (röstning). Det är riksdagen som har till uppgift att skapa eller stifta nya lagar. Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling. Men som vi ska se är processen olika beroende på om det är en grundlag eller vanlig lag.
3)Varför bryter man mot lagarna?
Det sägs ofta att arv och miljö påverkar vem som blir brottsling. Man kan t.ex ärva vissa egenskaper som t.ex bristande inre kontroll som skulle kunna medföra att man oftare hamnar i konflikt med folk. Miljön är också extremt påverkande. En som växt upp i stökiga miljöer kommer enligt forskning lättare i kontakt med kriminalitet. Umgås man med kriminella, bor i kriminella områden eller har förälder med missbruk så är det också större risk att man blir kriminell. Om man bor i ett hem med mycket alkohol, droger och våld så kanske föräldrarna har det svårare att ta hand om sina barn, de får då klara sig på egen hand och kommer lättare in på fel banor. Folk som blivit slagna som barn tar ofta till våld själva som lösning på problemet.
Man kan ha blivit hotad till att göra ett brott där någon tvingat en att göra något mot ens vilja. Grupptryck där man blir pressad är också vanligt.
Vill man ha något eller behöver något så kan man sno eller råna det. T.ex råna en bank, kapa en bil eller sno pengar.
Missbrukare behöver ofta mycket pengar för att finansiera sitt missbruk. Då blir det lätt att man gör brottsliga handlingar för att ha råd med det man behöver.
4)Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.
När polisen får reda på vilket brott som har hänt så gör de en förundersökning. Då pratar de med alla som kan berätta något om det som hänt. Detta kallas för förhör. Det kan också vara att få fram bevis om det finns för att hjälpa till att hitta den skyldiga. Bevisen kan senare användas mot den misstänkte i rättegången. Exempel på bevis kan vara fingeravtryck, fotavtryck, eller DNA.
Om personen som är misstänkt hittas så får polisen gripa den. Polisen måste sedan inom 12 timmas få tag i en åklagare för att få personen anhållen. Man kan inte vara anhållen hur länge som helst. Senast klockan 12 på den tredje dagen måste åklagaren fatta ett beslut om den misstänkta ska släppas eller begäras häktad. Den begäran måste en domstol bekräfta. Då presenterar åklagaren skäl till varför den misstänkte ska fortsätta att hållas frihetsberövad. Om domstolen anser att bevisningen är tillräckligt stark kan personen häktas i upp till 14 dagar. Sedan måste åklagaren gå tillbaka till domstolen.
När polisen har utrett brottet och det finns en misstänkt och bevis går åklagaren vidare och väcker åtal i en domstol. I domstolen kan den misstänkte antingen fällas för brott eller visas oskyldig och släppas fri.
5) A) Varför är huvudförhandlingen offentlig?
Eftersom alla ska kunna se vad som sker och det ska inte undanhållas någon. Det kan då uppkomma felaktiga spekulationer och misstankar. Man ska också ha insikt i hur myndigheterna jobbar. Man ska kunna se till att rättegången överhuvud taget har ägt rum, att allt har gått rätt till och att allt var rättvist.
B) Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?
Ifall det är för personlig information, eller information som kan skada någon på ett ytterligare sätt så undanhåller man det i förebyggande syfte. Om te.x ett vittne känner sig hotat så hålls det från offentligheten för att ingen information ska hållas undan i rädsla eller för att vittnet ska bli hotat och gå osäkert efter rättegången. Har någon blivit utsatt för sexualbrott så är de aldrig offentliga. Mål som handlar om vårdnads havande är inte heller offentliga, inte heller mål där barn är inblandade över huvud taget. Mål som handlar om skilsmässor är aldrig heller offentliga. Rikets säkerhet skyddas alltid också, alltså om det finns någon information som kan störa rikets säkerhet så hålls det undan.
6) Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom?
Båda parterna kan överklaga domen. Det räcker att en av parterna har överklagat för en ny rättegång ska hållas. Tingsrätten överklagar till Hovrätten som sedan överklagar till Högsta Domstolen. Högsta Domstolen tar inte upp alla mål. Om något är prejudicerande, eller vid tveksamma fall där ord står mot ord, vid speciellt intresse eller nationsintresse.
7) Ge exempel på vad ett tvistemål är.
När det handlar om tvister mellan människor så kallas det tvistemål. T.ex vid mål som handlar om vårdnaden av barn vid en skilsmässa är det tvistemål. Där har uppkommit så kallad tvister mellan föräldrarna och barnen som gör det svårt att utreda.
8) Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott.
Du är från och med att du är 15 år straffmyndig. Det betyder att du kan dömas för de brott som du begår. Men vad händer då om man är under 15 år och begår ett brott? Man kan inte som under 15 åring dömas för ett brott utan tas istället hand om av de sociala myndigheterna.
Många ungdomar som åker fast får åtalsunderlåtelse, det innebär att åklagaren beslutar att inte åtala den misstänkte. Det betyder att personen inte döms utan bara blir inskriven i straffregistret.
Man kan bli skyldig att göra samhällstjänst (jobba gratis i en viss period), bli skickad till ungdomsanstalt/ungdomsvård eller få böter. Betalar föräldrarna inte boten så står den kvar och får betalas senare. Fosterhem är också ett alternativ då man flyttas från sin hem miljö och får extra hjälp att t.ex ta sig ur droger eller liknande. Är man under 15 år och begår ett brott så kommer man med i straffregistret.
I åldrarna mellan 15-18 år så kan man fortfarande inte dömas som en vuxen, och man får lite straffrabatt. Man kan bli dömd till t.ex sluten ungdomsvård, det är tillåtet att häktas, man kan få åtalsunderlåtelse, samhällstjänst, fosterhem man kan få böter och det är möjligt att vid grövre brott få fängelsestraff.
9) Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.
När man har begått ett brott så får man en påföljd(straff). Det finns en straffskala som visar hur strängt straffet ska bli. Man kan få ringa, normalt eller grovt brott. Några exempel på straff man kan få är böter, alltså att man måste betala en viss summa pengar. T.ex penningböter eller dagsböter, alltså en fast summa eller en böter som betalas av lite var dag.
Man kan också få villkorlig dom. Då hamnar man i straffregistret, men slipper alla straff. Begår man ett brott inom två år efter så kommer domstolen att räkna in även det första straffet i domen. Man kan också få skyddstillsyn, där man blir övervakad av någon, görs ett nytt brott så blir det fängelse istället. Samhällstjänst är ett straff som ofta kombineras med skyddstillsyn. Man kan behöva rensa ogräs eller plocka skräp. Allting utan att få betalt.
Fängelsestraff är det straff man oftast får för de grövre brotten. Man kan få allt mellan 2 veckor till livstids fängelsestraff.
I vissa länder kan man få dödsstraff, det är enbart i avskräckande syfte för andra brottslingar.
Syftet med straff och påföljder är att avskräcka andra att begå brott och att avskräcka brottslingen från att begå nya brott.
Det är också ett sätt att få offret att känna att han eller hon har fått rättvisa. I många länder är det främsta syftet hämnd, men i Sverige ses det mer som ett sätt för brottslingen att förbättra sig.
10) Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?
Den som utsatts för ett brott kallas brottsoffer. Att ha utsatts för ett brott beskrivs ofta som traumatiskt, alltså väldigt jobbigt och svårt. Många som har blivit rånade säger att de inte vågat gå ut och träffa på människor och känt att de förlorat kontrollen över sitt liv. För vissa kan det räcka med att prata om och bearbeta det som hänt. Andra behöver mer hjälp med t.ex ekonomiskt stöd, samtalsstöd skyddat boende eller skyddad identitet. Brottsofferjouren är en organisation som hjälper brottsoffer. Det är gratis och finns runt om i hela landet. De som arbetar där kallas stödpersoner och har tystnadsplikt. De kan alltså inte berätta för någon om vad de hört.
Hos kvinnojouren inriktas det sig mest på kvinnor som råkat ut för brott, oftast har de blivit antingen misshandlade eller våldtagna. De får stöd i form av samtal och ibland även få plats att bo på för att komma undan den som misshandlat.
För barn kan BRIS vara en bra organisation att vända sig till. Det är en ideell organisation där man kan vara helt anonym.
Det som kunde blivit bättre för brottsoffer är att det kunde funnits mer resurser till alla som hjälper till. T.ex sjukvården, terapeuter och de som man kan ringa och prata med. Det borde inte finnas någon karensdag (en dag då du inte får någon ersättning från jobbet då du är borta) eftersom många behöver verkligen pengarna och kan inte få in det på annat sätt, man kan då hamna i ekonomisk knipa vilket inte är något man behöver när man t.ex är psykiskt eller fysiskt sjuk.
11) Vilka är polisens uppgifter?
Polisens uppdrag i Sverige är att minska brottsligheten och se till så att samhället är säkert och att mänskor är trygga. De löser också brott och håller ordning i trafiken. Men de förebygger också brott. Det gör dem genom att samarbeta med kommuner och skolor. Du ansöker också om pass hos polisen och söker tillstånd för att demonstrera, anordna en konsert eller sälja fyrverkerier.
12) Vilken hjälp får den dömde i fängelset?
Man kan få hjälp att förändra sig genom att erbjudas hjälp att ta sig ur drogmissbruk och möjlighet att studera. KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället är en förenings arbetar för att människor som hamnat i kriminalitet ska kunna återgå till ett normalt liv.
13) Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl.
Jag är emot dödsstraff. Jag grundar min åsikt på att jag tycker det är alldeles fel att döda. Man kan inte som stat mörda någon för något de har gjort fel. Personen får då ingen som helst chans att ångra sitt brott och förbättra sig, utan blir direkt dödad och det finns ingen väg tillbaks. Det är olagligt att döda någon och man får ett straff för det, då kan inte straffet vara att man själv blir mördad. Det är dubbelmoral. När någon blir avrättad är det inte den personen som får lida. Möjligen i ett par sekunder innan döden, men i det stora hela får personens (om den har några) anhöriga lida.
Sätter man en oskyldig i fängelse så kan man bara släppa ut personen igen, men om man dödar någon och sedan kommer på att personen var oskyldig finns det inget sätt att få tillbaka honom/henne.
Vissa säger att man dödar någon eftersom de är ett hot mot samhället, men det är inte heller hållbart. Fängelsen finns dels till för att skydda samhället för de som kan vara farliga för det. Man kan bura in någon istället för att döda den, då har den också en chans att ångra sitt brott och få en andra chans.
14) Förklara följande ord:
a)rättsstat- Sverige är en rättsstat. Det betyder att du inte kan bli straffad för något brott som inte finns och att lagen är lika för alla.
b)åklagare- Det är den person som utsetts av staten för att föra statens talan mot den som är misstänkt för ett brott. En åklagare är jurist (har studerat juridik).
c)påföljd- Samma sak som straff
d)försvarsadvokat- En jurist som ska föra den tilltalades talan.
e)gripa- Ta fast/arrestera
f)domare- Domare är ordförande i tingsrätten. Han eller hon har en juridik utbildning och är alltid den som levererar domen.
g)nämndeman- En man som blivit skickad av staten till en rättegång för att vara med och bestämma domen så att domen ska ha setts från olika perspektiv.
h)anhålla- När en misstänkt blir gripen så anhåller polisen personen. Personen blir sedan tillfälligt frihetsberövad tills det är bevisat att den ska häktas eller släppas fri.
i)åtala- När polisen utrett brottet och fått in tillräckligt med bevis så går åtalaren och väcker åtal i en domstol.
j)ed- Den som t.ex vittnar eller är en tolk under en rättegång, svär en ed. Eden innebär att personen svär på att tala sanning.
k)mened- Mened är när vittnet ljuger i domstolen och lögnen påverkar domen. Om rättegången får reda på att vittnet ljugit så kan vittnet bli dömt till fängelse.
l)häkta- Om åklagaren fattar beslutet att häkta den misstänkte så får personen max häktas i tre dagar. Häktningen begärs i domstolen. Om bevisen är tillräckligt starka, då man anser att personen är en fara för samhället så kan man häktas upp till 14 dagar. Efter 14 dagar behövs en omhäktning om den ska förbli häktad.
m)skyddstillsyn- När den misstänkte släpps fri men är ständigt övervakad är den under skyddsuppsyn.
n)villkorlig dom- Innebörden av villkorlig dom är att man hamnar i straffregistret. Begår man ett brott inom 2 år så räknar domstolen in det första brottet i domen.
o)rättspsykiatrisk vård- Det är vård som den dömde kan få efter rättegången.
p)civil olydnad- När man på ett fredligt sätt protesterar mot ett beslut, eller bryter mot en lag man tycker är fel. För att få förändring.
q)huvudförhandling- Det samma som rättegång.
