Dygdetik

1. Vad betyder ordet dygd och vad skiljer dygdetiken från de andra etiska modellerna?
Dygd är en synonym för orden duktig och att duga. Alltså betyder dygdetik ungefär hur man ska vara duktig och alltid göra rätt. Vissa menar på att man ska intressera sig för vad som menas med en god människa. 


7. Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter.
Identitet är det ordet som sammanfattar allt det vi är. Inte bara utsidan, insidan, åsikter, sexuell läggning eller socialt liv. Utan allt tillsammans. 
Ingen är exakt likadan som någon annan, i hela världen. Det beror på att alla har olika identiteter. Alla tycker om olika saker, ser olika ut och har olika värderingar. Men att man kan ha många olika identiteter betyder att man har många olika sidor av sig själv.
Att man kan tyckas ha flera identiteter beror på att man kan se sig själv på flera sätt och ha flera olika sidor. Man kan t.ex vara en person och visa en sida när man är med sina kompisar, en när man är i skolan och en helt annan när man är hemma med familjen. Då anpassar man sig till omgivningen, men det finns också de som inte anpassar sig och gör exakt som de vill utan att bry sig om andras åsikter. Det finns hur många olika identiteter som helst och en person kan vara fler av de.


Det finns anledningar till att vi människor gör som vi gör och beter oss som vi gör. Det finns alltså många olika anledningar till att jag är som jag är. 
Från grund och botten har mina föräldrar påverkat mig, de har lärt mig en stor del av allt jag vet och hur jag ska göra olika saker. 


Så länge jag har haft vänner har jag också blivit påverkad av dem, de har fått mig att göra saker som de har gjort, och har fått mig att vilja se ut och uppföra mig som dem. Utan att jag ens tänkt på det. Det är för många en naturlig instinkt att vilja passa in och vara en i mängden. Trots det är alla olika på många sätt. Har alla mina kompisar t.ex på sig röda tröjor så vill jag inte ha en blå tröja, eftersom jag då inte längre är en i mängden. Självklart vill jag inte vara som alla andra utan vara mig själv, och det vill nog de allra flesta, men ändå blir jag och alla andra påverkade till att vara som andra. Det är nästan omöjligt att avstå.


Jag har nu under senaste perioden också blivit mycket påverkad av sociala medier och samhället. Jag följer många bloggare och andra lite större profiler på nätet. Jag kommer ofta på mig själv att jag blir lite avundsjuk eller önskar att jag såg likadan ut som dem eller att jag fick uppleva samma saker som dem får.


Jag känner som tur är inte att jag vill vara som någon annan. Jag vet att jag redan är det, klär mig och beter mig likadant som min omgivning. Men jag gör det inte med avsikt och försöker inte vara någon jag inte är. Jag är äkta och genuin utan att behöva spela ett socialt spel för att passa in. Ifall någon inte tycker om mig så tänker jag inte ändra på mig för den personens skull, utan gör som jag själv vill. Det är skönt att veta att jag har en egen vilja och inte är allt för lättpåverkad som många är i dagsläget. 
Det finns de som inte har någon egen vilja utan bara följer efter andra, ungefär som ett flockdjur. De vågar inte stå för vad de tycker eller vad de har på sig och skulle aldrig våga stå ut. Jag vill inte vara så och hoppas inte att det är så folk ser mig.


Alla blir dock inte lika påverkade av folk runtom och samhället. De är bättre på att stå emot.


8. Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.
-Den allra ”vanligaste” sexuella läggningen är hetero och det är när en person dras till någon av det motsatta könet. Man har ingen sexuell attraktion av någon med samma kön som en själv.
-Sedan finns det homosexualitet, det innebär att man endast är attraherad av de personer som har samma kön som en själv och inte de med motsatt. 
-Bisexualitet är när man kan bli attraherad av personer från båda könen och inte bara ett. Man kan säga att det är hetero- och homosexualitet tillsammans. 
-När man inte är över huvud taget sexuellt attraherad så kallas man asexuell. Man är då inte attraherad till något kön eller någon sexuell aktivitet alls. 
-Transpersoner är någon som gillar att uppträda som något av motsatt kön, i de flesta fallen är det män som klär ut sig till kvinnor men det finns specifika fall där det är tvärt om. Transpersoner kan vara både homo, bi, hetero eller asexuella. 
-De som är queer vill inte associera sig med någon av de olika sexuella identiteterna och ifrågasätter de normer som finns.
Alltså finns det ett par olika sexuella läggningar. Heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet, asexuell, transsexuell och queer.


9. Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?
Judendomen- I Tanakh så står det att det enda sättet att besvara Guds kärlek är att vara snäll mot medmänniskorna. Det är t.om viktigare än att offra i Jerusalems tempel.


Islam- Omsorgen om fattiga, sjuka och de behövande är en religiös plikt och det står tydligt i Koranen att detta är vad Gud vill. 
Enligt Koranen får man inte ha sex innan äktenskap. Man tycker dock inte att sex är något man ska avstå från i äktenskapet och det finns gamla traditioner som uppmanar till det.


Islam/judendomen-  Att ingå äktenskap och skaffa barn är något som ofta ses som en plikt. Imamer och rabbiner är i allmänhet gifta. 
Samkönade äktenskap är inte accepterat av alla muslimer. Vissa ser det som något negativt och säger att Gud inte tillåter det. Medan vissa säger att det inte är individen som valt att vara homosexuell utan att det är Guds vilja.


Kristendomen- En del av de första kristna uppfattade alla former av sexualitet som ågot man skulle avstå från. Man såg levt å jorden som tillfälligt och svalde istället att fokusera på livet som kom efter. Därför var sex bara slöseri med tid och tjänade inget till. 
Under Medeltiden var det många som anslöt sig till munk. eller nunneordnar. Och den katolske kyrkans ledare bestämde att alla präster skulle leva i celibat.
Ibland får den negativa synen på sex som finns inom kristendomen stöd bland judar och muslimer. 


Man kan då tro att de heliga skrifter inom religionerna visar tydligt vad som är rätt och fel när det kommer till sexualitet inom religionerna. Men sanningen är att det är svårt att tolka och de flesta tolkar det annorlunda. vad som är rätt för en kan vara fel för en annan, trots att de tillhör samma religion.


I den forntida samhällena så dyrkade man fruktbarhetsgudarna. Sexualitet var viktigt i de religiösa ceremonierna för att hedra gudarna. Det hände även att deltagarna hade samlag med varandra för att hedra gudarna. Både Frej och Freja blev förmodligen fylkade på så vis. 


I andra forntida religioner, i bl.a Egypten och Mesopotamien så firade präster och prästinnor årligen ”hieros gamos”. Ett heligt bröllop där prästen föreställde en manlig gud och prästinnan en kvinnlig.


I antika religioner skulle man istället avstå från sex. Det hände i vissa religioner att prästerna kastrerade sig själva som ett offer till gudinnan. Den religionen kallades Kybele och blev en av romarrikets främsta.


Idag har man en helt annan bild på det och det ses nu av många kristna som något positivt. Det ses som en gåva från Gud, en källa till glädje och något som för samman människor. 
Man har en ny syn på frågor som rör skilsmässor, preventivmedel, onani, aborter oh homosexualitet.


Att sådana uppfattningar förändras över tid beror på att det händer nya saker och att samhället förändras. Att t.ex biskopen för några år sedan var homosexuell fick nog många kristna att ändra uppfattning och bli lite mer accepterande. Även när utvecklingen utanför religionerna går fram så tvingas religionerna hänga med i utvecklingen. När Pride spred sig över världen så blev de flesta mer accepterande och så gällde kanske även religionerna. 


10. Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast. Motivera ditt val.


Engagemang- Intresse, inlevelse, att brinna för något.
När man har engagemang eller är engagerad så har man stort intresse och passion för något och man brinner för att göra det. Man lägger mycket tid på det och tycker det är roligt. T.ex om man är engagerad i skolan så gör man sitt bästa och visar alltid framfötterna. Man lägger ner mycket tid på det och kämpar för att utvecklas.


Humanitet- Mänsklighet, medkänsla, förståelse
Humanitet är när man ”lider med någon” eller på annat sätt stöttar och visar empati för något. T.ex om en flykting kommer till Sverige och har det svårt så är det humanitärt att du hjälper och stöttar personen för att underlätta för den.


Solidaritet- Lojalitet, kamratlighet, gemenskap
Solidaritet är när man som grupp tar ansvar och gör det bästa för något. T.ex om en person är mobbad och flera personer har uppmärksammat det så kanske de går emot mobbaren tillsammans och säger att det inte är okej. 


Filantropi- Människokärlek, osjälviskt, välgörenhet
Filantropi kan också förklaras ungefär som välgörenhet. Att utan motprestation göra något bra för andra och hjälpa till. T.ex att samla in pengar till flyktingar eller att laga mat till tiggare som inte har råd att köpa det själv.


Altruism- Människokärlek, osjälviskhet
Detta är ungefär samma som föregående. Att hjälpa andra utan at kräva någon motprestation. Alltså att göra en god handling utn att kräva något tillbaka.


Sympati- Medkänsla, förlåtelse
Sympati är när man tycker synd om någon och känner en känslomässig samhörighet med denna. Det innebär ofta att man lider med någon annan och är ledsen för denna personen.
T.ex om någon blivit sjuk och inte kan följa med på något roligt så kan man känna sympati för personen.


Empati- Medkänsla, inlevelse, deltagande
Empati och sympati är släkt, men betyder inte riktigt samma sak. Apati är när man förstår personen och kan känna igen sig i situationen. Man behöver inte tycka synd om personen men ändå känna igen sig. T.ex så kan en psykolog känna empati med en brottsling då han känner igen sig, inte för att han tycker synd om brottslingen.


11. Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.
Inom alla religioner så tror man på liv efter döden, men hur det livet kommer se ut skiljer sig från i religionerna. 


I en gammal egyptisk myt så berättas det hur gudinnan Isis lyckas väcka sin mördade make Osiris för en natt. Under natten yrkas Isis bli gravid och föder sedan sonen Horus. Horus blir en ny farao i Egypten och Osiris blir härskare i de dödas rike.
Det fanns då de som hoppades på ett evigt liv. Många trodde att man kom till dödsrikets domstol och den som hade varit god fick leva i all evighet i Osiris dödsrike, medan den som varit ond slukades av det hemska monstret Ammut.


Kristna och muslimer föreställer sig däremot ett evigt liv i ett underbart himmelrike, även kallat paradiset. Men på domens dag kan det också sluta med att man får ett evigt straff om de levt på fel sätt. 
Inom judendomen vet man inte säkert vad som händer efter döden. Det är bara Gud som kan veta vad som händer.


Hinduister och buddhister talar om reinkarnation. Det betyder att man återföds i en ny kropp i sitt nästa liv. Det finns inom hinduismen ett system för detta. Den som levt ett gott liv kommer att återfödas som en bättre människa men den som inte levt det bästa möjliga liv kommer födas i en sämre situation, t.ex som en tiggare. Man kan också återfödas som djur. Men de båda religionerna menar att det bästa är att inte alls återfödas.




12. Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.
En som inte har någon religion tänker ofta att det inte finns något liv efter döden och att livet före döden är det enda. Vissa menar att religionerna bara skapar oro för det kommande livet och att det tar lugn och säkerhet från livet på jorden. Man går då och oroar sig för hur det kommande livet ska bli mer än att fokusera på livet på jorden. 


Vissa tänker dock på hur det ska bli efter döden. Inte i det nya livet, men för de som är kvar på jorden.