Hinduism frågor

3. Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.

Hinduismen är den äldsta av världens nu levande religioner och den tredje största i världen, religionen växte fram i Indien för många tusen år sedan. Religionen har sitt fäste i Indien men är även stor i Nepal och finns i andra länder i Asien. Även i Sydafrika finns det hinduer, detta beror på att indiska arbetare invandrade under 1800-talet i Guyana och Surinam. Mer än en fjärdedel av befolkningen i dessa länder är idag Hinduer. Detsamma gäller ögruppen Mauritius i södra Afrika.

Ungefär 1500 f.v.t. kom folk som talade indoariska språk till den indiska halvön. Indoariernas religion och kultur kom i kontakt med de gamla indiernas tankar och idéer och det skapades någon slags blandning. Detta gjorde också att den religionsform som vi idag kallar Hinduismen flöt fram.

Det finns ingen tydlig början hos religionen och ingen gemensam organisation. Den kan därför skifta mycket från plats till plats. Den kan till och med beskrivas som tron på många gudar eller ingen gud alls. Detta beror också på religionens långa historia och att den under tiden har spridits och förändrats. 

I Hinduismens början såg den lite annorlunda ut från hur den ser ut idag. Man har bl.a inom religionen jobbat för att kvinnorna ska få större rättigheter och få ta er plats, dessutom har man jobbat för att få bort kasten som delar in alla hinduer i klasser som gör det mjöligt för en hindu att se ner på en annan vilket man som sagt försöker arbeta bort. 

*5. a) Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha.

Brahman är världssjälen som finns överallt. Det finns också i varje levande varelse och kallas då för atman. 

Atman är oförstörbar och innebär att när man dör så flyttar man över till en ny kropp. Detta kallas också återfödelse eller reinkarnation.

Atman är själen som följer med en person genom flera liv. 

Den ständiga följden av återfödelse kallas samsara, den kan följa en person genom flera liv ända tills man uppnår moksha.

Karma handlar om att atman inte byter kropp hur som helst och man måste leda den rätt. Under sitt liv måste man utföra goda handlingar som bestämmer var atman ska ta vägen nästa gång. Detta innebär att en bra karma innebär ett bättre nästa liv, dålig karma ger ett sämre nästa liv. Atman kan också återfödas i ett djur. 

Trots att Hinduerna kämpar hela livet för bra karma och på så sätt ett bra nästa liv så är det inget man tycker om. Målet för en Hindu är at bryta återfödelsen. Det gäller att befria atman så att den på nytt kan förena sig med världssjälen- brahman. Att bli fri är att uppnå ett lyckligt tillstånd av frihet och odödlighet, det kallas moksha. 

b) Förklara hur orden hänger samman.

Alla orden handlar om återfödelsen som är en mycket stor del av Hinduismen. Orden tillsammans beskriver hur Hinduerna tänker och resonerar i den frågan samt lite om hur de går tillväga för att nå de olika stegen. 

Orden beskriver olika saker som under extremt lång tid hängt ihop och skapat en av de viktigaste grundreglerna inom Hinduismen, därför är de mycket viktiga uttryck att veta och de kompletterar varandra så att man får en större och klarare bild av återfödelsen. 

Man kan tänka sig att dessa uttryck och deras budskap är något av det första en hindu lär sig och något av det som en hindu läger mest fokus och energi på under sitt liv.

c) Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

Moksha som är det stadiet man uppnår när man tar sig ur den ständiga återfödelse inom Hinduismen kan liknas med Nirvana inom Buddhismen. Inom Hinduismen tror man att så länge man är god kan man ta sig ur Samsara (den ständiga återfödelsen) och därav inte längre återfödas, detta är även det ultimata målet. Inom Buddhismen tror man att den som följer de riktlinjer som finns inom religionen som Buddha lärt ut och alltid utför goda handlingar kan undvika att födas igen, detta kallas Nirvana. I Nirvana råder total stillhet och en översättning av ordet är ”ingen vind”. Detta innebär att tankesätten är mycket lika och detta beror på att Buddhismen har växt fram ur Hinduismen och därav behållt en del av de grundläggande tankarna. 

Nirvana är det stadiet man kommit till när man förstått allt som Buddha lärt ut och Moksha

Inom Hinduismen tror man på ständig återfödelse, också kallat samsara. Detta innebär att det finns ett liv efter döden, vilket inte följer samma tankesätt som i någon av de andra världsreligionerna, men också liknar vad man tror i någon av de andra. 

Inom Kristendomen tror man att man kommer till himlen eller helvetet efter man dött. Väl där fortsätter livet, fast då livet i på den nya plasten istället för på jorden. Kommer man till himlen får man leva ett evigt liv tillsammans med gud och kommer man till helvetet får man leva det utan gud. Alltså är detta både lite likt men också väldigt annorlunda jämfört med Hinduismen. Ditt nästa liv påverkas av hur du tidigare levt, alltså under ditt liv på jorden, detta påminner om hinduismens viktiga ståndpunkt, karma, där alla handlingar påverkar ens nästa liv.

Inom islam så kommer den som genom hela sitt liv varit trogen och trott på gud till paradiset, de som inte skött detta lika bra kan komma till helvetet eller himlen. Detta kan liknas vid hinduismens karma då det innebär att om man gör enligt religionen bra handlingar och följer de ståndpunkter som religionen satt ut under hela sitt liv så får man det bättre när man dör.

Karma inom Buddhismen och Hinduismen är snarlika varandra. Inom Hinduismen tror man att bra Karma är det enda som kan leda en in i moksha. Dessutom tror de att de som föds i högre kast har haft bra karma i ett tidigare liv och de som föds i lägre kast har haft dålig karma. Detsamma gäller inom Buddhismen där de tror att Karman följer med själen in i nästa liv. Tankarna om återfödelse och karma har följt med från Hinduismen till Buddhismen i samband med att Buddha skapade Buddhismen och tog med sig tankar från Hinduismen, då han från början var hindu.

Inom Kristendomen tror man att en dålig handling kan återgäldas genom att man ber och att gud då ska förlåta en. Alltså tror man på förlåtelse och att alla dåliga handlingar kan repareras. Inom Hinduismen ser det annorlunda ut. Man tror där på karma som innebär att när man begår en dålig handling kommer det visa sig i nästa liv då för många dåliga handlingar ger ett sämre nästa liv. Alltså tror man inte på förlåtelse på samma sätt. Självklart kan en hindu som begått en felaktig handling nå moksha.

6. Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.

Trots att samsara är en av de allra viktigaste ståndpunkterna inom Hinduismen ses det inte som något positivt utav hinduerna. Det riktiga målet är att befria atman (själen) så att den kan förena sig med brahman. Detta kallas moksha. 

För att nå moksha finns det olika vägar att ta, dessa vägar finns skrivna i de heliga skrifterna. 

En utav vägarna är kärlekens väg. Detta ses som den vanligaste vägen, delvis för att de andra vägarna anses vara för svåra. Den innebär att man på ett kärleksfullt sätt koncentrerar sina tankar på gudarna och det gudomliga. Detta innebär att man inte lägger fokus på negativitet och för att klara av att uppnå moksha ska alla ens tankar gå i rätt riktning. Detta kan man göra bl.a genom att sjunga heliga sånger eller be till gudastatyerna där gudarna anses vara närvarande. 

En annan väg till frälsning är handlingens väg. Om man dagligen utför sitt arbete noggrant och plikttroget följer man handlingens väg. Detta innebär också att man ska göra goda gärningar mot sina medmänniskor. 

Ytterligare en av de vanligare vägarna som hinduerna går är kunskapens väg. För att förstå sambandet mellan atman och brahman gäller det att studera och meditera över de heliga skrifterna, gör man detta följer man kunskapens väg. 

För att lyckas med meditationen måste man sitta orörlig på en avskild plats och noggrant kontrollera sin andning, detta kallas också yoga. 

En annan väg är de andliga övningarnas väg. Läran går ut på att koppla bort kroppen för att koncentrera sig på sitt inre. Övningarna används ofta som komplement och hjälp till de andra frälsningsvägarna men man kan gå endast denna vägen. 

Jag anser likt många hinduer att kärlekens väg är den bästa och enklaste att följa. Detta beror på att det enda man ska göra är att lägga sin energi och sina tankar på gud och det gudomliga. Detta bör inte vara ett problem för en troende hindu, då det är den största delen av vad den tänker ändå. Personens liv kretsar kring det gudomliga och religionen och lär man sig att fokusera på rätt tankar redan som liten ska detta inte vara ett större problem. 

Värre är det då med bl.a de andliga övningarnas väg. Detta då det kräver extremt mycket fokus och självinsikt för att helt koppla bort sin kropp för att hitta det inre. Det är mycket svårt att göra detta och man måste jobba med det konstant, det kräver lång och hård träning för att man till slut ska klara av det. Till skillnad från kärlekens väg kräver det extremt mycket tid och fokus, vilket gör det svårt att koncentrera sig på andra saker. 

12. Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?

Under 1500 f.v.t klev indoarierna in i Indien och tog då med sig kastsystemet. Detta innebar att alla människor skulle tillhöra ett kast. Där var då fyra stycken kaster med olika status. Överst var prästerna som studerade de heliga skrifterna och arbetade i templen, under de var krigarna som regerade i landet och försvarade samhället, sedan kom bönderna, handelsmännen och hantverkarna som utförde arbete och kan liknas vid arbetarklassen, längst ner kom slavarna och tjänstefolket som endast gjorde vad personerna i de tre kasten över de bad de att göra. 

Indoarierna placerade sig själva i de tre högsta kasterna vilket innebar att indierna hamnade i den lägsta kasten. 

Människor därefter föddes in i kaster och fick aldrig lämna de. Man tror att man föddes in i det kast ens tidigare livs karma förtjänat. Föddes man in i den lägsta kasten hade man haft dålig karma i sitt förra liv. 

Kastsystemet kan liknas med de fyra stånden som var en stor del av samhällssystemet i Sverige under Medeltiden. Adeln var högst, sen kom prästerna, därefter borgarna och längst ner bönderna. Detta var ett system som likt kastsystemet rangordnade människor och utpekade en del som bättre än andra vilket var mycket diskriminerande.

Samsara (återfödelse) är något av det största och allra viktigaste inom Hinduismen. Inom religionen sägs det att man återföds i det kast som man under tidigare liv gjort sig förtjänt av, med hjälp av karma som riktlinje. Detta kan bidra till att allt fler hinduer tar återfödelse ytterligare på större allvar och därför blir än mer troende. De hinduer som är i de lägre kasten kan ha som motivation att de kommer få det bättre ställt i sitt nästa liv så länge de har bra karma, alltså att alla goda handlingar de gör kan hjälpa de att i nästa liv slippa lidandet. 

Personerna i de högre kasten är förmodligen oerhört tacksamma och glada att de hamnat där och tar det därför på stort allvar istället för att ta sitt goda liv för givet. Alltså tar alla hinduer samsara och sin karma på största allvar. Detta bidrar till ett mer trevligt och organiserat samhälle där fler är trevliga mot varandra då det är vad god karma innebär, det bidrar till ett bättre samhälle där färre brott och hemskheter sker. Iallafall i praktiken. Dessutom blir hinduerna mer troende och tar sin tro på största allvar för att få det bra i nästkommande liv. Detta är bra för religionen då man inte vill ha anhängare som inte tror det religionen säger fullt ut. Sådana anhängare gör religionen svagare och Hinduismen är en av de religioner som förknippas med ett stort antal seriösa anhängare. Jämför man med Kristendomen finns där mycket fler personer som inte tar sin religion lika seriöst och absolut inte lever sitt liv baserat på tron, likt många hinduer. 

Det sägs ofta också att det är bra för att hålla koll på alla människor i samhället. Att kastsystemet hjälper till att hålla människor där de hör hemma och gör att människor som enligt systemet är olika värda, t.ex en i det översta kastet och en i det lägsta inte kan gifta sig, under några omständigheter. Någon som föds som slav kommer aldrig kunna få samma standard som en präst och bör därför stanna i sitt kast för att detta inte ska ske. Det sägs då att det hjälper de i de övre kasten att hålla koll på att alla sköter sig och därav enklare få ett mer strukturerat samhälle. 

Det ses även av en del som något lugnande. Man behöver inte stressa upp sig för vad man ska göra i livet, vad man klarar och inte klarar osv, för det är redan bestämt från dagen man föds. I det kast man föds ska man stanna för resten av sitt liv utan några komplikationer. Det var så det blev och bestämdes och det finns inget man kan göra åt saken, därför är det inte lönt att oroa sig, istället kan man bara acceptera hur läget är.

Skillnaderna i förutsättningarna i Indien är så pass stora mellan kasten att det kunde lett till ett uppror eller en revolt. Dock accepterar de allra flesta vad de föds som och ser det som sin lott i livet, många beskyller sig själv för deras agerande i tidigare liv istället för att ifrågasätt systemet. 

Personerna i de två högsta kasten har lagt mycket och fortsätter än idag med att lägga sin energi på att hålla koll på personerna i de lägre kasten. Detta för att hålla ordning i samhället och se till så att alla håller sig i sina kast. Hade kastsystemet inte existerat hade dessa personer kunnat lägga sig energi och fokusera på viktigare saker. De hade kunnat bidra med mycket bra i världen, likt människorna som idag är fast i de lägre kasten och inte har någon möjlighet till detta. Exempelvis hade fler människor kunnat utbilda sig. Alltså har kastsystemet på olika sätt bidragit till att mycket hjärnkapacitet gått förlorad. Detta är självklart en tolkningsfråga, och de flesta som är en del av kastsystemet ser inte detta som ett större problem, likt personerna i västvärlden. Samtidigt är det mycket synd att deras religion ska påverka deras liv så pass mycket att en del inte ens har möjlighet till utbildning och tvingas leva ett liv i fattigdom utan att komma med några invändningar.

Kastsystemet som används i Indien och inom Hinduismen är ett mycket diskriminerande system. Det rangordnar människor efter hur smarta, bra och hur mycket värda de faktiskt är. Man har ingen möjlighet att ändra vilket kast man ska vara i utan tvingas stanna hela sitt liv i det kast man föds i. Det påminner lite om rasismen. Gemensamt är att man föds in i något, mörk hy respektive ett lågt kast, och inte har något val att ändra sitt utseende eller i det andra fallet att byta kast, och blir därefter diskriminerad för sitt utseende/ursprung.

Detta gör att människor i de lägre kasten inte har någon chans att lyckas i livet och fullfölja sina ambitioner, då de knappt får komma i kontakt med personer i de högre kasten och inte får tillgång till utbildning och andra nödvändiga saker för ett bra liv. Att så pass många personer inte får någon möjlighet att lyckas gör att landet inte har speciellt hög standard. Människorna i de lägre kasten kan ur utbildningssyfte ses som mer eller mindre bortkastade, de får inte någon chans att lyckas i livet. Att religionernas grundtankar mer och mer överförts till landets grundlagar över tid är skrämmande. Religion och statsstyre bör inte komma i kontakt med varandra, och speciellt inte när det handlar om mänskliga rättigheter och extremt många människors möjligheter i livet. Det är att sätta ett land på spel bara för att religionen säger så. Landet kunde ha haft en mycket högre levnadsstandard i genomsnitt utan kastsystemet. Idag är det endast en del av befolkningen som får ha det bra och resten diskrimineras och ses ner på på grund av deras kast.

*14. Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller …

1. kvinnornas situation i Indien?

I hinduismens gamla läror står det mycket om allas lika värde, hur allt liv på jorden är viktigt etc. Samtidigt beskrivs kvinnorna bara i förhållande till männen. Alltså kan en kvinna vara en dotter, en maka eller en änka, inte bara en kvinna så som mannen kan beskrivas enbart som en självständig man. Männen får göra vad de vill med andra kvinnor, medan kvinnan måste vara trogen mannen hela sitt liv och följa de ståndpunkter som finns utsatta enbart för kvinnorna. Dessutom ska kvinnorna vara de som tar hand om barnen, mannen ska jobba och kvinnan får knappt någon utbildning eller någon chans över huvud taget att lyckas i livet.

Allt detta grundas i lärorna som skrevs inom hinduismen någonstans mellan 1500 år f.kr och 500 år f.kr. Hade det i dessa lärorna stått att männen och kvinnorna ska ha det lika bra i alla lägen, få lika bra betalt, ha samma möjligheter till utbildning osv hade det förmodligen inte sett ut som det gör idag. Problemen med jämställdhet finns dock överallt i världen, men hade de hinduistiska lärorna skrivit och framfört läran på ett annorlunda sätt hade kvinnorna i Indien kunnat ha det mycket bättre idag. 

De saker som inte stod i lärorna är sådant som sedan växer fram utifrån det samhälle som skapades utifrån det som stod i lärorna. Alltså t.ex om det står at männen ska få göra vad de vill med andra kvinnor, men kvinnorna är hårt hållna vid en man hela livet är det inte konstigt at det långsamt växer fram ett övertag hos mannen. Männen har då ett stort övertag och en mycket större makt i samhället utan att det tydligt framgår i lärorna och de heliga texter som de troende utgår från. 

För att Indien ska kunna utvecklas som land är det viktigt att människorna i landet lämnar de gamla lärornas åsikt om kvinnosynen bakom sig. Fortsätter man följa det kommer det innebära att kvinnorna fortfarande inte har samma möjligheter som männen och därför fortsätter ligga i underläge i samhället. Hade man därför slutat leva efter just dessa punkter i lärorna kommer kvinnorna få möjlighet att ha en större frihet, bättre utbildning och därav en bättre levnadsstandard. Får de det kommer landet att få en ökad standard och på så sätt utvecklas på många fronter. Ekonomin kommer bli bättre, mindre fattigdom kommer existera och färre kvinnor kommer vara förtryckta och i ett ständigt underläge i samhället gentemot mannen. 

b) de kastlösas ställning?

Längst ner i hinduismens kastsystem finns de kastlösa, eller de oberörbara som de också kallas. Dessa innehåller idag ungefär 170 miljoner människor, människorna lever ofta i total fattigdom. 

Kastväsendet är nästan lika gammalt som Hinduismen, alltså ungefär 2500 år gammalt. Det skrevs då ner i de heliga skrifterna att människor skulle delas in i fyra huvudkaster. I botten på listan finns de kastlösa. 

I de heliga skrifterna inom hinduismen står det att alla är lika mycket värda. Både kvinnornas och de kastlösas ställning i samhället visar att detta inte är något som man tar på riktigt allvar och faktiskt följer. Istället tar man mannens och kastväsendets plats i samhället på större allvar och lägger mer fokus på. Det innebär att det finns en slags dubbelmoral i religionen. Kastväsendet och de kastlösas ställning går därför helt emot det som skrivs och sägs om allas lika värde. 

De kastlösa ses ner på i samhället och har i princip inget värde för de i de högre kasten. De livnär sig som dagavlönade lantarbetare, slaktare, stenhackare, soparbetare, eller på att städa latriner. På många ställen har de inte tillgång till templen och i vissa städer får de inte rösta. Man skyller de kastlösas position på att de haft mycket dålig karma i deras tidigare liv och att de därför har sig själv att skylla. 

Diskrimineringen av de kastlösa har förbjudits, och det finns många som har kämpat för de kastlösas ställning i samhället, bl.a Mahathma Ghandi. Många kastlösa har konverterat till andra religioner för att visa sin ilska och det förtryck de utsätts för i samhället. Dock är det för en del svårt att göra så då de har bekräftat sin tro och därför håller med om att de endast har sig själva att skylla till varför de har hamnat där de har, alltså i det allra lägsta kastet. Alltså håller en hindu med om att vissa människor är värda mer än andra då det är vad religionen säger och personen är en anhängare till religionen. Det ena går i hand med det andra vilket innebär att alla hinduer i praktiken håller med om att kastsystemet är rätt och att människor egentligen inte är lika mycket värda. 

Enligt de gamla skrifterna inom religionen är de kastlösas ställning något som ses som skrivet i sten, men det börjar skapas mer och mer motstånd i takt med att upprördheten ökar. Det beror främst på att de kastlösa inte har några större rättigheter i samhället och är extremt förryckta. De lever under extremt fattigdom och har mycket liten möjlighet till ett bra liv. 

Kastsystemet är dock något av det viktigaste inom Hinduismen och är därför ett mycket känsligt och viktigt ämne för de allra flesta. Detta gör att det skapas stora diskussioner om ämnet där det tas hänsyn till de kastlösas ställning men samtidigt till hur stort och väsentligt kastväsendet faktiskt är inom religionen och att det måste tas noggrann hänsyn till den.

För att få bort både både förtrycket mot kvinnor och de kastlösa krävs det en del arbete. Det beror på att beteendet och förtrycket mot dessa är inövat och vant för alla i Indien och inom hinduismen. 

Till att börja med måste alla få samma möjlighet till utbildning för att kunna lyckas. Idag är det övervägande kvinnor inom Hinduismen som är analfabet, viker tyder på att de inte får samma möjlighet till utbildning som männen. Hade de fått det hade det lett till ett bättre samhälle med högre levnadsstandard, vilket det inte finns många nackdelar med rent ekonomiskt och för människornas välmående. Detsamma gäller de kastlösa som också måste få samma möjlighet som resterande kast får. Börjar man med detta tror jag att Indien som land kan utvecklas mycket, men det är fortfarande en mycket lång väg att gå tills det är jämställt i samhället. 

15. Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

1966 skapades Krishna-rörelsen i New York. Rörelsen kallas också Hare Krishna. Hare Krisha finns idag på många olika platser runt om i världen, detta beror på att den snabbt har spridits och tagit fart även på platser som egentligen inte har någon anknytning till Hinduismen alls. Organisationen driver gårdar, skolor och restauranger med enbart vegetarisk mat. 

Medlemmarna inom rörelsen har fyra speciella regler. 

1. De är vegetarianer
2. Sex får bara förekomma inom äktenskapet och i syfte att skaffa barn
3. Spel om pengar är förbjudet
4. Inga droger får förekomma. Till droger räknas också alkohol, kaffe och tobak. 

Rörelsen grundar sig i Hinduismen och spreds vidare till USA av den indiske munken Bhaktivedanta Prabhupada som också grundade rörelsen. 

Man brukar säga att Hare Krisha är en anpassad form av Hinduismen för västvärlden och därför har så pass många i västvärlden anslutit sig. Detta i sin tur har lett till att de mer och er blivit påverkade av och fört vidare sin tro om frågorna kring livet och liknande.

Man tror på återfödelse och att själen vandrar till en ny existens när en person dör. Till skillnad från Hinduismen tror man att egenskaperna avgör var i kastsystemet man hamnar, inte födelsen. 

Ca 1 miljon människor i västvärlden är idag anhängare. Hur detta har påverkat västvärlden kan man i första ledet se på vilka regler anhängarna följer. T.ex är de vegetarianer vilket leder till att färre personer äter kött, detsamma gäller för tobak, alkohol och kaffe som de heller inte dricker. 

Hinduismen ses som ett väldigt flexibelt trossystem med mer utrymme för variation än vad de traditionellt västerländska religionerna har. Uppfattningen om livets ständiga kretslopp och att allt levande hör samman är också tilltalande för många i väst då hinduismens tankesystem harmoniserar med en ökande medvetenhet om jorden som en plats med ändliga resurser, som många idag slösar bort utan att tänka efter. Sättet som hinduismen värnar om allt liv istället för materiella saker kan ställas i kontrast med masskonsumtionen i västvärlden. 

En del av människorna i västvärlden har alltså tröttnat på det materiella och skoningslösa samhälle som västvärlden idag är, därför har den anslutit sig till en rörelse som låter de leva ett bättre liv, fats på samma plats som de idag lever på. Detta har lett till att rörelsen spridit sig över hela världen. 

Meditation och yoga är också något som kommit till västvärlden från Hinduismen. Det ses inte minst som mycket avslappnande och lugnande men har också på sista tiden benämnts som en mycket bra träningsform. 

Dopning inom idrotten

Dopning är en metod som många idrottare använt och använder sig av för att öka förmågan att prestera. Företeelsen är olaglig då det tar bort hela momentet med ”fair play” och att alla deltagare i någon slags sport ska ha samma förutsättningar att prestera och kunna

vinna. Dopning är även olagligt eftersom det kan vara farligt för den som utsätter sig för det, flera personer har genom historien dött av dopning.

Det man gör vid dopning är att man med användning av artificiella metoder får i sig ämnen som påskyndar muskelbyggnaden vilket gör att man enklare kan bygga muskler samt förbättrar uthållighet och på annat sätt fysiskt ökar prestationsförmågan. 

Redan för ca. 5000 år sedan använde kineserna extrakt av torkade efedraväxter som stimulerande medel. 

Den moderna dopningen kom först i slutet av 1800-talet, bland annat hos cyklister och simmare. Från denna perioden och fram till 1960-talet använde man sig av olika typer av stimulantia, alltså stimulerande medel som fungerar som ett uppiggande medel, likt koffein. Den ökade inte prestationsförmågan speciellt mycket och inte i närheten av vad dagens dopningmedel kan göra, men var trots det farlig för kroppen och därför inte hälsosam på något sätt. Ett fåtal dödsfall följde dopningen inom cykelsporten under 1960-talet.

Vid slutet av 1960-talet hade man börjat använda anabola-androgena steroider, dvs manligt könshormon och liknande kroppsegna eller syntetiserade substanser med likartade effekter. Steroiderna utvecklas genom kemisk förändring av det manliga könshormonet testosteron i syfte att vid användning som läkemedel öka den anabola (vävnadsuppbyggande) och minska den androgena (förmanligande) effekten. 

Anabola steroider kan framkalla nedsatt fertilitet och aggressiv personlighetsstörning. Kvinnor som använder ökar risken att få ökad ansikts- och kroppsbehåring, sänkt röstläge och menstruationsstörningar. Båda könen kan råka ut för att det framkallar leverskador.

De anabola steroidernas förmåga att förstärka effekterna av träning har medfört illegal användning inom bodybuilding, simning, tyngdlyftning, löpning, skidor osv. 

En svensk undersökning har visat att de som missbrukar anabola steroider har ökad dödlighet med skada och förgiftade självmord.

På 1980-talet kom riksidrottsförbundet överens om att man skulle få testa idrottsmän som är medlemmar i idrottsföreningar var och när som helst, varesig det handlar om någon tävling eller inte.

Dopningsanalyser är svåra och komplicerade att utföra och kräver avancerad apparatur och specialutbildad personal. Det finns ett system för ackreditering av laboratorium som uppfyller de krav som sätts på utförandet och hanteringen av proven. 

Straff

Det finns olika straff för dopning beroende på hur det har gått till, vad personen tagit, hur mycket och liknande faktorer tas det hänsyn till. T.ex ger anabola steroider, bloddopning och amfetaminbaserade preparat de hårdaste straffen. Detta beror på att dessa bedöms ha störst påverkan på prestationsförmågan.

För dopning finns det mycket hårda straff. Vanligast för de grövre dopningbrotten är att personen i fråga blir avstängd en längre period. Då får personen inte utöva idrotten alls, detta kan vara svårt att kontrollera, men det man gör är att inte låta den träna på någon offentlig idrottsanläggning.

Dessutom får de inte tillåtelse att vara med i några tävlingar, detta kan ses som uppenbart då de inte ens får möjligheten att utöva idrotten. 

Har det kommit fram att idrottaren varit dopad under något mästerskap eller annan tävling där hen fått medalj eller annan belöning, ex pengar, så tas priset ifrån de och delas ut till den som kom efter.

I de grövsta fallen blir idrottarna avstängd från sin idrott för evigt och får därför aldrig tävla eller utöva idrotten igen.

Egen åsikt

Jag tycker dopning är fruktansvärt. Detta beror på att det förstör sporten och inte längre gör den rolig. Det roliga med sport är att kämpa för att bli starkare och skickligare än de man tävlar mot. Detta ska man göra genom att träna hårt, sova mycket, äta rätt osv. Att ta dopningpreparat förstör därmed allt det roliga med idrotten, hur ska en person som förlorar mot en dopad person hitta motivationen att träna och kämpa medan någon som inte kämpar lika hårt för att bli bäst, utan fuskar sin väg dit, vinner över en. Dopning för därför sporten orättvis, gör att sporten tappar sin charm och förstör hela konceptet som säger ”bäst och starkast vinner”. Istället blir det ”bäst starkast och mest dopad vinner”. 

Ett exempel där dopning totalt ruinerat sporten var när Per Elofsson under VM i längdskidor 2001 blev totalt förstörd av den dopade Johann Mühlegg. Per Elofsson var i sitt livs bästa form och många såg honom som den nästa skidkungen. Redan från start drog Mühlegg ifrån de andra och Elofsson var den som hängde på honom längst av alla och lämnade de andra bakom sig, till sist var han tvungen att ge sig då han inte längre orkade. Elofssons avhopp gjorde att någon av de som under hela loppet varit långt bakom honom istället tog hans medaljplats. Senare kom det fram att Mühlegg varit dopad och att därför en ny vinnare skulle utses, alltså den på andraplatsen. Hade Mühlegg inte varit dopad hade med största sannolikhet den mycket vältränade Elofsson tagit hem guldplatsen, men istället blev han helt slutkörd av den dopade tysken. Alltså förlorade han pga av hans motståndares dopningskandal sin största möjlighet till VM guld. 

Detta är ett av de värsta exemplens på hur dopning totalt förstör idrotten.

Dessutom är dopning inte bra för de som utsätter sig för det då man bl.a kan drabbas av olika skador inuti och utanpå kroppen, ovanliga och obotliga sjukdomar, hormonförändringar och i de värsta fallen tom dödsfall.