Växthuseffekten
Atmosfären som ligger runt jordklotet kan liknas vid ett växthus. Glaset i växthuset släpper igenom solstrålningen, men hindrar värmen från att komma ut igen. Med samma princip släpper atmosfären igenom solens strålar så att jorden kan värmas upp.
Växthuseffekten är nödvändig för liv på jorden. När värmen är påväg upp och ut i rymden igen så stoppas den av växthusgaser. De naturliga växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. De gaserna skapar tillsammans ett skikt innan atmosfären som gör att värmen inte lämnar jorden allt för snabbt och liv kan finnas på jorden.
Problemet som uppstått i samband med detta och orsakerna till att det blivit som det blivit, också kallat växthuseffekten, är att vi människor släppt ut alldeles för mycket växthusgaser som förhindrar värmen från att lämna jorden. Vi människor förbränner extremt mycket fossila bränsle, t.ex i bilar och på fabriker/industrier, som sedan kommer ut som koldioxid och gör att den naturliga växthuseffekten rubbas.
Andra vanliga användningsområden för förbränning av fossila bränslen är vid uppvärmning av hus, kraftverk och vid produktion av elström.
Den förhöjda halten av koldioxid innebär en förändring av temperaturen på jorden och därav en förändring av den globala miljön, följderna är svåra att förutsäga. Vad man vet är att det förändrar jordens klimat och bidrar till fler naturkatastrofer.
Oväder som orkaner kommer att öka i antal och styrka, vilket i sin tur kommer leda till fler bostadslösa och dödsfall. Detta då orkaner och liknande naturkatastrofer förstör många människors hem, samt natur. I många fall där detta hänt i fattiga länder runt om i världen har många senare avlidit. Detta på grund av sjukdomar som spridits genom den dåliga hygienen på de områden där extremt många människor tvingas bo i brist på bostad, likt flyktingläger. Det kostar även extremt mycket pengar att reparera hela städer och bygga upp nya bostäder, vilket i sin tur kan leda till en sämre ekonomi i de utsatta länderna. Det kan i sin tur kan leda till problem som har med ett land i ekonomisk kris att göra, bl.a färre arbetstillfällen vilket leder till högre arbetslöshet, sämre utbildning och liknande.
Havets yta har redan och kommer öka ytterligare på grund av att många glaciärer smälter. Detta leder i sin tur till att lågt liggande länder, nära havet kan översvämmas och försvinna. Detta gäller bl.a Bangladesh och Maldiverna. Händer detta kommer det leda till att människorna som bor på de platserna tvingas flytta och det kan bli för mycket folk på andra ställen. För mycket människor på samma platser kan leda till bostadsbrist, svalt och sjukdomar, likt det tidigare exemplet.
För att kunna förhindra att klimatet ska förändras så pass mycket så krävs en snabb och omfattande förändring av människor i hela världen.
Redan för 19 år sedan samlades världens ledare för ett möte där det samtalades om att minska utsläppen. Man kom då överens om att minska sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser så att de gemensamma utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser så att de gemensamma utsläppen skulle vara 5% mindre 2012 än de var 1990.
År 2015 hölls ett nytt klimatmöte i Paris med nästan alla världens ledare på plats. Man lyckades där komma överens om att jordens uppvärmning ska hållas under två grader och man ska försöka klara en uppvärmning på endast 1,5 grader jämfört med tiden före industrialiseringen. Och att rika länder ska bidra med 100 miljarder dollar årligen för att hjälpa fattiga länder i deras klimatarbete.
Dessutom har man i många länder börjat i mindre skalor arbeta för att människor ska vara mer miljövänliga. T.ex arbetar man på elbilar, man har infört mer arbete om miljöproblem och liknande i skolor så att barn och ungdomar tidigt lär sig var som är bra och inte bra för klimatet för att förhoppningsvis göra kloka val senare.
Ozonhål i atmosfären
Ett ozonhål är, precis som det låter, ett hål i ozonlagret. Hålet uppstår när ozonlagret i jordens atmosfär har ett underskott av gasen ozon och en förtunning i lagret sker.
Det människan har gjort för att bidra till ozonlagrets nedbrytning är att släppa ut gaser som klorfluorkarboner (CFC), freoner och andra ozonnedbrytande gaser. Tidigare användes freoner bl.a som drivgas i sprayburkar och som kylämne i kylskåp. Gasen är dock förbjuden i Sverige och många andra länder idag.
Detta har gjort att det bildats hål i ozonlagret. Det sker när ozonförstörande gaser tar sig upp till ozonskiktet och bryter ner ozonskiktet, en enda kloratom kan bryta ner mer än 100 000 ozonmolekyler innan den lämnar ozonskiktet i stratosfären.
Ozonskiktet ligger på ungefär 2 mil ö.h och fungerar ungefär på samma sätt som ett par solglasögon eller solkräm.
Ozonskiktet är livsviktigt för djur, växter och människor. Hade inte ozonlagret existerat så hade det troligen inte kunnat leva några växter eller djur på land då UV-strålningen är för stark för djur och människor utan ozonlagret, i havet är de dock skyddade av vattnet, som också fungerar lite som solglasögon.
Detta beror på att ozonskiktet filtrerar bort mycket av den skadliga UV-strålningen (ultravioletta strålningen)som kommer från solen. En del av UV-strålningen tar sig igenom skiktet och det är den strålningen vi blir solbrända av. Att kroppen blir brun är egentligen en försvarshandling mot UV-strålningen. Ökar UV-strålningen får kroppen svårare att försvara sig och risken för bl.a hudcancer ökar, vilket redan de senaste åren har visat sig tydligt.
Alltså kan hål i ozonlagret bidra till en sämre variation i växt och djurliv, eller om det går för långt inget liv ovanför vattenytan alls, samt en ökad risk för sjukdomar för människor.
Som tidigare nämnt har flera länder, inklusive Sverige förbjudit freoner, vilket har visat resultat och bidragit till att ozonskiktet börjat reparera sig. Dessutom har man spridit mer kunskap i ämnet vilket lett till bättre val av produkter från konsumenternas sida, alltså användning av produkter som inte innehåller ozonnedbrytande ämnen.
Man har även haft ideér om att skicka upp ozonbildande apparater med ballonger till stratosfären då det faktiskt är möjligt att producera nytt ozon. Förmodligen skulle metoderna dock orsaka mer elände än vad existensen av dagens ozonhål gör. Därför har man istället valt att hålla sig till den simpla lösningen där ozonskiktet får ta tid på sig för att på egen hand reparera skadorna.
Försurning av sjöar, skog och mark
Försurning innebär att sura ämnen tillförs till marker och vattendrag i högre takt än de bortförs och därmed höjer koncentrationen av vätejoner. Surheten i t.ex vattnet eller marken stiger och pH-värdet sjunker. Den största anledningen till detta i Sverige är förbränning av fossila bränslen. De främsta luftföroreningarna som påverkar miljön i denna frågan är Svaveldioxid och kväveoxider. Svaveldioxidutsläpp kommer från förbränning av svavelhaltiga bränslen såsom stenkol och eldningsolja mm. Kväveoxider kommer från all slags förbränning, det vanligaste är biltrafiken och sjöfarten.
Det som sker är att vi släpper ut fossila bränslen i luften, och på så sätt förorenar vi luft och i sin tur regnvatten.
Gaserna sprids med hjälp av vinden och är därför utspridda över stora ytor, där de senare tar sig tillbaka till jorden i form av sur nederbörd.
Både skogar, sjöar och hav påverkas av det sura regnvatnet. Utav sjöarna är det de näringsfattiga sjöarna som drabbas värst. Det beror på att de näringsrika sjöarna brukar innehålla kalk som förhindrar att sjöarna försuras.
Många djur i sjöarna dör ut när vattnets pH-värde sjunker för mycket. Bland de finns mört, lax, öring, gädda, ål snäckor och kräftor. Detta kan leda till att fler fiskar dör ut eller blir utrotningshotade i de svenska sjöarna och haven, vilket i sin tur leder till att vi får sluta fiska upp och äta de. Detta i sin tur leder förmodligen till att vi börjar äta mer kött och att vi tvingas föda upp fler kor och grisar. Fler kor leder till större koldioxidutsläpp och att växthuseffekten förstärks.
Andra följder av försurning i sjöar är att vattnet kan se väldigt rent och klart ut som följd på att sjöns plankton har dött ut. Plankton utgör basen för näringskedjan i haven, som föda för åde sjurplankton och större djur. Djurplankton är i sin tur basen för mindre djur som kräftdjur och småfisk, som i sin tur är basen för ännu större djur osv. Detta betyder att en utrotning av plankton kan rubba hela sjöns näringspyramidsystem. Ifall de som äter plankton inte har någon föda dör de, vilket leder till att de som skulle äta de inte heller har någon föda och att de också dör, och så fortsätter det.
En annan följd är följande, den blandning av delar från döda djur och växter som samlas på botten kallas gyttja. Gyttjan blir mat åt bakterier och andra nedbrytare. När en sjö försuras dör många av bakterierna och lagret av gyttja växer. Detta leder till att sjöarna fylls av gyttja och det gör det svårare för de fiskar och andra djur som bor där att ta sig runt.
Även skogen påverkas negativt av försurning av regnet.
Växter behöver närsalter som de tar upp tillsammans med vatten från marken. Närsalterna i marken sitter löst bundna till korn av jords eller lera i jordmånen. Om vattnet i marken har onormalt lågt pH-värde kan närsalter tvättas ur jordmånen. Då kan närsalterna hamna djupt ner i marken där rötterna till växterna inte når de. En följd på detta är att växterna inte har samma möjlighet att växa. Detta kan innebära att många växter dör ut och inga nya bildas, t.ex är arter som lavar oerhört känsliga för föroreningar. Om detta problemet expanderar för mycket kan det leda till att skogarna börjar tömmas på växter, vilket kan vara negativt för de djur som lever på skogens växter. Dessutom är träd och växter väldigt viktigt för att nytt syre ska bildas, och om för många svenska skogar drabbas kan det bli ett problem ur den synvinkeln.
Dessutom skadar det försurade regnet trädens barr och löv. Barrträden drabbas värst då de tar emot föroreningarna under hela året, medan lövträden varje år får nya löv. Återigen finns det inget positivt med att växter försvinner och förstörs, och vi borde istället kämpa för att bevara naturen för djurens och vårar egna bästa.
Då orsakerna till detta problemet stämmer överens med orsakerna till växthuseffekten så är lösningen i princip likadan som den man använder sig av för att lösa problemet med växthuseffekten.
Däribland miljömöten med de största ledarna som tillsammans försöker förändra världen, varje land ska ta sitt egna ansvar, man producerar fler elbilar och försöker på andra sätt skapa mer miljövänliga vardagsmedel samt en ökad kunskap om problemen för att människor ska fatta bättre beslut.
När det kommer till svaveloxid vidtog man däremot åtgärder redan på 60-talets slut genom att försöka förminska utsläppen med hjälp av olika metoder. Dock insåg man senare att vindarna gjorde att även andra länders utsläpp drabbade Sverige. Då kom man på att man kunde lindra symptomen genom storskalig kalkning i sjöar och vattendrag. Detta menar att man lägger ner ett ämne som jämnar ut surheten och det låga pH-värdet i vattnet så att fiskar och växter kan leva där. Det här projektet kostar årligen ca 200 miljoner kronor och är en av de största svenska miljövårdssatsningarna.
Dock har andra länder också minskat sina utsläpp nu vilket medfört en 80 procentig minskning av det sura nedfallet jämfört med början av 1990-talet.
Övergödning och syrebrist i hav
Problemet med övergödning och syrebrist rör många sjöar och hav runt om i världen och inte minst Sverige, men i Sverige har vi på senare tid upptäckt att detta problemet i stor utsträckning rör Östersjön, därför kommer jag använda den som exempel.
Runt Östersjöns kuster och längst de vattendrag som rinner ut i Östersjön bor närmare 100 miljoner människor. Folktätheten bidrar till intensivt fiske, olja, gifter och gödningsämnen (närsalter). Gödningsämnena kommer från bl.a gödslad jordbruksmark, bilavgaser, industrier och hushåll. Vattnet från industrierna och hushållen renas i reningsverk innan de släpps ut i Östersjön, men reningen är inte fullständig och många giftiga ämnen släpps ut i havet. När det sprids onaturligt mycket gödningsämnen i naturen talar man om övergödning, och när det är i havet talar man om övergödning i hav.
Syrebrist är det problem som uppstår när alger och blågröna bakterier dör och sjunker till botten. Där blir de mat åt bakterier och andra nedbrytare. Det leder till att bakterierna på havets botten får extra mycket mat i samband med vattenblomning och förökar sig då dem än vanligt. Att det blir för mycket bakterier och andra nedbrytare gör att det blir syrebris på havets botten, då det är så många som ska samsas om syret, vilket drabbar fiskarna och andra djur. De behöver också syre för att inte kvävas.
Övergödning är ett problem som framkallar algblomning och leder till igenväxning av sjöar och vattendrag. Vegetationen förändras, vassbälten blir bredare och ofta tar någon eller några arter överhand. Det är också en risk vid stora fiskodlingar.
Även ettåriga alger gynnas vilket leder till ett minskat havsdjup. När inte tillräckligt med ljus når makroalgerna, som är under detta skiktet, flyttas tångbälten närmare havsytan.
Den ökade produktionen ovanför språngskiktet leder till att mycket organiskt material faller ner till botten, under språngskiktet. Vid nedbrytning av detta krävs mycket syre, men då utbytet av vatten mellan de övre och det undre skiktet är dåligt blir det brist på det.
Om halten syre blir för låg flyr fisken. När allt syre sedan är förbrukat bildas svavelväte som är giftigt och dödar alla bottenlevande djur som inte redan lyckats fly.
Övergödningen har då lett till ett hav fullt med alger, inga djur och extremt mycket bakterier. Det har drivit bort djurlivet och tagit död på den del som inte klarade sig undan.
Redan på slutet av 60-talet kom den första moderna svenska miljölagstiftningen där det gick att ställa krav då verksamheter med utsläpp till vatten. Övergödning, främst av sjöar och vattendrag sågs redan som ett mycket stort problem.
De onaturliga verksamheter som främst bidrar till övergödningen är jordbruk, industrier, avloppsvatten, skogsbruk, vägtrafik och sjöfart. Havs- och vattenmyndigheten arbetar successivt med att minska påverkan från dessa källor.
Det är dock viktigt att fler länder än Sverige gör en insats för att förbättra förhållandena i haven då bl.a Östersjön delar kust med andra länder förutom Sverige.
Inom jordbruket har Sverige bl.a infört regler för hur stallgödsel får spridas och om hur stor del av åkermarken som ska vara täckt av gröda under höst och vinter.
Den otillräckliga reningen av avloppsvatten från små avlopp bidrar till övergödning i haven då det är dit det smutsiga vattnet tar sig. Kommunerna ställer tuffa krav på åtgärden finns det i dagsläget många avlopp med bristfällig rening. Detta kan därför fortfarande bli bättre och är något som kommunerna i Sverige får fortsätta arbeta med.
Naturvårdsverket ansvarar för de frågor som rör de större reningsverken. Detta har de senaste åren blivit mycket bättre och reningen för fosfor är idag kring 95 procent, och för kväve ca 60 procent.
Källor:
Växthuseffekten:
Ozonhål:
Försurning av sjöar, skog och mark:
ne.se- http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/försurning
Vattenmyndigheten- http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/sodra-ostersjon/beslut-ap/miljoproblem/Pages/forsurning.aspx
Övergödning och syrebrist i havet:
Vattenmyndigheten- http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/sodra-ostersjon/beslut-ap/miljoproblem/Pages/overgodning.aspx
SMHI- http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/overgodning-av-havet-1.6006
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar