Buddhismen frågor

1. Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus (se Berättelsen om Jesus och de första kristna) och Muhammed (se Muhammed – berättelsen om den siste profeten). Vilka likheter och skillnader finner du?

Ungefär 500 f.v.t. levde Buddha, eller Siddharta Gautama. Han föddes in i en rik familj som son till kungaparet i ett litet rike i norra Indien. En vis man spådde redan när han var liten att han antingen skulle bli en stor furste eller en andlig ledare. Hans pappa, kungen, som var från en krigarsläkt tyckte absolut att det förstnämnda alternativet var bättre. Därför bestämde han att han skulle skydda honom från allt som kunde få honom att börja grubbla över livet. 

Detta innebar att han levde sitt liv i enorm lyx, och aldrig blev utsatt för något hemskt eller negativt. Allt gick som kungen ville, tills en dag när Siddharta var ute på en ridtur och han såg en tandlös gammal man vid vägkanten. Någon dag därpå såg han en sjuk person och vid ett tredje tillfälle såg han en död man vid vägens kant. På kort tid hade han mött på sjukdom, död och ålder, alla de saker som kungen hade velat skydda honom från. 

Siddharta började, likt kungens förutspådda tankar, att tänka på livet. Han valde därefter att lämna sin familj för at lära mer om livet. Han rymde en natt när hans familj sov, rakade av sig sitt hår och tog på sig trasiga kläder liknande en tiggares.

Han valde att vända sig till en grupp asketer, dessa människor försökte leva så fattigt som möjligt och åt nästan ingen mat. Siddharta levde till sist på endast sex riskorn om dagen och höll på att svälta. Han insåg då att det inte var rätt väg att ta. Varken lyx eller askes var rätt väg för att förstå sig på meningen med livet.

Nu satte Buddha sig under ett träd för att meditera ända tills han hade nått full kunskap om livet och universum. Efter en längre tid insåg han sanningen om livet. Istället för lyx och askes var en medelväg rätt väg. Siddharta hade nu blivit en buddha, alltså upplyst.

När Jesus, en stor figur inom Kristendomen föddes var det lite annorlunda. Hans föräldrar var inte rika och levde i lyx på samma sätt som Buddhas familj. Maria, Jesus mamma, blev gravid med Jesus utan att någonsin ha haft sex med någon, alltså var hon en jungfru och skulle ge en jungfrufödsel. Ängeln Gabriel kom till Maria och sa att hon inte skulle oroa sig och berättade att hon skulle föda en son och ge honom namnet Jesus. 

En likhet är att både Jesus och Buddha förutspåddes bli stora andliga ledare. Jesus redan innan hans födsel, och Buddha kort efter sin födelse. Detta innebär att det var menat för just de personerna att bli de stora ledarna och förebilderna inom de bägge religionerna redan innan de föddes. Alltså valdes ingen ut på måfå utan det var förutbestämt att det just skulle vara dessa personerna. Detta visar på att det fanns speciella öden för dessa personerna och att Buddha gjorde rätt i sitt val att lämna sin familj för att hitta sig själv och finna livets mening, trots att det kan ha setts som mycket märkligt agerat när han gjorde det.

Jesus hade en vanlig uppväxt och började först predika när han var i vuxen ålder. Han samlade sina lärjungar och började predika runt om i Galileen och även utomlands. På så sätt spred Jesus sin tro vidare, likt Ashoka inom Buddhismen. 

Jesus visade sig ha krafter och makt som ingen annan hade, han kunde bota sjuka och på andra sätt hjälpa fattiga. Detta kan liknas med Buddha som blev upplyst och därför var mycket unik och ”bättre” än andra människor. 

Både Jesus och Buddha kände mycket för de fattiga och fattigdomen. Det finns en berättelse som tydligt beskriver hur Jesus använde sina övernaturliga krafter för att ge mat till många fattiga människor. Detta för att försöka skapa rättvisa mellan fattigdom och rikedom och ge de fattiga bättre förhållanden. Buddha insåg också att livets väg enligt den Buddhistiska tron var någon slags mellanväg mellan lyx och fattigdom. Man ska ha det man behöver och inte mer eller mindre. Man ska ha mat så att man kan äta sig mätt, men inget överflöd i prylar och andra onödigheter. Båda tyckte alltså på lite olika sätt att livets väg var en väg där fattigdom och rikedom möttes i mitten på ett rättvist sätt, alla hade samma möjligheter i livet och ingen levde högre än någon annan.

Den muslimska profeten Muhammed föddes i Mekka runt år 570. Han sägs ha blivit föräldralös tidigt. Han tvingades bo hos sina släktingar och de klassades som några av de allra fattigaste i staden under denna tiden. Detta kan jämföras med Buddha som var en mycket rik person under sin uppväxt och levde ett liv i lyx. Man kan tänka sig att Muhammed fått en bredare livsuppfattning redan från begynnelsen av hans liv eftersom han levde i fattigdom och fick se livets alla sidor. Buddha levde däremot gömd och avskild från verkligheten vilket gjorde att hans väg till förståelse om livet förmodligen var längre, svårare och skilde sig extremt mycket från de andra profeterna. Att han först såg död, sjukdom och fattigdom när han var äldre tonåring är väldigt avvikande de andra profeterna och något som påverkade honom mycket som person på flera olika sätt.

Muhammed sågs som liten som en mycket klok pojke, vilket många vuxna la märke till. Han sägs ha arbetat hårt under sin ungdom och var en mycket pålitlig och seriös person. Detta skiljde sig också från Siddharta som levde ett liv i lyx och inte tvingades göra mycket krävande arbete under sin uppväxt. Det gjorde också att Muhammed hade mer erfarenheter inom livet än Buddha hade, detta bidrog till en djupare förförståelse för livets alla hinder och möjligheter mer vad Siddharta hade innan han blev upplyst. 

En natt uppsökte ängeln Gabriel Muhammed och berättade att han var Guds profet och skulle ta emot och sprida Koranens budskap om att det bara fanns en enda Gud. Detta liknar sekvensen inom Kristendomen där ängeln Gabriel besöker Maria och berättar för henne att hon bär på en son vid namnet Jesus.

Både för Jesus och Muhammed var det mycket tydligt att de var heliga ledare vid olika tillfällen. För  Jesus visste han det redan sen han var liten och hans föräldrar hade aningar om det redan innan han fötts. Muhammed fick veta det när ängeln Gabriel uppsökte honom, och det var då med väldigt tydliga direktiv. Buddha däremot fick inte riktigt samma tydliga direktiv och förklaring till hur han skulle gå tillväga eller hur hans situation såg ut. Hans föräldrar fick veta när han var liten att det fanns en möjlighet att han skulle bli en stor andlig ledare, men när Siddharta satte sig under trädet för att meditera var det inte lika tydligt att han skulle komma ut ur meditationen som upplyst och en buddha som när ängeln Gabriel tydligt talade med Muhammed.

Detta kan ha betytt att Siddharta var mer förvirrad och inte riktigt visste vad han skulle göra jämfört med de andra profeterna. Han hade inget tydligt mål och visste inte riktigt vad han ville åstadkomma i slutändan med alla hans handlingar.

8. Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra?

Efter Buddhas död uppstod det diskussioner angående frågor inom religionen. En av frågorna gällde vilka som kunde uppnå nirvana. Då Buddha var död och hade lämnat ett öppet tolkningssätt åt människorna skapades det två olika riktningar inom religionen. Dessa var theravada och mahayana. 

Den äldsta formen av buddhismen kallas theravada, vilket betyder ”de äldstes lära”, ett passande namn. Enligt theravada kan det bara finnas en buddha i taget, och kan kan inte hjälpa människorna eftersom han uppnått nirvana. Dessutom tror de att endast en utvald mängd nunnor och munkar kan uppnå detta slutmål. 

De som tillhör andra inriktningar inom religionen liknar theravada med en liten vagn eller båt som endast har plats för ett fåtal passagerare, detta kallas hinayana.

Anhängarna bor främst i Sri Lanka, Mongoliet, Thailand, Burma, Laos och Kambodja. Detta har gjort att formen av religionen har fått namnet sydbuddhism, då det är där de allra flesta anhängarna finns. 

Mahayana ser lite annorlunda ut. Inom denna inriktningen menar man att universum består av oändligt många världar och att det finns en buddha i varje värld. Detta innebär att det måste finnas oändligt många buddhor samtidigt också, vilket gör det möjligt för alla att bli en buddha. Därför kallas denna inriktningen för mahayana, vilket betyder ”den stora farkosten”. 

Detta visar en av de största skillnaderna mellan de olika inriktningarna. I den ena ges alla inte möjligheten att bli en buddha och uppnå nirvana, utan bara en mycket liten del av alla anhängarna och i den andra ges alla samma möjlighet att uppnå nirvana, bli en buddha och upplyst. Detta förklaras med hjälp av liknelserna med hinayana och mahayana, den stora och lilla farkosten. 

Att inte alla får möjligheten att uppnå nirvana gör att mahayana är mer liberal och lätt att nå frälsning via. Theravida kan ses som en strängare uppfattning. Detta kan tydligt ses då det inte finns någon förlåtelse för misstag eller synder och karman minns alla synder, även de allra minsta. Inom den andra inriktningen, mahayana finns det mer rum för misstag då förlåtelse är något mer vanligt. 

Då theravida var den första tolkningen av religionen har mahayana växt fram ur theravida, detta gör att det finns många likheter mellan tolkningarna, men det finns även många stora skillnader. Mahayana är mer anpassad till det vanliga samhället och människor som inte ger sitt liv till religionen lika mycket som en munk eller nunna gör. Detta då vanliga människor också kan uppnå religionens högsta mål, nirvana, utan att behöva bli munkar eller nunnor och endast genom att följa den åttafaldiga vägen. 

Anhängarna inom mahayana betonar också Buddhas kärlek till människorna, de menar att han avstod från att gå in i Nirvana frivilligt för att istället stanna kvar och hjälpa människorna. Med detta menades att han hade extra mycket kärlek för hans medmänniskor. Det sägs att det har funnits många sådana personer i historien, de kallas för bodhisattva, vilket betyder ”varelse fylld av upplysning”. 

Bodhisattvas spelar stor roll i många buddhistiska länder, ibland kan de verka viktigare än Buddha själv. 

Mahayana utveklades i Tibet, Mongoliet, Bhutan och Nepal och brukar kallas Nordbuddhism. Den fördes sedan vidare till Kina, Japan, Korea och Vietnam och den tolkning som uppkom på dessa platser fick då namnet östbuddhism. Idag är detta den största buddhistiska inriktningen med theravida på en andraplats. 

Man kan tydligt se att det finns skildringar mellan formerna och att det beror på att de finns på olika platser. Det finns självklart många mindre former som har uppkommit i takt med att dessa former kommit i kontakt med varandra och nya tolkningar av religionen uppstått. 

10. Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?

En bodhisattva är någon som frivilligt ger upp sin möjlighet att gå in i nirvana enbart för att stanna på jorden och hjälpa sina medmänniskor. Det sägs att Buddha var den första av dessa, men att det funnits många andra bodhisattvas efter honom. 

Detta är något man tror på inom Mahayana, vilket är en av de två största buddhistiska inriktningarna.

Änglar förekommer inom både kristendomen och islam, det är människor som dött, kommit till himlen och sedan tagit sig ner på jorden igen för att hjälpa människorna som är kvar med deras problem. Detta kan man se inom islam när ängeln Gabriel söker upp Muhammed och hjälper och leder honom på rätt spår genom att berätta att han är Guds profet. 

En ängel lever i himlen, men har också ett liv nere på jorden. Detta innebär att personen uppfyllt något som kan likans med buddhismens nirvana och bodhisattva på samma gång. Detta är inte en möjlighet inom buddhismen på samma sätt som inom kristendomen och islam och man kan därför inte beskylla någon som valt att gå in i nirvana för att inte valt att bli en bodhisattva och samtidigt dra paralleller till änglar inom andra religioner då det inte finns samma möjlighet för en buddhist att göra båda. I nirvana råder total stillhet vilket innebär att man inte kan hjälpa sina medmänniskor på det sätt som en bodhisattva gör. 

Ett helgon är en person som levt mycket nära gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan inom vissa delar av kristendomen.

Man kan säga att personer som helgonförklarats efter sin död redan innan döden varit mer eller mindre utvalda. Det var tydligt att dessa personer dedikerade sitt liv till gud och under en mycket lång period av sitt liv levde i närhet med gud. Sättet de levde sina liv på ledde till att de skulle bli helgon, men det fanns samtidigt något mycket speciellt med dessa människor som följde de genom hela livet. Något gudomligt som är svårt att förklara, ungefär som att de var utvalda. 

En skillnad mellan ett helgon och en bodhisattva är att ett helgon inte bestämt sig för att bli ett helgon. Det är något man blir endast om man levt sitt liv nära gud, men inte förrän man är död. Detta innebär att det är andra människor som bestämmer vem som ska bli helgonförklarade eller inte, och inte den enskilda individen. Inom buddhismen måste man också leva sitt liv på rätt sätt, men att gå in i nirvana eller att bli en bodhisattva är ens egna beslut. 

12. Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhist’s vardag?

De tre juvelerna är buddhismens motsvarighet till trosbekännelsen och de fem grundpelarna inom  kristendomen och islam. Dessa utgör alltså tillsammans en väg man ska följa för att nå sitt slutmål, nirvana, bodhisattva eller annat. Juvelerna motsvarar läraren, läran och gemenskapen med församlingen. 

Buddhisterna ser på de tre juvelerna som en hjälp och stöttning i religionen. Den gör det enklare för de att hela tiden göra rätt och ger tydliga riktlinjer som gör det svårt för större misstag. 

Det finns olika riktningar inom religionen som fokuserar på en av de olika juvelerna. Alltså beror vilken man fokuserar mest på vilken typ av inriktning man följer. 

Människor som följer läran flyttar ofta till kloster där de spenderar den mesta av deras tid med att studera Dharma (den buddhistiska läran). Väljer man att följa buddha eller gemenskapen kan det se annorlunda ut. Det är dock i alla tre mycket vanligt att ta sin tillflykt till ett kloster. 

15. På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du har haft störst betydelse?

För en tid sedan var Buddhismen något väldigt avlägset för människor i västvärlden, men Buddhismens popularitet i har ökat mer och mer i just västvärlden på senare tid. Det finns flera olika anledningar till detta, en är att möjligheterna till spridning har ökat enormt i samband med teknikens utveckling och att vi i västvärlden fått en djupare kontakt med människor i Asienområdet som faktiskt utövar religionen. 

Exempel på detta är att år 1933 skrev en brittisk författare en bok med namnet Lost Horizon. Boken handlade om en plats någonstans uppe i Himalaya. Platsen beskrivs som paradisisk och invånarna där blev mycket gamla. Boken fascinerade många människor världen över med deras syn på buddhismen och gett de en bättre och mer positiv inställning till den. Platsen som beskrivs har många människor senare letat efter på olika expeditioner.

Under andra världskriget, Koreakriget och Vietnamkriget blev amerikanska soldater påverkade mycket av buddhismens tankar. En av tankarna som lockar mest är tanken om karma, som upplevs som ”rättvis”. Den som gör något gott får god karma och den som gör något dåligt får dålig karma och förmodligen ett sämre nästa liv. 

Religionen upplevs också som en mycket fredlig religion vilket skiljer sig från uppfattningen många har om andra religioner i dagens samhälle. För att rangordna religionerna och hur pass fredliga de anses vara skulle buddhismen antagligen hamna väldigt högt och islam samt kristendomen längre ner. Trots att detta mest baserats på fördomar så är det en mycket viktig anledning till varför religionen uppskattas och ses som en mycket vänlig religion enligt människor i västvärlden medan islam ses som en mycket våldsam religion och förför inte uppskattas på samma sätt enligt människor i västvärlden. 

Buddhismens och dess tankars spridning till västvärlden har anpassats efter redan befintliga tankar i västvärlden. Därför framställs ofta buddhister som anhängare till en vetenskap eller filosofi snarare än en religion. Därför blir det inte ett lika stort steg för en västerlänning att byta religion. 

Uppfattningen av buddhismen i västvärlden har förändrats och blivit mycket positiv i samband med spridningen av religionen. Religionen anses vara en mycket fredlig och vänlig religion där man använder sig av karma, vilket är något som människor i västvärlden tycket mycket om och anser vara rättvist. Det finns inte mycket negativt med religionen och inte heller mycket som kan göra människorna i västvärlden sämre på båget sätt. Tvärtemot har inflytandet från buddhismen påverkat västvärlden mycket positivt. Personer som konverterat eller bara börjat leva mer enligt den buddhistiska livsstilen är förmodligen mycket lugnare och mer harmoniska. Inflytandet har även medfört yoga och nya tankesätt hos människorna som börjat ta sig an tankarna från religionen. Alltså har det gett ett nytt perspektiv och levnadssätt som inte har många negativa inverkningar på det västerländska samhället som annars kan ses som ett mycket självupptaget och tråkigt samhälle. Buddhismen har definitivt hjälp till med det och gett nya syvinklar och tankesätt för alla i västvärlden att anamma.

16. Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion?

Buddhister i väst lever långt ifrån sina ursprungliga hemländer. Dessa personer upplever ofta sin religion ännu starkare än tidigare eftersom det för de blir en slags fråga om att behålla sin identitet och kultur. Det finns ofta församlingslokaler och tempel som kan hjälpa till att bevara tron, språket och annat som är hotat när en religion utförs på en plats där den inte vanligtvis utförs och där andra religioner och kulturer konkurrerar och egentligen har en större plats i samhället. 

Det har vuxit fram ett uttryck som lyder ”diaspora”. Den beskriver den känsla människor som flyttat till andra länder men tagit med sig sin religion känner när deras tro växer jämfört med när de utförde religionen på dess ursprungliga plats. Judarna är en folkgrupp som efter andra världskriget blev en diaspora. Israel är en plats där judarna har sitt så kallade högkvarter, men de judar som lever i andra områden utanför Israel kallas diaspora, då de lever utanför ”förskingringen”. 

Man kan säga att alla personer som lever i t.ex Sverige och inte är kristna lever i diaspora. Detta då det finns centrum för deras religioner, men Sverige är inte ett av de. Detta gäller över hela världen när en person lever i ett område och bland människor med en annan religion än den själv.