Matsmältning

En text om matsmältning skriven i 7an.

Matsmältningssystemet

Matsmältning handlar om att bryta ner maten i mindre och mindre delar så att näringsämnen kan tas upp och användas av kroppen till energi samt näring till cellerna. Under åkturen genom kroppen så blandas maten med matsmältningsenzymer och magsaft som hjälper till att bryta ner delarna. 

Matsmältningssystemet absorberar många av näringsämnena vi får i oss, men inte fibrer. Människokroppen kan i princip inte bryta ner fibrer, och då blir fibrer istället en bra bärare ut ur kroppen. Därför är fibrer oerhört viktigt för den som har lätt för att få förstoppning, fibrerna måste kombineras med mycket vätska för att förhindra förstoppning.

Det finns näringsämnen som bryts ner i matsmältningssystemet. Några av dem är proteiner, fetter, vitaminer och kolhydrater.

Matsmältningsenzymer produceras naturligt av körtlar vid olika ställen i matsmältningssystemet. De gör det möjligt för kroppen att bryta ner maten i så små bitar som möjligt. Körtlarna finns i munnen, magslemhinnan och tunntarmen.

Munnen

Det första som händer är att du börjar tugga maten och den blandas med saliv och bryts ner i mindre bitar. När du tuggar din mat frisätts amylas i munnen. Amylas är ett enzym som bryter ner kolhydratrika livsmedel som bröd, pasta, ris, potatis, frukt och grönsaker. Ju mer du tuggar, desto sötare smakar maten i munnen. Stärkelsen bryts ner till mer finfördelade sockerarter. Amylaset sänder även signaler till resten av matsmältningsapparaten att förbereda sig för att mat kommer.

Magsäcken

När bitarna är tillräckligt små så fortsätter maten ner genom matstrupen. Maten kommer sedan ner i magsäcken och den börjar då producera mycket magsyra där saltsyra är en viktig ingrediens. Saltsyran gör att vi kan bryta ner proteinrik mat som kött, fisk, ägg och mjölk. Saltsyran skyddar också mot bakterier, virus och parasiter, som du får i dig varje dag via mat och vatten och är viktig för järnupptaget. Saltsyran stimulerar även utsöndringen av ett ämne som är nödvändig för upptaget av vitamin B12 och folsyra från maten du äter. Det ska vara en sur miljö i magsäcken. 

Tunn- och tjocktarmen

Där blandas maten med vätska och magsafter innan allt långsamt går vidare till tunntarmen. Där blandas vätskor från bukspottskörteln, levern och tunntarmen när maten passerar på sin väg mot tjocktarmen. 

Bukspottskörteln

Saltsyran stimulerar i sin tur bukspottkörteln att utsöndra matsmältningsenzymer. Enzymerna gör att maten bokstavligen smälter. Maten tas då lättare upp genom tunntarmens slemhinna när den kommer dit. Bukspottskörteln utsöndrar också bikarbonat, som gör att maten blir mer basisk när den kommer ner i tolvfingertarm och tunntarm.

Frukt, grönsaker, bär, nötter och frön är naturligt enzym rika. Enzymerna i livsmedlen du äter, aktiveras bland annat när du tuggar maten. Men om du först hettar upp maten innan du äter den, går många enzymer förlorade då de är värmekänsliga. I stället kommer då kroppen, att använda sig av sina egna enzymer i större utsträckning. Bland annat lånar kroppen enzymer från de vita blodkropparna, vilket på sikt kan påverka immunförsvaret negativt.

Gallan

Saltsyran stimulerar också gallblåsan till att släppa ut gallvätska för att du ska kunna ta hand om fett på ett bra sätt. Gallämnena är basiska och bidrar därför till att maten blir mer basisk när den kommer ner i tunntarmen. Fettet från maten bryts ned i kroppen med hjälp av galla, enzymer och näringsämnen till olika sorters fettsyror.

Fettsyrorna ligger till grund för kroppens bildande av kolesterol (blodfettsvärde), som i sin tur utgör basen för produktionen av många hormoner. Alla cellmembran runt varenda cell i kroppen består till stor del av fett, liksom hjärnan. Magsäckens, gallans och bukspottkörtelns funktion är därför viktig för hela din kropps välbefinnande.

Tarmen
När maten kommer ner i tunntarmen ska den vara väl smält och basisk. För att den ska kunna bli det, krävs det att det är tillräckligt surt i magsäcken och att galla och bukspottkörtel fungerat tillfredsställande. I tunntarmen sker också det mesta näringsupptaget. 

I matsmältningskanalen finns ca 500 olika stammar av bakterier. Bakterierna konkurrerar och kommunicerar med varandra och du ska ha mycket av vissa stammar och bara lite av andra. Bakteriefloran anpassar sig bland annat efter maten du äter, din sinnesstämning och hur bra du smälter maten. En människa består till minst 80 % av bakterier, om man räknar antalet celler i kroppen. En bakterieflora i tarmen som är i balans hjälper oss att smälta maten ytterligare, avgiftar toxiner, samt producerar alla B-vitaminer och vitamin K2. Tarmfloran utgör också indirekt upp till 80 % av immunförsvaret eftersom de vita blodkropparna. Tarmens slemhinna är beroende av en balanserad tarmflora för att bli lagom genomsläpplig.

Slemhinnan ska släppa igenom näringsämnen, men hindra tarmbakterier, svamp, osmält mat och slaggprodukter från att komma ut i blodbanan och är en viktig del i kroppens kontakt med yttervärlden. Slemhinnorna i munnen, matstrupen, näsan, tarmen, slidan och ögonen har ungefär samma näringsbehov som hud, hår och naglar. Tarmens slemhinna är din inre hud. Därför kan hud, hår och naglar ofta avspegla hur det står till med mage och tarm. 

I tunntarmen absorberas merparten av näringsämnena. Sedan är det dags för tjocktarmen att avsluta jobbet, att ta bort överflödigt vatten och skapa avföring som ändtarmen kan ta emot och smidigt och bekvämt kan stöta ut ur kroppen. När allt inte fungerar som det ska kan du drabbas av förstoppning eller diarré. Det kan ofta försvinna om man  t ex. ändrar sin livsstil, sin kost, eller genom läkemedel t.ex laxermedel och stoppande medicin. 

Tarmbakteriefloran styr i viss mån avföringens konsistens och frekvens. Från det att du äter, tills du går och bajsar, ska det gå mellan 18-24 timmar. Det innebär att du bör gå på toaletten lika ofta som du äter mat. Oftast handlar det om 3 gånger, utspritt under dagens lopp. Att barn blir bajsnödiga vid matbordet, är en frisk reaktion och tecken på att deras tarmsystem fungerar och ska därför inte stoppas. Det finns något som kallas för den gastrokoliska reflexen som utlöser detta.

Sköldkörteln

Sköldkörteln är med och styr omfattningen av tarmens rörelser. Sköldkörtel aktiviteten påverkas av flera faktorer, bland annat av maten du äter, dagsljus, fysisk aktivitet, kortisolnivåerna och vilken sinnesstämning du har. Den aktiveras mer vid stress, men även när du känner dig inspirerad, glad och lycklig. Vid vila eller under återhämtningsfaser efter stark eller långvarig stress, minskar hormonaktiviteten.

Vi äter femtio ton mat under vår livstid!

Näringsupptag

Kolhydrater

Matsmältningsenzymerna börjar hela processen med att bryta ner kolhydraterna som sedan tas upp när de har förvandlats till glukos i tunntarmen. Detta används för att ge kroppen energi.

Proteiner

Matsmältningsenzymerna i magen börjar bryta ner proteinerna. Det avslutas sedan i tunntarmarna, där proteinet omvandlas till aminosyra. Det används bland annat till att reparera kroppsvävnad.

Fetter

Magsafter som producerats i levern börjar tillsammans med galla från gallblåsan att bryta ner fettet. Matsmältningsenzymer i tarmarna bryter sedan ner fettet ytterligare i fettsyror och kolesterol. Fettet absorberas sedan och flyttas till olika områden i kroppen.

Vitaminer

Vitaminer absorberas i tunntarmen och transporteras till levern eller lagras i vävnaderna.

Cellandning

Cellandning/förbränning är en av de viktigaste kemiska reaktionerna i kroppen eftersom den ger cellen energi

Kroppens celler behöver energi för att kunna fungera och våra muskler behöver energi för att kunna arbeta. Cellandningen är den dominerande delen av ämnesomsättningen i människoceller.

Cellerna behöver hela tiden ny energi, mat, för att arbeta, växa och dela sig. För att få energi måste vi äta växter eller andra djur. När energin i maten ska användas i cellerna går det till på precis samma sätt hos både djur och växter - energi frigörs genom förbränning. För att cellandning skall fungera krävs det  syre och bränsle. Vi andas in syre och andas ut koldioxid, cellens bränsle är glykos och det får vi i oss via maten. 

Cellandning är fotosyntesen baklänges..

Koldioxiden som tillverkats vid cellandningen och som vi andas ut, är samma koldioxid som växterna en gång fångat in och bildat glykos av. Cellerna använder energi vid allt arbete, även när kroppen är i vila. När du anstränger dig behöver dina muskler syre och druvsocker.  Cellandningen sker i cellens mitokondrier - kraftverken.