Slutuppgift historia

Slutuppgift

Folket

Slavar

Aten- Slavarna i Aten sägs ha utgjort en fjärdedel av statsstatens befolkning. Slavarna i Aten fick jobba med handel, hantverk och bankväsen. De kunde också bli uthyrda till staten. De tvingades också att jobba i gruvor. När slavarna blev friade så räknades de inte som en invånare utan som en invandrare.

Romarriket- Under bara ett krig kunde romarna ta med sig hundratusentals människor till fånga och sälja på marknader. Det kunde vara kvinnor, män och barn. Man kunde också få slavar genom att köpa dem, att de blev dömda till slaveri i en domstol, eller att de föddes in i slaveri. De som köpte slavarna var rika romare. Bildade slavar användes som sekreterare, läkare och lärare. Men det kunde också få jobba med lantbruk, bygga saker och hushållsarbete. Romarriket byggdes ekonomiskt upp av slavar, och de blev beroende av gratis arbetskraft, och hade inte klarat sig utan slavarna. En av anledningarna till romarrikets undergång var att slavarna blev dyrare eftersom det blev svårare att få tag i dem och man klarade sig inte ekonomiskt utan gratis arbetskraft. När slavarna blev befriade så räknades de direkt som romerska invånare. 

I både romarriket och Grekland var slavarna väldigt många, och utgjorde en stor del av befolkningen. 

I romarriket fick man de mesta slavarna från vunna krig och sålde dem sedan. Men i Grekland fick man de mer från andra håll än krig. De flesta köpte man på marknader där andra hade fått tag på dem.

Det var mycket vanligare med frigivning av slavars i romarriket än i Grekland. I romarriket kunde till och med en frigivens son bli medborgare och leva ett normalt liv som romare. 

Idag finns det nästan inget slaveri någonstans i världen. Men för mindre än 100 år sedan så var det väldigt vanligt i t.ex USA. De hämtade slavar i Afrika och tog med dem hem fr att sedan sätta dem i arbete. Ägarna gjorde sig bekväma med gratis arbetskraft och knäade mycket pengar på slavarnas arbete. Slavarna hade tuffa arbetsförhållanden och fick ingen frid. Sa man till eller gjorde uppror så kunde det gå illa. 

Religion

Aten- Grekerna trodde på Polyteism, alltså att det fanns många olika gudar. Man tänkte att gudarna skulle ge svar på ens frågor och hjälpa en i motgång. Några av de största och viktigaste var himmelsguden Zeus, hans fru Hera, havsguden Poseidon, och underjordens och dödens gud Hades. Det var vanligt att folket i en stadsstat uppfattade en gud som ens egna skyddsgud. Man offrade mycket till gudarna, det var ett sätt att visa sig god mot dem. I staden Sparta offrade man gärna till natur och jaktgudinnan Artemis, och på ön Kos främst tillbad läkedomens gud Asklepios. Staden Aten var till och med uppkallad efter guden Athena.

Romarriket- Det flyttade mycket folk till Rom och många olika kulturer möttes. Rom blev en mångkulturell stad. Folk från Grekland och Egypten kom dit. Det hände då att romarna tog gudar från den grekiska, och den egyptiska tron. De tog gudar men bytande namn på dem för att göra dem till sina egna gudar och få dem att ha latinska namn. Tillexempel bytte de namn på den grekiska gudes Zeus till Jupiter. De gick över från polyteistisk tro (att man tror på flera gudar) till monoteistisk tro (att man tror på en gud). 

Det blev förbjudet att vara kristen, men det var det inte alla som tyckte om. Kejsaren Nero förföljde kristna och ville inte att de skulle byta tro. Men sedan blev religionen för stor för att förbjudas. Och den fick vara kvar.

Men kulturmötena skapade också motsättningar mellan människorna och de romerska makthavarna. Det gällde mycket mötet med kristendomen. 

Vid 300-talet e.Kr. kejsarna också övergick till kristendomen så blev det den enda religionen som man fick ha. Vissa sedvänjor från de gamla religionerna levde kvar. Fast som kristna traditioner istället. Den 25 december firades det att den mörkaste dagen på året var förbi och att våren var påväg idag. Idag firar vi jul.

När kristendomen till sist hade kommit till Rom stötte de kristna på problem. De som vägrade att tillbe och offra till statyer av kejsaren så blev de inkastade på gladiator arenor. Där fick de kämpa för sina liv för att de rika skulle vara underhållna.

En likhet mellan romarriket och grekland var att de båda trodde på flera gudar och polyteism. Innan kristendomen kom så hade de båda polyetiska religioner. Vissa av gudarna var till och med samma gudar bara att romarna hade döpt om dem.

Än idag har en stor del av världen kristendomen som tro. Efter att religionen uppkom på antikens tid så har religionen bara växt och blivit större och större. Jag tror det har berott på att fler och fler har blivit kristna och folk har valt kristendomen före deras religion.

Politik

Aten- Det var stadsstaten Aten som som startade själva demokratin. Tidigare hade statsstaterna styrts som monarki, tyranni och aristokrati. En del av stadsstaterna var monarkier, de styrdes av en kung som ärvt makten av sin far. Andra stadsstater var aristokratier. De styrdes av ett råd som bestod av de äldsta männen i de rikaste familjerna, något som senare kom att kallas adel. Det fanns också tyranniet, där fanns det en härskare som antingen hade tagit makten på ett olagligt sätt, genom att använda våld, eller blivit utnämnd till härskare av ett aristokratiskt råd. I demokratier så styrde folket tillsammans. 

 Anledningen till att det blev en demokrati var att samhället hade utvecklats och att fler människor hade fått det bättre ekonomiskt. De ville också vara med och bestämma. En annan anledning var att atenarna ville få slut på de starka motsättningarna i samhället. Trots att det var en demokrati så var det bara en tiondel av befolkningen som fick rösta. Det var bara män som föddes i Aten och som deltog i stadens försvar som fick rösta. Alltså inga kvinnor eller slavar fick rösta. Det var en låg siffra jämfört med idag då alla över 18 får rösta. Men det var en väldigt hög siffra för att vara för 2500 år sedan eftersom det var mycket ovanligt att en så stor del av befolkningen var med och bestämde. På andra ställen fanns det bara en kung eller kejsare som styrde.

I grekland fanns det ca 1500 olika statsstater och alla styrdes med egna lagar, vanor och traditioner. Det fanns en grekisk filosof som hette Aristoles, han menade på att det fanns fyra olika politiska system bland grekerna. En del av stadsstaterna var monarkier, de styrdes av en kung som ärvt makten av sin far. Andra stadsstater var aristokratier. De styrdes av ett råd som bestod av de äldsta männen i de rikaste familjerna, något som senare kom att kallas adel. Det fanns också tyranniet, där fanns det en härskare som antingen hade tagit makten på ett olagligt sätt, genom att använda våld, eller blivit utnämnd till härskare av ett aristokratiskt råd. I demokratier så styrde hela folket tillsammans. Ordet demokrati kommer från det grekiska ordet demos som betyder folk och kratia, som betyder styrelse. Kungar, tyranner och aristokrater störtades av städernas medborgare.

Romarriket- Från början var stadsstaten Rom ett kungadöme, men på 500-talet f.Kr. så tröttnade romarna på att styras av kungar som bara tänkte på sin egna makt. Folket ville vara med och styra. 

Så monarkin ersattes vid ca. 500 f.Kr. av republik. Men det utvecklades ändå inte till en demokrati som Aten var. Det berodde på att romarna var rika och mäktiga och hittade på sätt att ”köpa” de fattiga medborgarnas röster. De kunde t.ex lova dem gratis mat. De som hade mest inflytande i den romerska republiken var de två folkvalda konsulerna. De var ungefär samma som en president idag, en anledning till varför de styrde tillsammans berodde på att ingen skulle få för mycket makt. Det hände dock ofta att konsulerna blev ovänner, eller att de som ville ha platserna startade konflikter. Det kunde till och med gå så långt att det blev inbördeskrig. 

När Julius Caesar ville bli konsul så hade redan ett inbördeskrig startat. Han var en framgångsrik krigsledare som besegrade arméer i olika delar av romarriket. Han ville samtidigt få mer makt och till sist blev han utnämnd till en diktator. 

Efter tiden som republik övergick romarriket till ett kejsardöme. Det hände ungefär vid 27 f.Kr. Det sägs att hela romarrikets framtid kunde hänga på kejsaren. Om han gjorde smarta val gick det bra för riket. Men vissa kejsare var galna och helt opålitliga. Kejsarna Nero och Caligula var exempel på sådana kejsare. De flesta onda kejsare blev mördade och fick inte sitta särskilt länge vid makten. De kejsare som fick sitta en längre tid var pålitliga och tog kloka beslut som gynnade romarriket. De som fick bra rykte var bl.a Hadrianus och Trajanus.

När grekerna hade demokrati och folket fick vara med och bestämma så hade romarna kungar, kejsare och konsuler. Romarna hade ingen demokrati och tillät inte alla, eller i alla fall männen att få vara med och bestämma. 

Än idag har vi kvar demokratin. När grekerna använde sig av det så var det i form av handuppräckning vilket vi idag har utvecklat. Nu röstar man på annat sätt. Då fick bara fria män över 20 år rösta men idag får alla över 18 år rösta. Inklusive kvinnor. 

Var nionde dag samlades alla män med rösträtt i Aten. Då fick alla som ville sätta sig i talarstolen och ta upp vad dem ville få sagt. Det bildades sedan en diskussion mellan alla som ville och fick. Idag har vi inte röstning var nionde dag utan bara vart fjärde år. Men politikerna diskuterar ständigt olika frågor. Man kan ta den budgetproposition som Socialdemokraterna nyss lagt fram som senare blev nedröstad. Det visar att saker inte bara diskuteras var fjärde år utan även efter valrörelsen så sker förändringar. Det enda som sker vart fjärde år är att folket får rösta på vem dem vill ska sitta i en regering. Dock så kan detta förändras nu i och med att budgetpropositionen inte gick genom. Att den inte gick igenom betyder att det blir omval.