Dygdetik

1. Vad betyder ordet dygd och vad skiljer dygdetiken från de andra etiska modellerna?
Dygd är en synonym för orden duktig och att duga. Alltså betyder dygdetik ungefär hur man ska vara duktig och alltid göra rätt. Vissa menar på att man ska intressera sig för vad som menas med en god människa. 


7. Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter.
Identitet är det ordet som sammanfattar allt det vi är. Inte bara utsidan, insidan, åsikter, sexuell läggning eller socialt liv. Utan allt tillsammans. 
Ingen är exakt likadan som någon annan, i hela världen. Det beror på att alla har olika identiteter. Alla tycker om olika saker, ser olika ut och har olika värderingar. Men att man kan ha många olika identiteter betyder att man har många olika sidor av sig själv.
Att man kan tyckas ha flera identiteter beror på att man kan se sig själv på flera sätt och ha flera olika sidor. Man kan t.ex vara en person och visa en sida när man är med sina kompisar, en när man är i skolan och en helt annan när man är hemma med familjen. Då anpassar man sig till omgivningen, men det finns också de som inte anpassar sig och gör exakt som de vill utan att bry sig om andras åsikter. Det finns hur många olika identiteter som helst och en person kan vara fler av de.


Det finns anledningar till att vi människor gör som vi gör och beter oss som vi gör. Det finns alltså många olika anledningar till att jag är som jag är. 
Från grund och botten har mina föräldrar påverkat mig, de har lärt mig en stor del av allt jag vet och hur jag ska göra olika saker. 


Så länge jag har haft vänner har jag också blivit påverkad av dem, de har fått mig att göra saker som de har gjort, och har fått mig att vilja se ut och uppföra mig som dem. Utan att jag ens tänkt på det. Det är för många en naturlig instinkt att vilja passa in och vara en i mängden. Trots det är alla olika på många sätt. Har alla mina kompisar t.ex på sig röda tröjor så vill jag inte ha en blå tröja, eftersom jag då inte längre är en i mängden. Självklart vill jag inte vara som alla andra utan vara mig själv, och det vill nog de allra flesta, men ändå blir jag och alla andra påverkade till att vara som andra. Det är nästan omöjligt att avstå.


Jag har nu under senaste perioden också blivit mycket påverkad av sociala medier och samhället. Jag följer många bloggare och andra lite större profiler på nätet. Jag kommer ofta på mig själv att jag blir lite avundsjuk eller önskar att jag såg likadan ut som dem eller att jag fick uppleva samma saker som dem får.


Jag känner som tur är inte att jag vill vara som någon annan. Jag vet att jag redan är det, klär mig och beter mig likadant som min omgivning. Men jag gör det inte med avsikt och försöker inte vara någon jag inte är. Jag är äkta och genuin utan att behöva spela ett socialt spel för att passa in. Ifall någon inte tycker om mig så tänker jag inte ändra på mig för den personens skull, utan gör som jag själv vill. Det är skönt att veta att jag har en egen vilja och inte är allt för lättpåverkad som många är i dagsläget. 
Det finns de som inte har någon egen vilja utan bara följer efter andra, ungefär som ett flockdjur. De vågar inte stå för vad de tycker eller vad de har på sig och skulle aldrig våga stå ut. Jag vill inte vara så och hoppas inte att det är så folk ser mig.


Alla blir dock inte lika påverkade av folk runtom och samhället. De är bättre på att stå emot.


8. Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.
-Den allra ”vanligaste” sexuella läggningen är hetero och det är när en person dras till någon av det motsatta könet. Man har ingen sexuell attraktion av någon med samma kön som en själv.
-Sedan finns det homosexualitet, det innebär att man endast är attraherad av de personer som har samma kön som en själv och inte de med motsatt. 
-Bisexualitet är när man kan bli attraherad av personer från båda könen och inte bara ett. Man kan säga att det är hetero- och homosexualitet tillsammans. 
-När man inte är över huvud taget sexuellt attraherad så kallas man asexuell. Man är då inte attraherad till något kön eller någon sexuell aktivitet alls. 
-Transpersoner är någon som gillar att uppträda som något av motsatt kön, i de flesta fallen är det män som klär ut sig till kvinnor men det finns specifika fall där det är tvärt om. Transpersoner kan vara både homo, bi, hetero eller asexuella. 
-De som är queer vill inte associera sig med någon av de olika sexuella identiteterna och ifrågasätter de normer som finns.
Alltså finns det ett par olika sexuella läggningar. Heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet, asexuell, transsexuell och queer.


9. Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?
Judendomen- I Tanakh så står det att det enda sättet att besvara Guds kärlek är att vara snäll mot medmänniskorna. Det är t.om viktigare än att offra i Jerusalems tempel.


Islam- Omsorgen om fattiga, sjuka och de behövande är en religiös plikt och det står tydligt i Koranen att detta är vad Gud vill. 
Enligt Koranen får man inte ha sex innan äktenskap. Man tycker dock inte att sex är något man ska avstå från i äktenskapet och det finns gamla traditioner som uppmanar till det.


Islam/judendomen-  Att ingå äktenskap och skaffa barn är något som ofta ses som en plikt. Imamer och rabbiner är i allmänhet gifta. 
Samkönade äktenskap är inte accepterat av alla muslimer. Vissa ser det som något negativt och säger att Gud inte tillåter det. Medan vissa säger att det inte är individen som valt att vara homosexuell utan att det är Guds vilja.


Kristendomen- En del av de första kristna uppfattade alla former av sexualitet som ågot man skulle avstå från. Man såg levt å jorden som tillfälligt och svalde istället att fokusera på livet som kom efter. Därför var sex bara slöseri med tid och tjänade inget till. 
Under Medeltiden var det många som anslöt sig till munk. eller nunneordnar. Och den katolske kyrkans ledare bestämde att alla präster skulle leva i celibat.
Ibland får den negativa synen på sex som finns inom kristendomen stöd bland judar och muslimer. 


Man kan då tro att de heliga skrifter inom religionerna visar tydligt vad som är rätt och fel när det kommer till sexualitet inom religionerna. Men sanningen är att det är svårt att tolka och de flesta tolkar det annorlunda. vad som är rätt för en kan vara fel för en annan, trots att de tillhör samma religion.


I den forntida samhällena så dyrkade man fruktbarhetsgudarna. Sexualitet var viktigt i de religiösa ceremonierna för att hedra gudarna. Det hände även att deltagarna hade samlag med varandra för att hedra gudarna. Både Frej och Freja blev förmodligen fylkade på så vis. 


I andra forntida religioner, i bl.a Egypten och Mesopotamien så firade präster och prästinnor årligen ”hieros gamos”. Ett heligt bröllop där prästen föreställde en manlig gud och prästinnan en kvinnlig.


I antika religioner skulle man istället avstå från sex. Det hände i vissa religioner att prästerna kastrerade sig själva som ett offer till gudinnan. Den religionen kallades Kybele och blev en av romarrikets främsta.


Idag har man en helt annan bild på det och det ses nu av många kristna som något positivt. Det ses som en gåva från Gud, en källa till glädje och något som för samman människor. 
Man har en ny syn på frågor som rör skilsmässor, preventivmedel, onani, aborter oh homosexualitet.


Att sådana uppfattningar förändras över tid beror på att det händer nya saker och att samhället förändras. Att t.ex biskopen för några år sedan var homosexuell fick nog många kristna att ändra uppfattning och bli lite mer accepterande. Även när utvecklingen utanför religionerna går fram så tvingas religionerna hänga med i utvecklingen. När Pride spred sig över världen så blev de flesta mer accepterande och så gällde kanske även religionerna. 


10. Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast. Motivera ditt val.


Engagemang- Intresse, inlevelse, att brinna för något.
När man har engagemang eller är engagerad så har man stort intresse och passion för något och man brinner för att göra det. Man lägger mycket tid på det och tycker det är roligt. T.ex om man är engagerad i skolan så gör man sitt bästa och visar alltid framfötterna. Man lägger ner mycket tid på det och kämpar för att utvecklas.


Humanitet- Mänsklighet, medkänsla, förståelse
Humanitet är när man ”lider med någon” eller på annat sätt stöttar och visar empati för något. T.ex om en flykting kommer till Sverige och har det svårt så är det humanitärt att du hjälper och stöttar personen för att underlätta för den.


Solidaritet- Lojalitet, kamratlighet, gemenskap
Solidaritet är när man som grupp tar ansvar och gör det bästa för något. T.ex om en person är mobbad och flera personer har uppmärksammat det så kanske de går emot mobbaren tillsammans och säger att det inte är okej. 


Filantropi- Människokärlek, osjälviskt, välgörenhet
Filantropi kan också förklaras ungefär som välgörenhet. Att utan motprestation göra något bra för andra och hjälpa till. T.ex att samla in pengar till flyktingar eller att laga mat till tiggare som inte har råd att köpa det själv.


Altruism- Människokärlek, osjälviskhet
Detta är ungefär samma som föregående. Att hjälpa andra utan at kräva någon motprestation. Alltså att göra en god handling utn att kräva något tillbaka.


Sympati- Medkänsla, förlåtelse
Sympati är när man tycker synd om någon och känner en känslomässig samhörighet med denna. Det innebär ofta att man lider med någon annan och är ledsen för denna personen.
T.ex om någon blivit sjuk och inte kan följa med på något roligt så kan man känna sympati för personen.


Empati- Medkänsla, inlevelse, deltagande
Empati och sympati är släkt, men betyder inte riktigt samma sak. Apati är när man förstår personen och kan känna igen sig i situationen. Man behöver inte tycka synd om personen men ändå känna igen sig. T.ex så kan en psykolog känna empati med en brottsling då han känner igen sig, inte för att han tycker synd om brottslingen.


11. Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.
Inom alla religioner så tror man på liv efter döden, men hur det livet kommer se ut skiljer sig från i religionerna. 


I en gammal egyptisk myt så berättas det hur gudinnan Isis lyckas väcka sin mördade make Osiris för en natt. Under natten yrkas Isis bli gravid och föder sedan sonen Horus. Horus blir en ny farao i Egypten och Osiris blir härskare i de dödas rike.
Det fanns då de som hoppades på ett evigt liv. Många trodde att man kom till dödsrikets domstol och den som hade varit god fick leva i all evighet i Osiris dödsrike, medan den som varit ond slukades av det hemska monstret Ammut.


Kristna och muslimer föreställer sig däremot ett evigt liv i ett underbart himmelrike, även kallat paradiset. Men på domens dag kan det också sluta med att man får ett evigt straff om de levt på fel sätt. 
Inom judendomen vet man inte säkert vad som händer efter döden. Det är bara Gud som kan veta vad som händer.


Hinduister och buddhister talar om reinkarnation. Det betyder att man återföds i en ny kropp i sitt nästa liv. Det finns inom hinduismen ett system för detta. Den som levt ett gott liv kommer att återfödas som en bättre människa men den som inte levt det bästa möjliga liv kommer födas i en sämre situation, t.ex som en tiggare. Man kan också återfödas som djur. Men de båda religionerna menar att det bästa är att inte alls återfödas.




12. Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.
En som inte har någon religion tänker ofta att det inte finns något liv efter döden och att livet före döden är det enda. Vissa menar att religionerna bara skapar oro för det kommande livet och att det tar lugn och säkerhet från livet på jorden. Man går då och oroar sig för hur det kommande livet ska bli mer än att fokusera på livet på jorden. 


Vissa tänker dock på hur det ska bli efter döden. Inte i det nya livet, men för de som är kvar på jorden.

Sinnelagsetik frågor

2.Tänk dig att någon du känner har blivit utsatt för en kränkning på internet. Argumentera för och emot risken att ett inlägg som du skriver för att försvara din vän också skulle kunna fungera som en björntjänst.

Om en kompis har blivit utsatt så är det ända rätta att på något sätt försvara eller hjälpa till för att förbättra situationen. Det kan man göra genom att stötta personen och hjälpa till eller genom att hjälpa personen med att stå upp för sig själv och säga emot mobbaren.

Skriver jag ett inlägg för att gå emot mobbaren så kanske han slutar. Han inser att det han gjort är fel och när jag berättar konsekvenserna det fått för min kompis så bildas det förhoppningsvis ånger i personen. Han ångrar sig kanske så pass mycket att han ber om ursäkt och tar tillbaka allt det han skrivit. 

Men det kan också leda till att min kompis hamnar i en ännu värre situation. Ifall han tycker det är löjligt att hon inte kan ta striden själv och behöver mig som hjälp kanske han mobbar henne mer för det och ser det som en svag punkt hos henne. Eller blir han irriterad eftersom hon inte hanterar det själv och blir ännu värre mot henne. 

Om man reagerar så märker mobbaren att man bryr sig och blir provocerad, då fortsätter han kanske och blir till och med värre och mer aggressiv. Så om man inte reagerar eller säger emot kanske han slutar eftersom han tror att den utsatta inte bryr sig och det är inte lika kul att mobba henne då.

Då har jag gjort henne en björntjänst. En handling med god avsikter som slutar dåligt.

Det kan också leda till att jag som blandat mig också blir en del av detta och utsatt. Han ser mig också som ett offer och vill vara elak mot mig med. 

4.Vad är det för skillnad mellan att ha ansvar, ta ansvar och få ansvar?

-Att ha ansvar är när du måste ta ansvar för något. Du kan inte dra dig ur det och det är något du måste göra vare sig du vill eller inte. T.ex att gå till skolan. 

-Att ta ansvar är det du gör när du gör rätt för dig eller gör något bra. T.ex om du städar ditt rum så tar du ansvar.

-Att få ansvar är när du blir tilldelad ansvar. Du måste göra något som du blivit tilldelad. T.ex om dina föräldrar ber dig hämta din lillasyster på dagis så har du fått ansvar över din lillasyster och hennes hemkomst från dagis.

5.Ge några exempel på hur sambandet mellan frihet och ansvar har tolkats av olika filosofer och i olika religioner.

Vissa filosofer har sagt att människan faktiskt kan välja mellan rätt och orätt. Om man var påväg att göra något dåligt så kom en röst som sa till dig att det var fel (samvete).

Andra menar på att människan tar ansvar för sitt eget liv. Man är ”dömd till frihet”. Han menade att alla människor hade ett ansvar att välja och att det ända vi inte valt i livet är att födas.

En lite mer modern tänkare menar att det är bra med skuldkänslor eftersom vi då tagit ansvar för våra handlingar. Hon säger att de som utfört krig, folkmord eller andra brott mot mänskligheten är i högsta grad ansvariga för de. De måste också erkänna sin skuld för att de som drabbats ska kunna förstå vad som hänt och kunna gå vidare i livet. Det om är gjort går inte att ändra på men det blir lättare att fortsätta leva ifall man kan få en förklaring om vad som hände och varför.

I religionerna har de tolkat det lite annorlunda.

Inom islam så tror man att att Gud har all makt och något kommer bara hända om Gud tillåter det. Men Gud har ändå gett människan full frihet att välja mellan det onda och det goda. Djävulen kan försöka lura in de goda människorna till det onda.

Människor inom islam har ändå fullt ansvar för sina handlingar och kan inte skylla på att man blivit lurad av djävulen eller liknande. Har man gjort fel är det inte omöjligt att söka förlåtelse.

I judendomen har man en ganska liknande uppfattning. Med kunskapen om livet så följer ansvar: att försöka göra det goda. I grunden är människan god och skapad till Guds avbild. Även här kan man söka förlåtelse om man gjort fel. Men då måste man ta ansvar för det man gjort.

I kristendomen så tolkar man det som att människan är ond. Och att människan bär på en arvsynd, en synd som går mellan generationerna. Enligt detta synsättet så föds människan ond och kan endast bli god genom tro på Guds nåd. Gud förlåter bara på grund av sin godhet, inte för att det finns ånger.

7.De flesta betraktar numera drogberoende och alkoholism som en sjukdom. Trots det menar organisationen AA att det endast är alkoholistens eget ansvar som kan rädda denne. Resonera om organisationens syn på ansvar.

Även om sådana beroende som alkoholism och narkotikaberoende och liknande ofta kommer från ens bakgrund och sådant man inte kan påverka så är det en stor del man själv får ta ansvar för. Det kan vara ens föräldrar som druckit mycket under ens uppväxt och fått en in på de banorna, eller ens tuffa uppväxt där alkoholen var en flykt. Det kan finnas många orsaker till att man börjat dricka för mycket, för ofta. Men det största problemet är att man låtit sig själv göra det. Man måste ta ansvar för sina egna handlingar och inte låta sig själv göra saker man vet är dåliga. Man måste sätta stopp innan det går för långt och få sig själv tillbaka på banan. När man väl är inne i den onda cirkeln är det mycket svårare att sluta än om man gjort det tidigare.

Organisationerna menar att alkoholisterna måste inse att det är deras egna ansvar att ta tag i problemet och att det inte finns någon förutom de själv som kan rädda de. De kan inte förlita sig på att någon annan ska ta sig ur situationen åt de, utan de måste själv ta tag i det och ta sitt ansvar.

8.Vem har störst ansvar för att en vara inte skadar miljö, människor eller djur? Är det företaget som tillverkar varan, affären som säljer den eller konsumenten som köper den? Motivera ditt svar.

Det är inte djurens ansvar utan människans. Eftersom djuren inte är medvetna om problemet vilket människan är. Djuren kan heller inte göra något åt problemet vilket vi människor kan.

Jag tycker att det är företaget som har störst ansvar för det. Självklart så har både affären och konsumenten ansvar också, men inte lika stort.

Företaget ska se till att produkten inte är skadlig för miljö, djur och människor. Det bör de göra eftersom produkten ska produceras och säljas, men inte på köpet förstöra naturen. Det finns sätt att få produkter miljövänliga och snällare mot natur och djur. Företagen ska hitta de metoderna och använda sig av de istället. 

Företaget har alltså makten över att lösa problemet innan det uppstår. Om de producerar miljövänliga produkter så slipper de dåliga sidorna av produktionen hända alls. Men om det är affärerna och konsumenterna som ska ta ansvar så måste de lösa problemet efter det är ett problem och det kan inte på samma sätt förebyggas. De måste då bojkotta produkten för att den ska sluta produceras. Men om företaget hade gjort den miljövänlig från början så hade det inte behövts vara på samma sätt. Vi konsumenter hade inte heller behövt vara lika kritiska när vi handlar och hade haft större förtroende för företagen än vad i har idag.

Jag tycker därför att det är företagets ansvar eftersom de har den största påverkan och har lättare att förminska problemet än affärerna och konsumenterna.

Nätmobbning vs vanlig mobbning

Nätmobbing och mobbing är två olika former av mobbing. De båda bygger på samma grunder. Att kränka och få någon att må sämre pga deras utseende, etnicitet, personlighet, bakgrund osv. 

Mobbing är det som händer i verkligheten. När en eller flera personer går emot en eller flera personer (i de flesta fall en ensam person) och kränker genom nedtryckande kommentarer eller handlingar. De får personen att känna sig och må sämre. 

Det kan hända genom att man slår eller på annat sätt fysiskt skadar, verbal kränkning, härskartekniker eller att man psykiskt skadar och utnyttjar. 

Mobbing i verkligheten händer ofta under en längre period då det är svårt att ta sig ur det ifall man går i samma skola, samma sport eller liknande. Det bildas ofta en ond cirkel där man blir hotad att inte berätta för någon eller göra något tillbaka. 

Mobbing på nätet är lite annorlunda. Där kan man inte fysiskt skada någon eftersom alla inblandade sitter bakom en skärm. Det finns också många härskartekniker som inte går att utföra t.ex att man himlar med ögonen eller lämnar rummet mitt i en mening. 

På nätet sker det oftast en gång i form av en kränkande text, bild eller ett rykte som sprids. Ibland leder det till vidare kränkningar på nätet eller i vanliga livet också, men oftast inte. Oftast är det en engångsföreteelse, men det finns undantag. 

Mobbning i verkligheten är värre än på nätet tycker jag. I verkligheten är man utsatt på många olika plan och det är svårare att ta sig ur än på nätet. På nätet är det lättare att lämna och dra sig ur bara genom att lämna gruppen, stänga av mobilen eller blockera den som utsätter dig för något. I verkligheten måste du ta tag i det på andra sätt som att berätta för någon, utreda det själv med personen eller gå därifrån. Oftast leder detta ändå till att mobbningen upprepas vid nästa tillfälle personerna träffas eller att det blir grövre mobbing. Ifall du berättar för en lärare så blir de som mobbar dig kanske arga och tar i ännu hårdare nästa gång de slår dig eller förnedrar dig ännu mer och inför större grupper vid nästa tillfälle.

På både nätet och i verkligheten kan man lätt känna sig utanför. Det är ofta en start till mobbing, att man är ensam och inte har vänner. Det är dock svårare att se ifall någon är populär eller inte på nätet än i verkligheten. Det är också lättare för vissa att hitta vänner på nätet då det är lättare att hitta personer som är lika dig och vissa tycker det är lättare att skriva med någon man inte känner så bra än att ha en vanlig konversation med den. 

Händer mobbingen i verkligheten vet man i de allra flesta fallen vem det är som gör det och kan lätt hitta mobbarna ifall man vill det. Men på nätet är det mycket lättare att vara anonym och gömma sig bakom skärmen. Det är en av anledningarna till att nätmobbning är så stort. Personer som inte vågar säga saker i verkligheten säger de på nätet istället och slipper då bli ifrågasatta eller få skit för det de sagt. 

Både mobbing och nätmobbning är väldigt fegt och egoistiskt, men jag tycker att nätmobbning är värre. Mobbar man i verkligheten så står man i alla fall för det man tycker och är inte rädd för att säga sin åsikt. Även om den är kränkande och helt fel. På nätet gömmer man sig i de flesta fallen för att man inte står för sin åsikt och inte vågar säga den till personen eller personerna direkt. 

Frågor etik och moral

3.Vad skiljer plikt- och konsekvensetik från varandra?

Pliktetik är den etiken man följer för att följa regler, lagar eller överenskommelser. De handlingar som följer regler är då goda, och de som bryter mot regler är dåliga.

Konsekvensetiken är lite annorlunda. Följer man konsekvensetiken så tänker man inte på om handlingar är bra eller dåliga utan vilka konsekvenser den kan få. Så att begå ett brott kan enligt konsekvensetiken vara till viss del rätt även om det är olagligt.

4.Resonera om hur det kommer sig att man ofta kan svara både ja och nej på frågan om en handling är rätt eller orätt enligt pliktetiken. Ge något eget exempel och motivera ditt svar.

Ibland finns det handlingar som är både dåliga och bra enligt pliktetiken. Då menar man t.ex om man har mördat någon så ska det få konsekvenser, men inte för hårda då det inte ger utökad effekt. 

Om man gör något annat dåligt och ska få sitt ”straff” så kanske straffet på något sätt inte är rätt. T.ex om straffet enligt lag osv är rätt, men enligt oskrivna regler eller normer är fel. T.ex om ett barn betett sig dåligt i skolan så ska man ringa personens föräldrar och berätta det. Men om föräldrarna gör situationen ännu svårare och värre för personen kanske det inte är plikt etiskt rätt ändå, även om man enligt pliktetiken bör ringa personens föräldrar.

6.Använd både plikt- och konsekvensetik och resonera om vad som kan vara rätt och vad som kan vara orätt i följande fall …

a)att behålla pengar som man hittar på marken.

Detta är både rätt och fel. Det kan tyckas vara fel då pengarna egentligen inte tillhör dig och personen som har tappat de hade velat ha tillbaka de. Ändå stoppar du ner de i din ficka och går. Det inte olagligt at ta pengar från marken och man bryter inte mot några regler eller lagar när man gör det. 

Pengarna kommer ändå inte komma tillbaka till rätt ägare om du inte sett vem som tappat de. Isåfall tycker jag att man ska springa efter personen och ge tillbaka pengarna. 

b)att inte tala om var man har varit någonstans för sina föräldrar.

Det är inte rätt att inte berätta det för din förälder. De har ansvar för dig och om något skulle hänt dig skulle de få bära med sig det i resten av livet. De hade kunnat stoppa dig ifall du sa var du skulle och det inte var ett lämpligt ställe. Det hade kunnat förebygga eventuella problem. 

Men du bör ju ändå inte berätta. De kanske gör så att du inte får gå dit och istället får du sitta hemma ensam medan dina kompisar har roligt. Du skulle kanske missa något roligt eller svika någon du lovat att du skulle träffa.

c)att säga till en person att man inte vill träffa honom eller henne.

Jag tycke riste man ska göra det. Det kan göra personen ledsen och hen kanske får dålig självkänsla och tänker att ingen tycker om hen. Dessutom kommer du svika kompisen och hen kommer inte ha någon att vara med. Ni kommer förmodligen förlora er vänskap och du har nu istället en ovän.

Men om du inte säger det så kommer du själv få lida då du inte tycker om att umgås med den här personen. Du hade under den tiden kunnat göra något mycket roliga som du själv hade njutit mer av. 

7.Beskriv ett etiskt dilemma i vardagen och visa hur det kan lösas med hjälp av situationsetik. Använd ordet information i ditt svar.

Ett etiskt dilemma i vardagen är ifall dina föräldrar ber dig hjälpa till med maten, men du måste göra läxor. Hjälper du till med maten så hinner du inte göra läxorna och vice versa. 

Du måste nu göra ett val och prioritera det viktigaste. 

Gör du inte läxorna så kommer du efter i skolan och dina föräldrar och lärare kommer bli sura på dig. Det kan i vissa fall till och med leda till betygsvarning och sänkt betyg. Det kan leda till att man inte tar sig in på den gymnasielinje man tänkt sig.

Det kan också leda till att man måste lägga mer tid på läxor dagen efter och kanske ta tid från något annat viktigt. T.ex träning eller att vara med kompisar.

Missar man en träning kanske man inte får spela nästa match eller blir dåligt tränad inför den och underpresterar. 

Gör man läxorna istället för att laga mat så kommer föräldrarna kanske bli sura och anklaga dig för att du inte hjälper till hemma. Det kan i sin tur få andra konsekvenser som att du får utegångsförbud eller måste hjälpa till mer hemma en annan gång. 

Du behöver dock ha information om hur du ska lösa situationen. Har du information om hur mycket tid din läxläsning ska ta kanske du kan göra upp ett schema som gör att du hinner med båda sakerna. 

Jag tycker att man ska prioritera läxorna eftersom det är viktigare än matlagning och att konsekvenserna är värre ifall du inte gör de än om du inte lagar maten. 

8.Beskriv ett etiskt dilemma där olika värderingar gör det svårt att hitta en lösning. Använd ordet pliktkonflikt i ditt svar.

Ett etiskt dilemma skulle vara ifall du har bestämt att du ska vara med en kompis, men så frågar en annan kompis om du vill va med henne. Hon som frågar tycker du mer om och du har roligare när du är med henne. Dina kompisar tycker inte om varandra, och att ni alla tre ska vara samtidigt är inte ett alternativ. 

Bör du vara med hon som du först bestämt med? Eller hon som du hellre umgås med?

Det är fel att dissa kompisen du först bestämt med nu. Ni hade ju planer och ifall du berättar sanningen för henne blir hon förmodligen ledsen och det är en elak sak att göra.

Men du tycker ju inte om den här kompisen lika mycket och du är hellre med den andra kompisen. Varför ska du utsätta dig för något du inte vill när det finns bättre alternativ. Det är ju roligare att vara med någon du tycker om än någon du inte tycker om och inte gärna umgås med. 

Är du med kompisen du först bestämt med kommer du vara nedstämd och du kommer tänka på hur mycket roligare det hade varit med din andra kompis.

Men är du med den andra kompisen kommer du tänka på hur kompisen du bestämt med först känner sig. Utanför och bortglömd. Du hade själv inte velat vara i den positionen.

Du står nu med två olika värderingar mot varandra och en pliktkonflikt har uppstått. Det är svårt att lösa en sådan konflikt eftersom det står två olika resonemang emot varandra och du vet inte vilken som står högre.

9.Beskriv hur ett samhälle skulle se ut där alla levde efter den gyllene regeln.

Jag tror att det skulle fungera med ett samhälle där alla levde efter den regeln. Det tror jag eftersom jag tror att de allra flesta har samma uppfattning av vad som är okej eller inte. Så jag tror inte att det skulle bli en mer våldsam eller på annat sätt annorlunda miljö. Folk skulle förmodligen också ändra uppfattning så att man började tycka saker inte är okej som man annars tyckt vara okej eller tvärt om.

Självklart kanske det finns undantag med personer som inte riktigt tänker likadant som andra. De kanske accepterar att man slåss, rånar eller på annat sätt gör felaktiga handlingar mot andra. Då de inte tycker det är fel om någon gör så mot de själv. Men de fallen är så få så jag tror inte att det skulle varit ett stort problem. 

10.Varför tror du att den gyllene regeln finns i de flesta av världens religioner? 

För att inte skapa oro, krig eller bråk. Med hjälp av den regeln behandlar folk varandra väl och med respekt. Det är något som man inom religionen vill ha, och religionen ska inte förknippas med våld, brott och annat negativt. 

Man skadar ingen och är hjälpsam mot andra. Det bidrar på många sätt till en bättre och lugnare värld än om alla skulle vara respektlösa och våldsamma mot andra.

Plikt och konsekvens-etik

1. För eller emot strängare straff för mord?

Ja, enligt
konsekvensetiken

Man ska få konsekvenser för ens handlingar och inte komma undan lätt. De som ser hur stränga straffen är blir avskräckta och begår färre brott.

Nej, enligt
konsekvensetiken

Att ha strängare straff leder enligt statistik inte till färre mord. 

Ja, enligt
pliktetiken

Man ska följa de regler som är uppsatta i samhället och gör man inte det ska det få konsekvenser. Mord är det värsta brottet och man ska ha ett hårt straff.

Nej, enligt
pliktetiken

Straffen ska vara snällare så att brottslingarna ska få en chans att förbättra sig. Anledningen till att de sitter i fängelse är för att de ska få stå sitt kast, ångra sig och förbättra sig. Då kan de ta sig ut i samhället igen och göra det bättre.

2. Ska skolans ordningsregler om klotter alltid användas?

Ja, enligt
konsekvensetiken

Klotter kan medföra mycket problem. Att t.ex det ska tvättas bort eller att man måste ersätta något är dyrt och inte värt det. Den som har gjort skadan ska få ta konsekvenserna för sin handling och inte komma undan.

Nej, enligt
konsekvensetiken

Klotter är inte farligt för omgivningen och skadar ingen. Om personen som gjort det redan har det svårt hemma kan konsekvenserna av klottret göra det ännu värre. Hen kanske blir polisanmäld, får skäll av sina föräldrar eller behöver tvätta bort allt klotter. Hans föräldrar kanske inte bara skäller utan även slår, ger utegångsförbud osv.

Ja, enligt
pliktetiken

Ja det ska dem. Regler är utsatta av en anledning och är inte till för att brytas. Det är olagligt att klottra och man kan få betala böter för de skador man gjort. Vad klotter kan medföra är inget positivt och det är inte många som tycker om eller vill ha klotter i vårt samhälle. Hade alla klottrat så hade alla byggnader varit förstörda och det hade inte varit en trevlig miljö.

Nej, enligt
pliktetiken

Nej det ska de inte. Ifall skolans regler om klotter på något sätt kränker eller på annat sätt går emot någon specifikt eller en större grupp så ska de inte följas. Reglerna ska vara lika för alla.

3. Ska man tala om för läraren att någon fuskar på ett prov?

Ja, enligt
konsekvensetiken

Ja det ska man. Personen har inte gjort sig förtjänt av det resultat som hen får på provet. Den har egentligen inte uppnått den nivån och har inte fått med sig någon kunskap från arbetsområdet. Detta kan leda till att man får högre betyg än man verkligen har, tar sig in på en högre gymnasium eller universitetslinje/utbildning än man klarar av och tvingas hoppa av. Det kan leda till att man måste börja om på en annan linje, där man redan ligger efter.

Nej, enligt
konsekvensetiken

Nej det ska man inte. Denna personen har själv gjort valet och det drabbar ingen förutom den själv. 

Om man t.ex själv fuskat eller ska fuska på ett prov så är det inte rätt att tjalla för någon annan. Personen kan bi sur och frustrerad vilket i vissa fall kan leda till att hen slår, skadar, sprider falska rykten eller hämnas på annat sätt den som tjallat.

Ja, enligt
pliktetiken

Ja det ska man. Ingen ska fuska på prov då alla ska bli bedömda på samma sätt och under samma förutsättningar. Ingen ska ha fördelen att sitta med facit i hand och slippa plugga när alla andra behöver göra det. Om läraren vet om att eleven har fuskat så får det konsekvenser. Detta kan i långa loppet bidra till att eleven får bättre betyg än vad hen förtjänar, kommer in på en gymnasielinje som hen inte klarar av och behöver hoppa av eller liknande.

4. Ska man svara ärligt att man tycker att kompisens tröja är ful?

Ja, enligt
konsekvensetiken

Ja, för att personen kan råka illa ut i specifika fall. Har personen en ful tröja som t.ex provocerar någon kan hen råka ut för något. Blir någon provocerad av den kan hen bli slagen osv.

Säger man inte som man tycker så ljuger man och det ska man inte göra. Det kan senare bli emot en när det kommer fram att man ljugit och kopisten kanske blir arg.

Nej, enligt
konsekvensetiken

Personen får ha på sig vilka kläder den vill och det finns ingen som kan bestämma vad den ska ha på sig förutom om kläderna kränker någon eller på annat sätt bryter mot lagen. Om man säger kanske hen blir sur eller irriterad på dig och ni blir ovänner. Det är bättre att dra en vid lögn.

Ja, enligt
pliktetiken

Man ska vara ärlig och vara rak mot personen istället för att gå bakom ryggen vilket kan leda till bråk. Personen vill förmodligen veta om ifall hen har en ful tröja på sig. Det är snällt av mig att berätta det. 

Nej, enligt
pliktetiken

Det är oartigt och elakt. Man ska inte på något sätt kränka eller förnedra en kompis, eller någon annan.

5. Ska de som inte samlat ihop pengar få följa med på tränings­­-

läg­ret nästa sommar?

Ja, enligt
konsekvensetiken

Ja det ska de. Om de inte följer med så kanske de kommer utanför laget och lagkänslan. De utvecklas mindre än de andra i sporten och ligger därav senare back. Alla kanske inte fick sälja för sina föräldrar eller inte lyckades med insamlingen även om de försökte.

Nej, enligt
konsekvensetiken

Om de följer med så kanske någon tycker det är orättvist. De har ju inte bidragit med pengar till resan och får bara ta del av de andras del. Nästa gång de samlar in pengar till träningsläger kanske ingen gör det för alla tänker att de ändå får ta del av de andras pengar sen och det blir inga pengar alls till sist.

Ja, enligt
pliktetiken

Eftersom de tillhör laget och också bör få ta del av pengarna så ska de få följa med. Alla har samma rättigheter men olika förutsättningar.

Nej, enligt
pliktetiken

Nej de ska inte få följa med. De har inte bidragit till resan och ska därför inte få följa med. Bara de som bidragit med pengar ska få nöjet av att åka med.

6. Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?

Ja, enligt
konsekvensetiken

Ja det ska man. Tiggaren kan nu använda pengarna till livsviktiga saker så som mat, kläder, vatten eller bostad. Om man inte ger pengar så riskerar personen livet. Dessutom så behöver du inte pengarna lika mycket och är i samma behov som tiggaren.

Nej, enligt
konsekvensetiken

Nej det ska man inte. Tiggarna går inte att lita på och man vet inte vad de kommer handla för pengarna. Många tiggare handlar alkohol eller cigarreter och inte något så viktigt som mat. Då känns det inte lika nödvändigt att ge sina pengar för att bidra till någon annans cigaretter. Tiggaren kommer ändå inte klara sig på de pengarna du ger.

Ja, enligt
pliktetiken

Ja det ska man. Det är en fin och hjälpsam handling. Ger du pengar till en tiggare bidrar du till något bra och hjälper en människa i nöd. Man ska hjälpa de som har det svårare.

Nej, enligt
pliktetiken

Nej, tiggarna har inte större rätt till pengarna än du har. Det är dessutom dina pengar och du ska i första hand använda de till det du behöver. Det är inget måste och man får avgöra själv om man vill. 

1. Du märker att en av dina klasskamrater fuskar på ett prov. Ska du tala om det för läraren?

Nej det skulle jag förmodligen inte göra. Personen har gjort ett eget val och är den enda som förlorar på det. 

Dessutom är det dålig stil att skvallra då jag egentligen inte bör blanda mig. 

Den enda anledningen att jag skulle berätta är om det på något sätt skulle drabba mig. T.ex om personen skriver av mig och jag sedan får skulden för att ha skrivit av hens prov, eller om hen på något sätt använder sitt betyg/resultat på provet emot mig.

2. En kompis har köpt en ny tröja som du tycker har en ful färg. Ska du svara ärligt eller inte när kompisen frågar vad du tycker om den nya tröjan?

Mitt svar på den frågan beror mycket på vem det är som ställer den. Är det en vanlig kompis som jag inte är jättenära med skulle jag ljuga och säga att den var fin. Men är det min allra bästa kompis som jag delar allt med skulle jag nog vara mer ärlig. Kanske berätta att tröja är fin på henne, men att jag själv inte skulle haft den på mig. Men också att hon får ha vilka kläder hon ville och att hon inte ska bry sig om min åsikt. 

3. Ditt fotbollslag har samlat ihop pengar men alla har inte hjälpt till lika mycket. Ska de som knappt gjort något få följa med på träningslägret i sommar?

Jag tycker inte det. Fotboll eller i mitt fall handboll är en lagsport och det är meningen att man ska göra allt tillsammans. Så jag tycker att om pengarna ska gå jämnt fördelat till alla i laget för träningslägret så är det fel. Men om man själv får betala för träningslägret om man inte tjänat några pengar är okej. Jag tycker inte att de som inte hjälp till med att tjäna pengarna ska få ta del av de. Alla ska hjälpa till och bidra för att senare få ta del. 

4. Du passerar förbi en kvinna som tigger pengar. Du har fem kronor som du inte behöver just nu i din ficka. Ska du ge bort pengarna eller inte?

Nej det skulle jag inte göra. Kvinnan behöver pengarna mer än mig, men det finns nackdelar. 

Jag vet att många tiggare använder pengarna till annat än det som är nödvändigt, t.ex alkohol eller tobak. Det är något jag inte vill bidra till. Självklart gör inte alla tiggare det, men en stor del av de gör det och jag vet inte om jag kan lita på att tiggaren kommer använda pengarna till något bra.

Dessutom finns det fler än en tiggare ute på gatan och jag skulle inte ha råd att ge 5 kr till alla. 

Jag tycker också att det är bättre att försöka skaffa jobb eller en mer långvarigt hållbar situation åt tiggarna. De kan få göra små arbeten i samhället där de tjänar mer pengar än vad de gör när de tigger. Det borde kommunerna eller staten ta tag i. Vi hade också kunnat hjälpa de i hemlandet innan de kom hit för att de skulle slippa flytta ifrån deras familjer och allt de har i hemlandet. Det skulle göra deras liv mycket enklare och det skulle förmodligen tjäna mer pengar än vad de gör här.

Djurens rätt

1. På vilka sätt kan man beskriva frågan om djurens rätt som ett dilemma?

Eftersom frågan ses ur två olika perspektiv. Det finns många som är emot det och inte tycker det är värt att sätta våra liv framför djurens. Inte ens om vi på så sätt kan hitta botemedel till dödliga sjukdomar som länge varit ett stort problem för oss människor. De tycker inte heller att vi ska äta kött alls, även om människan behöver kött för att må bra och att vi har gjort det i flera hundra år. De som tycker annorlunda tycker att djurförsök är okej och att det inte är något fel med djuruppfödning och att äta kött. Det är något vi länge gjort och borde fortsätta med.

Det är mellan de här två parterna som problemet uppstår.

2. Vilka värderingar står mot varandra i frågan om djurens rättigheter?

De som tycker att djuren har lika stort värde som vi människor och de som tycker att vi människor är mer värda. 

3. Hur resonerar de som är för respektive emot djurförsök? Använd plikt- och konsekvens­etiska modeller för att undersöka vilka regler och vilka konsekvenser som de båda sidorna använder. Om du vill ha mer information kan du leta på internet med hjälp av sökord som ”djurrätt” och ”djurförsök”. 

De som är emot djurförsök resonerar på följande sätt. 

De tycker att djurens liv är lika mycket värt som människans liv. Djuren kan själv inte visa sin vilja och säga emot och därför tycker de att det är fel att göra djurförsök och djuruppfödning. 

De tycker att även om vi kan få fram livsviktig medicin genom djurförsök så är det fel då det är på djurens bekostnad. Dessutom så ger inte all forskning användbara resultat och djurens lidande är förgäves. Det är ungefär 990 000 djur som råkar ut för djurförsök varje år i bara Sverige och det tycks vara allt för mycket. 

Om vi ska ha det bra och må bra så ska djuren också ha det så. Djuren ska inte behöva lida och det finns inget rätt med djurförsök enligt deras åsikt. 

En enkel beskrivning av hur de som är emot djurförsök och djuruppfödning vill ha det är att människor och djur ska ha exakt samma värde och djur ska behandlas på samma sätt som vi människor. De ska inte behöva sitta i trånga burar, leva i kassa förhållande, inte få mat, bli testade med giftiga ämnen mm. Gör man det så kan djuren må sämre och till sist kanske alla djuren dör av sjukdomar de fått när de blivit initierade med giftiga ämnen eller bli psykiskt skadade av de dåliga förhållande de tvingats leva i. Djuren är då värdelösa i andra förhållande också och kanske tvingas avlivas. Det är något som ingen vill.

De som är för djurförsök och djuruppfödning resonerar lite annorlunda.

De tycker att vi människor är mer värda än djur och att djuren bör vara ett verktyg för att vi ska hitta ny forskning. Hur mycket de än får lida av det. 

De vill att människan ska utvecklas och få fram ny forskning och har ingen respekt för djuren då de är mindre värda och lägre i näringskedjan. Vi är längst upp i näringskedjan vilket resulterar i att vi bestämmer och att vi kan göra vad vi vill med allt och alla som står under oss i den.

Att vi ska utföra tester på djuren gäller inte bara medicin som kan bli livsavgörande, utan även krämer, smink och annat. All forskning man kan få fram är bra, djuren finns för att hjälpa oss med detta och inget annat.

Att ha djur i bur eller husdjur/sällskapsdjur är inte heller ett problem för de här människorna och då vi är högre i kedjan är det okej för oss att stänga in de i burar eller sätta de i ett hårt spänt koppel.

Om man använder djur i djurförsök och dödar de för att sedan äta de så kanske någon djurart dör ut eller minskar kraftigt. Det är en risk vid t.ex missväxt eller liknande. Eller om djuruppfödningen går snett men köttkonsumtionen inte minskar. Detta kan sluta med att folk som är beroende av kött (protein) tvingas sluta äta det helt. Då kanske de mår dåligt fysiskt och deras kropp får svårt att anpassa sig till inget protein. Det kan drabba kroppen på olika sätt så att immunförsvaret blir sämre och man lättare blir sjuk eller liknande. Blir man sjuk och samtidigt har dåligt immunförsvar kan man dö och det kan få andra förödande konsekvenser. Ett exempel är en jag känner som blev långtidssjuk och kom extremt långt efter i skolan. Hon fick sen spendera hela sitt sommarlov på att komma ikapp. Får man inte ha sommarlov så kan man komma efter med annat t.ex kompisar. Om ens kompisar umgås varje dag utan en kanske de blir tajtare. Sedan passar du inte längre in i gänget och blir kanske utanför eller de trycker ut dig. Blir du utanför så kanske du blir mobbad, vilket kan resultera i depression och självmordstankar. Det kan resultera i självmord. 

Ett scenario är ifall t.ex råttor, som kanske var det bästa djuret för att testa medicin på dör ut helt. Det går då inte längre att testa medicinerna på råttorna för att se hur bra de skulle passa för människor. Ifall en ny sjukdom skulle uppkommit skulle man haft mycket svårare att hitta medicin till den då man redan använt upp råttorna för att testa kosmetika och krämer på. Det skulle vara väldigt onödigt och slöseri med råttliven. 

Konsekvenser detta i sin tur kan få är om många dör är att befolkningen minskas, medellivslängden minskar, barn blir föräldralösa eller liknande. Blir barn föräldralösa behöver det betalas av staten för att sätta de i foster hem. De skulle förmodligen få en sämre uppväxt än de annars hade fått och kanske de blir lägre utbildade eller slutar i en sämre position än de hade gjort med annorlunda förutsättningar. 

Detta kan dock vara positivt på andra hållet då man kanske istället får en större kontroll över antalet djur. Man kan då se till att det inte blir för många eller för få för att det ska kunna gå runt. Blir det för många djur så kanske deras föda tar slut och de dör ut i brist på mat istället. Om det t.ex blir för mycket råttor kanske de tar sig in på olika ställen och vandaliserar. Eller om det blir för mycket hundar så kanske det inte finns tillräckligt med folk för att ta hand om de och det slutar med att de blir gathundar.

De tycker att de som är för djurförsök lika gärna kan vara försökskaniner själva och utsätta sig själva för det som djuren blir utsatta för. Hade det varit så hade resultaten av proven varit mer pålitliga då de utförts på en människa. Men inte ens de som är för djurförsök skulle vilja ersätta djurens plats. 

Hade en människa utsatt sig själv för att vara försökskanin så hade hen förmodligen blivit fysiskt sjuk, psykiskt sjuk eller på annat sätt skadad. Det är det som händer med djuren, och vi människor kanske skulle reagera ännu värre på gifterna och kemikalierna än djuren gjort. Detta kan resultera i att personen dör, släkt och familj blir ledsna kanske t.om deprimerade. De behöver betala för en begravning som kanske är dyrare än de har råd med. Efter det så blir de i ett ekonomiskt krisläge som de inte kan ta sig ur. Det slutar med att de blir i evig skuld i resten av sitt liv. Det kan också resultera i att hen lämnar något viktigt bakom sig i livet, något viktigt som ingen annan kan utföra lika bra. T.ex om hen var en specificerad läkare och bättre än alla andra. Hen lämnar efter sig sjuka personer i sitt område som ingen annan kan rädda med det hade hen klarat.

Det resulterar även i det som död alltid resulterar i. Effekterna av en människa som försökskanin är större än de effekter som kommer om ett detta händer ett djur. 

-Tycker du att det kan vara rätt med djurförsök?

Ja och nej. I de allra flesta fall tycker jag inte det, men i vissa fall kan det vara rätt. Att testa smink, parfymer, krämer osv på djur tycker jag är fel. Djuren lider av det och det är inte rättvist. Hade vi slutat med det idag hade produktionen av sådant fortsätt ändå, Eftersom vi i många år har gjort detta så har vi redan massor med resultat på vilka ämnen som funkar och vilka som inte funkar. Därför om man skulle göra nya produkter idag kan man använda sig av gamla resultat istället för att göra nya djurförsök. Det hade sparat många djurs liv och de djuren som slipper skulle mått mycket bättre än om de använts i försöken. 

Det hade också visat på en mer humanitär och vänlig värld som utvecklats. 

Det hade varit ett steg i rätt riktning, Om man fortsätter med djurförsök, vilket kommer ske tills det blir olagligt så är vi kvar i det hemska tänkandet där vi utnyttjar allt utan att ha en tanke på deras lidande. 

Det finns idag ett par metoder som hade kunnat ersätta en stor del av djurförsöken. Men de kräver också sin forskning. Därför tycker jag att man ska satsa på de områdena i större grad än man gör idag. Det hade kunnat förminska djurförsöken enormt mycket och rädda extremt många djurliv.

I de fall jag tycker att det kan vara rätt är om man med hjälp av djurförsök kan få fram livsavgörande mediciner. T.ex om man kunde hitta botmedel till cancer eller AIDS. Det hade då i min åsikt varit okej att utföra djurförsök då det var en viktig orsak. Hade man fått fram de botemedlens så hade man i långa loppet räddat så många fler människoliv än de få djurliv man kanske tar. Det är egoistiskt tänkande och hemskt att utsätta djuren för det, men i detta fallet tycker jag så.

- Borde vi äta mindre kött och ha minst en vegetarisk dag i 

skolan?

Ja det tycker jag. Det är en bra idé och om alla skulle gjort så hade köttkonsumtionen minskat enormt mycket. Hade 100 personer ätit vegetariskt i endast en dag skulle det motsvara samma sak som vad en vegetarian äter på ungefär 3 månader. Det hade varit bra för djuren som utsätts och miljön. 

Anledningen till att folk väljer att bli vegetarianer är att de vill bidra till detta och inte bidra till djuruppfödning och miljöförstöring. 

Minskar köttkonsumtionen så minskar köttindustrin. Det är då förre kor, grisar, höns osv som behöver sätta livet till för att tillfredsställa människan. 

Dessutom så mår inte miljön bra av detta. Det är precis som alla andra varor i affären. Du bör inte köpa något som inte är närproducerat då de varor har bidragit till massor med utsläpp. Det mesta köttet är så. Men köper färre kött så behöver inte lika mycket transporter föras till affärerna och bidra till växthuseffekten. 

Detta skulle bidra till en bättre värld, färre skulle behöva lida av översvämningar när isarna smälter, färre isbjörnar osv. 

Köper du kött så bidrar du till en sämre värld för både djuren, men också människorna och miljön. 

Gör man en lista med bra och dåliga saker med kött så väger förmodligen den med dåliga mycket tyngre.

- Borde uppfödning av djur som används till pälsar förbjudas?

Ja det borde den. Det är precis lika dåligt som att föda upp djur till något annat, t.ex kött eller djurförsök. Djuren bör inte bli födda för att leva ett skitliv instängda i burar och  sedan dödade för att bli till kläder. Kläderna går senare till hjärtlösa människor som går runt och bär på ett dött djur. Det är respektlöst mot djuret och det är inte många som tycker det är trevligt. 

Hade man förbjudit detta så hade de som fortfarande vill bära päls köpa fake päls. Det är inte lika exklusivt, men borde fungera. Djuren skulle slippa leva ett hemskt liv i en bur och istället få leva ett bra liv i det vilda. Det borde även vara emot lagen att föda upp och döda djur för människans vinning. Det är som sagt att i min åsikt okej om det är i ett viktigare syfte. T.ex om man kan hitta botemedel till sjukdomar eller på annat sätt göra revolutionerande upptäckter. Men det är inte okej att föda upp och döda djur för att människor ska kunna bära de. Det ända de människorna vinner på det är möjligtvis status eller materiell lycka, vilket inte är en tillräckligt bra anledning.